1. Motståndsrörelsen - Sedan 1997

Nordiska motståndsrörelsen .se

  • Genom att besöka vår webbsida godkänner du delar av vår Datapolicy
  • Ja, det är ok
  • Nej, jag godkänner inte den
  • Jag vill läsa mer
  • Jag bryr mig inte (Ja)

Intervju med nästeschef Jimmy Thunlind

Jimmy Thunlind, du är nästeschef för Nordiska motståndsrörelsens Näste 8, som omfattar landskapen Södermanland, Östergötland, Närke och Västmanland. Vill du […]

Jimmy Thunlind, du är nästeschef för Nordiska motståndsrörelsens Näste 8, som omfattar landskapen Södermanland, Östergötland, Närke och Västmanland. Vill du först berätta lite om dig själv, din bakgrund, ditt politiska uppvaknande och din verksamhet fram tills dess du gick med Nordiska motståndsrörelsen? Vilka var de avgörande faktorerna som fick dig att fatta beslutet att ansluta dig?

Jag blev tidigt mycket intresserad av politik och samhällsfrågor, redan i 13-årsåldern. Jag läste allt jag kom över om olika politiska inriktningar. Som 16-åring fastnade jag slutligen för nationalsocialismen som den mest kloka och enda världsåskådningen som utgår från den naturliga ordningen. Under perioden fram till 2002 var jag tidvis engagerad i Sverigedemokraterna, Nordiska Rikspartiet respektive Svensk hednisk front, men det var inget som helt motsvarade mina förväntningar.

2016 imponerades jag av Motståndsrörelsens demonstration på 1 maj i Borlänge som jag såg om på tv. Strax därefter sprang jag på en offentlig flygbladsutdelning i Norrköping och tog emot ett flygblad. Jag gick hem och läste partiprogrammet Vår väg och massor av artiklar på Nordfront på nätet och kände: Nu äntligen är jag hemma! Det är detta jag har väntat hela livet på – en sant nationalsocialistisk organisation som var både ideologisk och aktivistisk.

Jag ansökte direkt om aktivt medlemskap. Det ena skälet var att jag inte kunde sitta passivt längre och se på hur judekontrollerade globalister föröder vårt land och vår ras – för min dotters och hennes framtida barns skull och för vårt folks skull. Det andra var att jag nu funnit en rörelse att engagera mig helhjärtat i.

Thunlind med aktivist på offentlig flygbladsutdelning

Hur upplevde du din första tid inom rörelsen? Var du en aktiv medlem från början? Vilka var dina första åtaganden?

Jag var aktiv från starten och deltog i basaktivism och i den stora demonstrationen i Stockholm den 8 november 2016. Jag började också skriva artiklar för Nordfront, men jag höll vid den tiden en låg profil och skrev under pseudonymen Leif Eriksson, dels för att skydda min familj och dels för att jag då arbetade som produktionschef på ett välkänt svenskt företag. Jag fick också ansvaret som kassör i den kampgrupp jag tillhörde.

Du är inte ny som nästeschef och har dessutom haft någon form av chefsposition inom nästet sedan detta bildades i början av 2019. Först var du chef för nästets medlemsgrupp fram till juli 2019, då nästet och organisationen drabbades av ett kuppförsök, som ledde till att många personer med ansvarsuppgifter lämnade organisationen. I detta läge tillträdde du som ställföreträdande nästeschef, en position som du hade fram till i november förra året, då du utnämndes till ordinarie nästeschef. Hur ser du på nästets utveckling från dess bildande fram till nu?

Första tiden efter att nästet bildats var allting uppåt och verksamheten blomstrade. Därför blev det en chock när kuppförsöket kom och splittrade nästet sommaren 2019. Halva nästet lämnade då organisationen, däribland de flesta som hade ansvarsuppgifter och alla ledare utom jag. Vi var dock fast beslutna att fortsätta kampen och överleva som näste. Jag tog halvt skräckslagen på mig den erbjudna uppgiften att leda och organisera om. Vi var då ett antal medlemmar, en ledare och två aktivister. Men jag visste att det fanns god kampanda och potential hos många kamrater och efter två månader hade vi nya ansvariga på de flesta positioner. Vi fick också börja bygga upp en nästeskassa från noll eftersom strasseristerna stal den befintliga, men med hjälp av medlemmarnas generositet och donationer från sympatisörer kunde vi hyra lokaler till våra möten och bygga upp en medieavdelning.

Basaktivismen har alltid varit aktiv i nästet, men nu började vi också att regelbundet hålla torgmöten med tal och att producera filmer. Med tiden blev två nya aktivister utsedda och jag fick glädjen att utse två kvalificerade gruppchefer och kunde dela upp nästet i två medlemsgrupper. Tillsammans har vi satsat mycket på att synas och väcka medborgarnas uppmärksamhet – genom offentliga aktioner, tal, plakatdemonstrationer, spektakulära aktioner och laseraktivism.

Det mest glädjande resultatet av allt detta är att vi hela tiden har haft gott om medlemsansökningar och att vi även har fått välkomna många nya medlemmar – i tvåsiffrigt antal sedan splittringen, vilka väl har ersatt dem som lämnade organisationen.

Nästeschefen filosoferar under tågresa.

Hur skulle du beskriva skillnaden mellan rollen som gruppchef och rollen som nästeschef?

Som gruppchef har man mycket närmare och mer regelbunden kontakt med alla medlemmar, som nästeschef hinner man inte det utan har främst kontakt med gruppchefer och ansvariga för särskilda uppgifter. Dessutom tillkommer ju en hel del ansvar och uppgifter i rollen som nästeschef, som planering och genomförande av månadsmöten och större aktiviteter, kontakt med och ärenden från Riksledningen, kontakter med utomstående, disciplinära ärenden med mera.

Du gjorde dig ganska tidigt inom nästet och rörelsen känd som en god och uppskattad talare. Vad i din bakgrund tänker du ledde dig fram till detta? När och var höll du ditt första tal inom Nordiska motståndsrörelsen? Vad talade du om den gången? Vad utmärker en god talare enligt dig?

Jag tror att jag har det i blodet. Ända sedan jag var mycket liten har jag älskat att uppträda inför människor, både med teater, musik och tal. Mitt första offentliga tal höll jag när jag nar nio år gammal. Det var ett fem minuter långt övningstal där jag läste några verser ur Bibeln och sedan förklarade vad de betydde. Detta kom sig av att mina föräldrar gick med i en kristen församling när jag var liten, och där hade de en skola som tränade medlemmarna i talekonst och retorik. När jag blev vuxen lämnade jag församlingen men hade med mig en bra grund som talare.

Mitt första inofficiella tal i Motståndsrörelsen höll jag i mars 2017 vid en social tillställning i Finspång i dåvarande Näste 1. Ämnet där var Revolutionen kommer! Det första officiella talet höll jag på 1 maj 2018 i Ludvika, där jag utdelade svidande kritik mot de marxistiska fackföreningarna och framhöll nödvändigheten av nationalsocialism.

Jag tycker en god talare talar enkelt, rakt på sak och direkt till människor. Han lägger sina egna känslor i talet och kryddar med bilder och humor. Vidare bör talet vara väldisponerat med en väckande inledning, tydliga huvudpunkter och argument, och en manande avslutning. Han får inte vara för stel i kroppen och ha en röst som bär fram. Och det kan naturligtvis lika gärna vara en hon.

Du tagit initiativ till många torgmöten med tal i Näste 8. Flera andra nästen har följt exemplet. Är torgmöten med tal något du rekommenderar som reguljär verksamhet för samtliga nästen? Hur påverkar nuvarande pandemilag möjligheten att hålla torgmöten?

Torgmöten med tal har flera fördelar gentemot att bara stå och dela ut flygblad. Mötesformen drar till sig fler åskådare. Människor i omgivningen får höra vårt budskap även om de inte vill läsa ett flygblad. Det ger ett mer förberett och arrangerat, och därmed ett starkare, intryck.

Torgmöte med tal – vardagsmat med Thunlind som nästeschef

Pandemihysterin påverkar inte vår möjlighet att hålla torgmöten, så länge vi inte är för många. Däremot orsakar pandemin nackdelar som att färre människor rör sig i offentliga miljöer och färre vågar komma fram och möta oss. Den enda fördelen med coronaviruset är att det tycks angripa rödingar allra värst, för dem ser vi inte skymten av numera!

Du har startat en talarskola i nästet. Vilka var avsikterna med initiativet? Kan verkligen alla utvecklas till goda talare genom träning? Finns det olika sorters goda talare? Hur tycker du att projektet med talarskola har utfallit hittills?

Syftet är att upphöja talekonsten och utbilda fler talare i organisationen. I framtiden kan vi mycket väl hamna i situationen att vi varken har internet eller radio, och då kommer talet att vara vårt främsta kampmedel, jämte flygblad och skrifter.

Genom träning kan de flesta lära sig att tala offentligt, men goda talare kommer bara de som också har lite medfödd fallenhet att bli.

Visst finns det olika sorters goda talare. En del är duktiga på att tala fritt ur hjärtat och berätta roliga historier, och de passar utmärkt i vissa sammanhang. Andra kan vara otroligt duktiga på att lugnt och pedagogiskt förklara saker så att människor förstår, och de har sina viktiga platser. Och så finns det den tredje sorten, agitatorerna, som har förmåga att påverka åhörarnas känslor så att människor får gåshud, börjar gråta eller drivs av starka känslor att vilja gå till handling. De allra bästa talarna kan alla tre.

Ännu har vi bara hunnit starta med vår talaskola, men jag tycker att det har fungerat bra. Mitt hemliga mål är att minst 80 procent av medlemmarna så småningom ska våga stå och tala framför en mindre grupp, och att 10 procent ska bli talare på stormöten.

En god talare

Riksledningen för Nordiska motståndsrörelsen förespråkar ökad tillämpning av nya, innovativa och ibland spektakulära kampformer. I vilken mån tycker du att Näste 8 hittills har levt upp till detta? Vill du säga någonting om planerna för framtiden härvidlag?

Vi har försökt leva upp till det på olika sätt – genom riktade specialbudskap vid särskilda händelser, genom ”installationer” av uppseendeväckande föremål på offentliga platser och genom laserprojicerade budskap. Det här arbetet pågår ständigt och jag förväntar mig ytterligare fantasifulla specialaktioner under detta år.

Laseraktivism

Många talar om att kampen nu – om man jämför med hur det såg ut för några år sedan – befinner sig i ett mörkare skede med mer censur och tilltagande repression. Vissa kampformer har blivit svårare eller rentav omöjliga att tillämpa på grund av restriktioner som makthavare motiverar med coronapandemin. Man försöker dels olagligförklara framförandet av Nordiska motståndsrörelsens ståndpunkter, dels letar man uppenbarligen efter sätt att genomdriva ett rent organisationsförbud. Hur tycker du att allt detta påverkar strategin för kampen inom organisationen … och inom nästet?

Jag ser det som ytterligare ett bevis på att vi har rätt och att vi trycker på en mycket öm tå när vi fortsätter att kritisera judisk makt, deras lakejer och deras metoder. Motståndet gör oss starkare och tvingar oss att vässa oss ytterligare – bli smartare, hitta nya vägar och slå hårdare. Men aldrig vika ner oss!

Nordiska motståndsrörelsen bekänner sig till skillnad från kulturnationalistiska och etnonationalistiska organisationer i Norden till den nationalsocialistiska världsåskådningen – som är kraftfullt stigmatiserad av detta samhälles etablissemang. Vi får ibland rådet att släppa denna ”överdrivna renlärighet” – för att kunna växa snabbt. Är inte detta en beaktansvärd rekommendation?

Absolut inte! Genom att anpassa oss så som du nämner efter vad som faktiskt är de judiska normerna kommer vi antingen att liberaliseras tills vi sugs upp av systemet eller tyna bort. Sverigedemokraterna är ett bra exempel på en organisation som har ”tonat ner” det extrema, och idag är de systemlakejer.

Nationalsocialismen är en fantastisk världsåskådning och gör oss till dem vi är. Historiskt sett är nationalsocialismen den enda kraft som har kunnat stå emot och sätta käppar i hjulet på världssionismen. Det har väl inga identitärer eller ekofascister ens försökt med? Och det är bara ren, destillerad, outblandad nationalsocialism som kommer att kunna föra den vita rasen till seger.

Vad kan det finnas för ytterligare skäl för en svensk boende i något av landskapen Södermanland, Östergötland, Närke eller Västmanland att vilja ansluta sig till Nordiska motståndsrörelsens Näste 8?

Förutom det jag sa nyss och att det är den enda förnuftiga världsåskådningen så utgör Nordiska motståndsrörelsen en fantastisk folkgemenskap. Vi träffas till små och stora möten, vi tränar tillsammans, ser filmer och har studiecirklar, träffas socialt och gör utflykter och andra upptåg. Vår rörelse har en plats och en uppgift för alla, oavsett vem man är eller vilka talanger man har. Vi stöttar och hjälper varandra i en kamratskap som du inte hittar motsvarigheten till någon annanstans. Så tveka inte, ansök idag!

Tack Jimmy Thunlind för din tid och dina svar!

Titel:Intervju med nästeschef Jimmy Thunlind Författad av:Naste 8 Publicerad:2021-02-07 Uppdaterad:2021-02-12

Läs också: