Skip to content
Den 3 oktober befann sig jag med flera organisationskamrater i Tyskland för att delta på Der Dritte Wegs demonstration i Berlin. Här följer en reseskildring.
Det var på onsdagskvällen som vi, en grupp personer från näste 2, påbörjade vår resa mot Das Vaterland. Vi hade beslutat oss för att åka några dagar innan för att få tid att besöka delar av Tyskland men framförallt hinna umgås med kamraterna där nere. Första momentet vi skulle klara av var en båtresa som varade lite mer än ett halvt dygn.
Vi lämnar Göteborg
Då vi åkte på kvällen hade jag såklart förväntat mig att det skulle vara en massa festande på båten och överförfriskade människor som skulle sjunga karaoke tills mina öron blöder. Istället kom vårt sällskap att ockupera flera rum där i stort sett de enda som drack – och det var högst måttligt – var vi. De få människor vi såg på “spökbåten” bar coronamasker och vissa av dem såg rädda ut när vi mötte dem i hissen eller på andra sätt råkade komma nära dem. Att Tyskland ha
Nordiska motståndsrörelsen är inte som Försvarsmakten. Uppenbarligen. I detta upp-och-ned-vända samhälle är vi tvärtom på många sätt och vis bättre. En civil kamporganisation mot en försvarsmakt med alla dess resurser och kompetent personal, hur är det ens möjligt?
Vi har inte alltid betraktat Försvarsmakten med avsky och äckel. En gång i tiden såg Nordiska motståndsrörelsen på Försvarsmakten som någonting positivt. Den enda kraft inom det rådande systemet som faktiskt fostrade pojkar till män och soldater. Som lärde dem disciplin och viktiga saker som att kunna ta order. Försvarsmakten var någonting sunt i en urspårad värld.
In träder den alkoholiserade malajen Peter Hultqvist – en i den långa raden av försvarsministrar som inte har en aning om vad krigföring innebär. Bort med sådana som arméchefen Anders Brännström – som ville att Försvarsmakten skulle vara just en försvarsmakt som ägnade sig åt att försvara landet. Och in med sådana som den nuvarande ÖB:n Mikael Bydén – en
Samlingen började klockan 12:00 på Gustav Adolfs torg. Demonstrationen arrangerades av Petra Agapi med hjälp av Frihetsnytt, såsom Motståndsrörelsens aktivister på plats uppfattade det.
På samlingsplatsen gick man igenom slagorden och förklarade för alla deltagare hur marschen skulle gå till, samt var slutdestinationen låg.
Därefter fanns det lite tid för mingel, och organisationen passade då på att dela ut ett specialtryckt flygblad som förklarade Bilderberggruppens negativa påverkan på samhället och uppmanade läsaren att ansluta sig till kampen mot globalismen.
De 300 flygblad som tryckts upp gick åt mycket snabbt, och det dröjde inte länge innan människor började komma fram till motståndsmännen för att fråga efter fler. Det var dock inte bara flygbladen som uppskattades, utan även Motståndsrörelsens deltagande i stort.
Flera personer kom fram enbart för att hälsa och samtala med organisationens representanter. Många deltagare uttryckte uppskattning över närvaron, och
När Organisationens ledare Simon Lindberg nyligen presenterade en lista över Sveriges mest aktiva kommuner och i hans tycke bästa aktioner i landet, kunde jag med stolthet konstatera att Stockholm för andra året i rad låg högst upp i topp över flest utförda aktiviteter.
Jag tänkte därför börja artikeln med att här kort beskriva lite av vad för aktiviteter som har bedrivits i ett av Organisationens mest aktiva nästen.
Aktivismen i nästet inleddes med att sätta ribban högt vad gäller spektakulära aktioner, då några modiga aktivister tog sig upp på DN-skrapan via att klättra 15 våningar på en byggnadsställning, där de angjorde en 50m2 stor banderoll med budskapet ”Bojkotta lögnpressen, läs Nordfront”.
Spektakulär banderolluppsättning på DN-skrapan i Stockholm
Vi har i nästet bedrivit basaktivism på hög nivå, främst genom vår kampanj ”Älska ditt folk”, där vi under det gångna året satte upp hundratals banderoller, mestadels på broar över vältrafikerade vägar runt
