Skip to content
I förra veckan släpptes en omfattande rapport av det svenska kampåret 2023 som fastslog att Nordiska motståndsrörelsen varit högaktiva i Sverige under året som gått. Organisationen existerar dock även i Norge, Danmark och på Island, samt att man fortfarande har aktiva medlemmar i Finland där organisationen är förbjuden. Här följer tio av de hundratals aktioner som genomfördes i resten av Norden under året.
1. Stolta danskar mot ”Pride”
I den danska staden Aabenraa ställde några av Motståndsrörelsens danska medlemmar upp sig med olika plakat längs marschvägen för att motdemonstrera det utannonserade homofil-tåget. Efter att tåget passerat och man tjafsat en del med polis, delades flygblad ut till stadens invånare som informerade om det folkfientliga evenemang som kommit till deras stad.
I Sønderborg sattes det upp affischer och klistermärken i hela centrum och längs hela marschvägen natten till prideparaden i staden.
Censurerad med anledning av den svenska
Man började i Jönköping utanför köpcentret A6. Förste talare var Jonas Jensmark som talade om vilka som bär ansvaret för folkutbytet och uppmanade folk att ansluta sig till motståndet mot dessa förrädare.
Det pågår ett folkutbyte i Sverige, där vi inom en inte allt för lång framtid kommer bli en minoritet i vårt eget land, något som på sikt innebär att vårt folk, vår ras kommer att utplånas för evigt. något som, om det skulle tillåtas att ske skulle vara totalt oåterkalleligt.Jonas Jensmarks tal
Sedan talade Nästeschef Hampus Maijala. Även hans tal handlade om folkutbytet, om massinvandringens konsekvenser för det svenska folket, och om politikernas korruption. Han talade även om valet i höst, att göra ett revolutionärt val genom att rösta på Motståndsrörelsen.
Ett folkutbyte håller på att ske mitt framför dina ögon, ett folkutbyte som förnekas kraftigt av etablissemanget men som samtidigt basuneras ut i triumf när de styrande tillsammans med mediasvansen ska visa hur huma
Talaren, tillika nästeschefen, Hampus Maijala kommenterar aktiviteten:
I lördags höll aktivister i Näste 7 blixtaktioner på olika platser i Vetlanda där jag också höll tal för att uppmärksamma att ett år har passerat sedan rasfrämlingen Tamim Sultani begick sin avskyvärda vansinnesattack i staden. Har man även följt nyheterna och pratat med stadens invånare så har det även inträffat dåd med svenskfientliga motiv sedan dess. Likt fallet med Tamim Sultani så är det direkta konsekvenser av mångkulturen. Vetlandas invånare informerades därför om att det finns ett alternativ till denna samhällsutveckling, att det finns ett sätt att sätta stopp för främlingsvåldet och att man inte står ensam om man vill ha en förändring. Ska vi åtgärda de problem som vi står inför så är det enda alternativet att som svensk organisera sig och ta klivet in i kampen och ansluta sig till Nordiska motståndsrörelsen.
Hur var det att hålla tal igen?
Jag har nu haft möjligheten att hålla tal i Vetlanda vid
Så har det hänt igen. Förra veckan gick en afghansk medborgare till vansinnesattack med kniv i den småländska orten Vetlanda och högg sju personer. Det mångkulturella våldet drabbar dagligen personer i Sverige och inte bara i ghettona eller storstäderna utan också långt ut i småorterna.
Detta är mannen som högg sju personer i Vetlanda.
Även om vansinnesdåd som detta fortfarande är relativt ovanligt, är det varken första eller sista gången det sker. Jag minns exempelvis tillbaka till den eritreanska man som oprovocerat knivmördade en mamma och hennes son på ett Ikea-varuhus i Västerås 2015. Givetvis minns jag också det mer regelrätta terrordådet i Stockholm 2017 när en uzbekisk man körde en lastbil rakt in i en folkmassa och fem personer dog.
Gärningsmannen vid terrorattacken på Drottninggatan 2017.
Mord utförda av rasfrämlingar med svenskar som offer förekommer annars titt som tätt. Det räcker att titta tillbaka till förra året för att hitta uppmärksammade fall som Tommie L
2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism.
Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan.
Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist
Söndagen den 23/8 utfördes en mängd olika sprayningar i och runt omkring den så kallade gymnasiebyn i Luleå. Detta som en del av en landsomfattande skolkampanj för att upplysa de svenska skolungdomarna samt mana dessa att agera mot vansinnet och främlingsvåldet.
