Skip to content
Den allmänna opinionen
Innan Hitler börjar redogöra för fiendepressens lögner sammanfattar han sin syn på den allmänna opinionen. Att ”den allmänna opinionen” är någon sorts samlad folkvilja baserad på objektiv upplysning dementeras. Istället beskrivs detta begrepp som resultatet av de styrandes propaganda och världsåskådning.
Vad vi brukar beteckna med uttrycket ”den allmänna opinionen” beror väldigt lite på den enskildes självförvärvade erfarenheter eller ens kunskaper, men däremot till största delen på den föreställning, som framkallas genom det ofta ytterligt intensiva och uthålliga sätt, på vilket så kallad upplysning meddelas. Liksom det alltid är ett resultat av ens uppfostran, till vilken konfession man bekänner sig, och endast det religiösa behovet slumrar i människans inre, på samma sätt utgör massans politiska åsikt bara slutresultatet av en ofta alldeles otroligt seg och grundlig bearbetning av själ och förstånd.
Hitler, 2020, s. 86
Lögnm
Första intrycken från det österrikiska parlamentet
Under sin tid i Wien började Hitler intressera sig för det österrikiska parlamentet och dess ledamöter. Även före han satte sin fot i lögnarnas tempel för första gången såg han skeptiskt på det som blev sagt där. Författaren var tidigt av uppfattningen att Österrike-Ungerns tyska element på många sätt blev åsidosatt av dess demokratiska styre.
Timmarna som spenderades i parlamentet minskade dock inte fördomarna och de hårda ord som Hitler tidigare yttrat om nyligen nämnda instans. Om något stärktes dessa och efter ett tag förstod författaren att parlamentet i sig var problemet, att dess liberala grund var omöjlig att förlika sig med.
Ett års ostörda iakttagelser var emellertid tillräckligt för att fullkomligt förändra min tidigare uppfattning om denna institution. Jag reagerade inte längre mot den missbildade form, denna tanke antagit i Österrike; nej, nu kunde jag inte längre godkänna parlamentet som sådant. Hittills hade ja
Nedan finns länkar till mina tre artiklar med utdrag ur Greenpilleds version av Min kamp och under varje utdrag radar jag upp ett antal frågeställningar. Dessa frågeställningar kommer att vara direkt kopplade till artiklarna och dem sidor de behandlar. Tanken är att de läsarna som vill ska kunna använda sig av frågorna för att på ett lättare sätt kunna bearbeta sidornas innehåll.
Sida 32-38
Den, som inte själv känner ormen klämma om sin hals, kommer aldrig att göra bekantskap med dess gifttänder. I annat fall blir resultatet endast ytligt svammel eller förljugen sentimentalitet. Båda är skadliga. Det ena, då man aldrig förmår tränga till problemets kärna och andra, då man förbigår det väsentliga. Jag vet inte vad som är mest ödesdigert: ett nonchalerande av den sociala nöden, som majoriteten av de av lyckan gynnade och de, som själva arbetat sig upp dagligen ses göra, eller den lika högmodiga som ofta påträngande taktlösheten och det alltid nådiga sättet att vara nedlåtande,
Första kontakten med socialdemokratin och dess idéer
Adolf Hitler kom tidigt i kontakt med socialdemokrati och andra marxistiska inriktningar. Från mycket begränsade kunskaper i dessa främmande ideologier blev författaren under väldigt kort tid upplyst om detta gift. Detta då hans många gånger dystra vardag i Wien präglades av den globalistiska socialismens framväxt i dåtidens Europa.
Hitler beskrev hur marxister på arbetsplatserna förkastade allt heligt och bra. Nationen, gammal arisk moral och värderingar sattes åt sidan till fördel för ett klasstänk. Den fortsatta läsningen av vänsterns tidningar och propaganda ökade bara uppfattningen av dessa ideologier som förödande.
Hittills hade jag endast såsom åskådare lärt känna det socialdemokratiska partiet vid några massdemonstrationer, utan att därutöver ha den ringaste inblick i dess program eller dess anhängares mentalitet, men nu kom jag på en enda gång i beröring med produkterna av dess uppfostran och ”världsåskådnin
Fiendestatens folkförakt
Efter att en ung Hitler anlänt till Wien började hans sociala analys över staden ta form. Den redan då mångkulturella staden hade en hel del sociala problem. Framför stadens myndighetsbyggnader drev horder av arbetslösa omkring samtidigt som gränder och mörkbelagda områden beboddes av hemlösa.
Detta resulterade i att Hitlers syn på begrepp så som välgörenhet och folkgemenskap fick sin grund i de upplevelser han fått från staden. Upplevelser som tillkommit efter att författaren själv blev en del av huvudstadens socialt utsatta. Några som dock inte delade Hitlers upplevelser var stadens elit. Hitler påstod att de styrande i Wien totalt saknade förståelse för den sociala frågan. Detta då de själva aldrig blev utsatta på det sätt som många av stadens invånare varit.
Den, som inte själv känner ormen klämma om sin hals, kommer aldrig att göra bekantskap med dess gifttänder. I annat fall blir resultatet endast ytligt svammel eller förljugen sentimentalitet. B
Nationell blir man genom ”nationalisering”
Hitler inleder ämnet med en frågeställning. Han frågar sig hur många som verkligen har tänkt över uppkomsten av sin nationalism. De flesta nationella vet troligen redan vad som skiljer dem åt gentemot andra som inte har samma syn på världen. Hur deras egen syn på världen kom till kan dock i många fall vara ett mysterium.
Han fortsätter med ett försök till förklaring över denna framväxt. Efter en tids resonerande kommer Hitler fram till att nationalismen har sitt ursprung i kännedomen över ens eget folk och land. Med kännedom menas allt ifrån landets konst och kultur till individens barndomsminnen. Kännedomen måste i detta fall vara allomfattande och inkludera landets och folkets storhet i alla tänkbara områden.
Det som gör just kännedomen över ens folk och land så otroligt viktigt enligt författaren är att denna kännedom leder till något större. Den leder till att den berörda får en stark känsla av stolthet. Det är sedan
Ursprungligen publicerad 2021-08-22.
Det var några år sedan jag läste Derek Hollands bok med titeln ”Den politiske soldaten”. Jag minns att jag inte riktigt tyckte att boken levde upp till det goda rykte som den hade och jag har ett vagt minne av att det kanske fanns ett överdrivet fokus på andlighet och kristendom som inte föll mig i smaken. Själva begreppet ”politisk soldat” – som först ska ha använts av Joseph Goebbels – gillar jag dock skarpt och det är ett koncept som jag tänkte resonera kring i den här artikeln.
Fanatism
Som jag ser det är en politisk soldat både fanatisk och rationell. Fanatismen bottnar i en stark idealism och moralisk övertygelse om att det vi kämpar för är rätt. Denna fanatism kommer delvis från den rent subjektiva uppfattningen att VÅRT folk far väldigt illa av mångkulturen och att det inte ligger i VÅRT INTRESSE att bli utbytta och undanträngda av andra folkgrupper. Men det finns enligt mig också en objektiv komponent där vårt folk faktiskt objekti
”Jag skulle hylla den som dödar Gunnar Strömmer”.
”Det finns en lyktstolpe reserverad för den mannen, inga tvivel om saken”.
”Har man möjlighet och det inte finns vittnen så kör bara”.
Detta är några av de meddelanden som Aftonbladet valt att publicera och ondgöra sig kring. Det är inget tvivel om att det är våldsamt innehåll. Lika uppenbart är det att det inte är gravallvarligt utan snarare skrivet i en rå, men tydligt skämtsam och grabbig jargong. Det framförallt intressanta är att innehållet inte på något vis är extremt, om man med extremt menar ytterligheter som avviker från normen.
Skärmdump från Aftonbladet 20240827.
Jag personligen har hört liknande diskussioner hundratals, kanske rent av tusentals gånger. I fikarum på olika byggarbetsplatser. I omklädningsrummet till fotbollsträningar. På LAN-träffar. Runt bardisken på stammishaket. På läktaren till hockeymatcher. I garaget när det mekats med bilar. På stan när vi delat ut flygblad och diskuterat med folk. Överal
Ursprungligen publicerat på Nordfront.se.
En menlös titel kan man tycka, då det är många med namnet Vera som reser. Författaren är min bror, ett försök till psykologiskt angrepp på min person. Min person är inte alls märkvärdig om man har den sunda inställningen att man ska hålla sitt edsvurna löfte. Men som ni förstår så har demokratin ingen förståelse för några moralpatos. Där skulle naturligtvis ett svek mot en nationalsocialistisk ideologi bli betraktat som en merit. Nu är jag inte en löftesbrytare och konstigt nog på grund av det ett ökänt monster. Kan ni förstå det? Vi som har genomskådat deras avoga inställning till fosterlandskärlek, rastillhörighet, nationsstolthet och moral är naturligtvis medvetna om denna förgörande indoktrinering mot vårt folk.
Angreppen är många och de på min person i stort sett ointressanta. Jag ångrar att jag i min bok ”När flaggstängerna blommade” inte vidare förklarade min fars beteende. Under 30-talet var det rätt vanligt att föräldrar agade si
Den svenska djurrättsorganisationen Djurrättsalliansen fick mycket uppmärksamhet efter att de i höstas offentliggjorde en film som de tagit under cover från kycklingindustrin och som även visades i Uppdrag granskning. Filmen visar upp fruktansvärda förhållanden för de avelshöns som i butik senare säljs under exempelvis varumärkena Kronfågel och Guldfågeln. Uppemot 20,000 fåglar lever på en och samma gård, trångt, i smuts, med allvarliga skador och i alla avseenden med fullständigt miserabla levnadsvillkor.
Foto: Djurrättsalliansen.
I måndags släppte Djurrättsalliansen ytterligare en obehaglig film som de filmat under cover på ett av Kronfågels två kläckerier. Filmen visar bland annat hur svårt skadade och sjuka kycklingar får ligga och plågas i flera timmar innan de avlivas – något som går rakt mot svensk djurskyddslag. Levande kycklingar tvingas stå på döda kycklingar och äter också av deras inälvor.
Djurrättsalliansen uppger i ett pressmeddelande att det enda viset att få et
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se
Redan 2021, då det i mindre skala hettade till mellan Israel och Palestina, skrev jag om den utdragna konflikten som nu har blossat upp igen och faktiskt riskerar att eskalera till en historiskt avgörande konfrontation (om tunga aktörer som USA eller Iran väljer att fullt ut ge sig in i kriget och detta därmed blir en ny front i proxy-världskriget mellan Ryssland och Nato). Den som vill läsa mer allmänna resonemang om varför jag sedan tidigare står på palestiniernas sida kan läsa den artikeln, eller Joseph Jordans mer färska artikel om varför Israels undergång vore positiv för västvärlden.
I den här artikeln tänkte jag istället fokusera på den interna debatten bland nationella där vissa menar att det är fel att bry sig om att Israel genom våld, terror och framtvingad svält försöker att etniskt rensa Gaza på palestinier. De som har den inställningen ser det ofta som mer ”renlärigt” eller ”radikalt” att inte känna empati med icke-vita rasfrä
Ursprungligen publicerad 2020-01-31.
Meine Ehre heißt Treue blev under kampåren
i Tyskland SS:s officiella motto och något som berättigade
organisationens själva existens. En sann SS-man tog sin trohet och sin
ed på allra högsta allvar och skulle hellre dö än att bryta lojalitetens
band. Lojalitet var för dessa människor liktydigt med ära, det var en
helig förpliktelse för varje SS-man att vara trogen sina kamrater och
sin ledare.
Genom denna främsta av egenskaper som ledstjärna kunde SS utvecklas
till att bli en sann elitorganisation inom den nationalsocialistiska
rörelsen. Under kriget blev Waffen-SS en mycket dödlig fiende på grund
av dess soldater som uppvisade stort mod och offervilja på slagfältet.
En sann SS-man var beredd att offra allt för den nationalsocialistiska
saken, för sina kamrater och sin ledare Adolf Hitler.
Att stupa i strid ansågs som det mest hedersfulla som fanns och därför
var det inte ovanligt att SS-soldater gjorde våghalsiga och ”idiotiska”
Översatt från Nordfront.dk.
Det har under lång tid pågått en debatt i den nationella rörelsen om hur vi bäst kan nå våra mål. Det är en debatt som varit särskilt het i USA, men den dyker upp då och då även här i Sverige och de andra nordiska länderna. I den här artikeln ska jag försöka förklara de två perspektiv som dominerar denna debatt, som jag menar kan klassificeras som infiltration som det första och revolution som det andra, och sedan ska jag delge mina tankar i frågan. Jag kommer inte att dölja det faktum att jag tror att revolution är den enda vägen framåt, men jag kommer ändå försöka att göra mitt bästa för att också ge en ärlig bild av och lyfta fram de starkaste argumenten också för infiltration.
Innan vi kan diskutera vilken strategi som bäst uppnår våra mål måste vi vara tydliga med vad våra mål är. Så vad är målet? För Nordiska motståndsrörelsen är svaret väldigt enkelt, att realisera innehållet i Vår väg. För att göra det mer allmänt, så att det bättre beskriver d
Det är fel att använda sig av våld i det svenska samhället. Slogans som ”våld är aldrig ok” och ”våld är aldrig acceptabelt” präntas in i befolkningen redan från dagisåldern. Det är ännu värre om du är nationalsocialist och använder dig av våld. Konstant får nationalsocialisten höra att all våldsanvändning denne skulle utföra är dålig – av samhället, av den nuvarande makten, men kanske även av vänner och familj. De sistnämnda påverkas av den nuvarande makten genom fientlig propaganda från regimtrogna medier såsom public service och från judiska tidningsägare som familjen Bonnier.
Många anser att utövarna av våld är ociviliserade, men det är enligt mig felaktigt då våld är den första byggstenen i att kunna skapa ett civiliserat samhälle där makten använder våld för att ta hand om de som bryter mot maktens regelverk. Detta gör att en mer beständig struktur på sikt kan byggas upp, ofta genom taxering. Den som inte betalar sin skatt till makten har fått p
I måndags publicerades en omfattande artikel som sammanställde Nordiska motståndsrörelsens fantastiska kampår i Sverige 2022.
Årsrapporter har också publicerats av Motståndsrörelsen i Norge, Danmark och på Island där också flera riktigt lyckade aktioner genomförts under året. Nedan följer en kort summering av dessa för den som inte orkar, vill eller kan läsa dem i sin helhet på de respektive sidorna.
Norge
Under arbetarens högtidsdag den 1 maj genomfördes förutom offentlig banderollaktion och släpvagnsaktivism också lyckade torgmöten i både Kongsvinger och Elverum. Rikschefen Tommy Olsen höll tal och i Elverum var fackpamparna från LO bestörta över att Nordiska motståndsrörelsen ”kuppat deras dag”.
På ursprungsbefolkningens dag monterades bland annat specialtillverkade metallskyltar upp på flera platser, en sinnrik aktivistidé som senare kom att genomföras flera gånger under året och som systemet fått använda stora resurser för att lyckas plocka ned igen. I lokalmedia
