Skip to content
19 april
Varje år arrangeras en värmländsk raggarträff där svenska raggare åker över till Norge, ofta i karavaner av gamla jänkare, för att festa, bränna däck, dricka öl och träffa likasinnade.
Kampgrupp 504, som ansvarar för Värmland inom Näste 5, valde med anledning av den motorburna festen att genomföra en banderollaktion på en bro som lämpade sig väl för ändamålet där bilarna körde förbi.
Responsen under denna aktion var utöver det vanliga. Förutom en otrolig mängd segerhälsningar och vinkningar, stannade flera bilar till för att spela så kallad vit makt-musik inför motståndsmännen på bron. Flera av raggarna tog sig till och med upp på bron för att ta del av klistermärken som delades ut av medlemmarna där.
Efter att ha stått i drygt två timmar och blivit rejält uppskattade avrundades aktionen och man tackade för sig.
Aktivist umgås med glada raggare.
20 april
Dagen därpå, den 20 april, arrangerade nästet ett födelsedagsfirande hemma hos Vera Oredsson. Denn
Efter en snabb genomgång av dagen begav man sig med bil in mot stan. Med flertalet fanor och två banderoller började man till fots röra sig mot en rondell som ligger precis intill flygfältet där majoriteten av bilträffens aktiviteter skulle äga rum.
Det tog inte många sekunder efter att personerna i en raggarbil fått syn på Tyrrunefanorna innan det plötsligt kom ”Vit Makt”-musik ur högtalarna på högsta volym. Kamraterna visste redan då att det skulle bli en lyckad dag och att man var varmt välkomna.
Väl vid rondellen intogs denna med fanor åt alla håll och två olika banderoller. Flygbladsutdelare ställde upp intill in- och utfarterna till rondellen. Av en ren slump befann sig en reporter från Aftonbladet bredvid samma rondell och hade med sig en frilansfotograf.
Dessa var i Västerås för att dokumentera bilträffen, men skulle nu istället tillbringa två timmar med att frenetiskt fotografera Motståndsrörelsen från alla tänkbara vinklar och även intervjua en aktiv
Under Organisationsdagarna 2024 meddelades det att den förre nästeschefen Hampus Maijala stiger åt sidan och släpper fram den flerårige aktivisten Victor Johansson. Här nedan följer en intervju med den nye chefen för Näste 7.
Berätta lite om dig själv!
Jag föddes 1999 och är idag 24 år gammal. Jag växte upp i en arbetarfamilj i villa och min barndom var väl helt normal fram tills tonåren.
Hur var din ideologiska resa som ledde till nationalsocialismen?
Som barn så trodde jag att invandring och homofiler var bra och att människor som tyckte annorlunda var onda, för jag hade aldrig hört något annat.
När jag var 14 år hade Svenskarnas Parti en demonstration i Jönköping som jag såg via nätet. Jag minns att jag blev genuint förvånad när jag såg att det var de ”goda” antirasisterna som betedde sig våldsamt och kastade gatsten medan de ”onda nazisterna” mestadels var lugna och använde bara våld för att försvara sig. Det var tvärtemot allt som skolan och media sa.
Jag började
Max Rosenfors hyllar i en krönika på Nordfront den nationella internetkultur som han skriver var som starkast 2015-2017, och att denna ingick i en medveten plan för den nationella rörelsen att erövra internet, något vi också lyckades med, för att sedan bli närmast totalt censurerade. Vidare problematiserar Rosenfors att han efter detta inte längre tycks se någon plan för hur vi nationella ska kunna segra.
Jag har inte hört en enda nationalist förklara hur vi nu ska gå framåt, än mindre faktiskt visa vägen och att genom handling visa hur ens plan ser ut. Det är ju katastrofalt. Det finns gott om saker att harva på med, tro mig, men att harva på är väsensskilt från att ha en plan.Detta problem, och inget annat, bör du grubbla över.Det finns ingenting viktigare att tänka på, och ingen annan än vi kommer lösa det.Jag ställde mig nämligen frågan hur jag skulle förklara för någon som tycker som oss, men som inte är villig att delta i aktivism för saken: hur ska jag förklara varför vi behö
Trots snö och åtskilliga minusgrader ställde aktivister under lördagen den 8:e januari upp sig på gångbron som kallas Ångermannabron för att inspirera och mana förbipasserande att hävda sin rätt till sina förfäders land. Budskapet mottogs på sedvanligt vis av en tämligen jämn blandning av både uppskattande och ilskna gester.
Aktivister på plats.
En särskilt oväntad och uppskattad gest var när en för samtliga obekant sympatisör, parkerade sin bil knappt hundra meter från bron, öppnade bakluckan och på högsta volym spelade så kallad vit makt-musik från bilens högtalarsystem. Särskilt komiskt blev det när en annan bilförare svängde av vid vägkanten för att ropa okvädningsord, men dränktes ut av musiken.
Den stränga kylan tycktes inte bita alls lika hårt under musikstunden enligt de närvarande aktivisterna som låter hälsa bilföraren att hans påhitt var mycket uppskattat och beklagar att det inte fanns tillfälle att mötas och talas vid. Om ”gärningsmannen” läser detta
I början av 2021 publicerade en av världens största tidningar, brittiska The Sun, en sammanställning från Counter Extremism Project, med de 20 personer i världen som sågs som det största hotet mot säkerheten i världen i nuet eller sett till potential för framtiden. Bland dömda mördare, terrorister och ledare för Hizbollah, al-Qaida och ISIS, fanns också Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg – trots att han är en helt offentlig person med arbete och familj och som aldrig ens suttit i fängelse, samt att hans realpolitiska inflytande är väldigt begränsat i jämförelse.
Större delen av media-Sverige hakade på och hängde ut Simon Lindberg som en av världens farligaste män. Lindberg kommenterade det hela själv i artikeln Nordens farligaste man har ordet och sa då följande:
Lika barockt som detta är, så är det samtidigt också en stor ära att jag erkänns på detta vis. Kanske är det rent av den finaste utnämningen jag fått i hela mitt liv. Att med blott ord och propaganda
På nättidningen Nordfront publiceras med jämna mellanrum antikvariska artiklar som ger insyn i hur samhällsdebatten lät vid tiden under och runtom andra världskriget. De är generellt läsvärda och ibland mycket insiktsfulla.
En av de återkommande skribenterna är Annie Åkerhielm, en konservativ författare som sedermera kom att bli nationalsocialist. Direkt efter krigsslutet så var hon mer klarsynt om vad Tysklands nederlag skulle betyda för Europa än många av våra samtida röster är än idag, mer än 80 år efteråt, även om de kallar sig nationalister eller antiglobalister.
Hon insåg att Europas ”andliga och geografiska centrum” hade kollapsat, och att för Tyskland självt skulle nu en lång och utdragen död vänta. Detta skulle i förlängningen innebära Europas död, vars tid därmed var förbi: Europa försvann med andra världskrigets utgång som subjekt på världspolitikens arena, och ett tredje världskrig skulle därför bli en uppgörelse ”mellan världens numera enda två verkliga stormakt
Foto: Säljesta bygdegård. Kjell Jönsson/Wikimedia.
Alltid samma modus operandi från en vidrig journalistkår som naturligtvis mycket väl vet varför dissidenter inte alltid kan hyra lokaler i eget namn – och som i allra högsta grad är en del av problemet.
Poängen media vill göra med dessa artiklar är att ingen vill hyra ut till Nordiska motståndsrörelsen och att organisationens medlemmar är klandervärda som måste ljuga för att hålla möten. Verkligheten ser dock lite annorlunda ut.
Varför hyr vi lokaler under falsk flagg?
Då inte alla är vaccinerade mot medias lögner, halvlögner eller utelämnande av relevant information, vill vi klargöra följande om varför vi ibland hyr lokaler under så kallad falsk flagg:
1. Det finns ingen som helst anledning att i förväg tipsa systemet och dess affilierade grupper – vare sig det handlar om polisen eller extremvänstern – var vi ska befinna oss.
Det är en tråkig verklighet vi lever i där polismyndigheten, vars högsta chefer är korrupta
Begreppsförvirring
Alltför ofta har jag hört personer i närheten av den nationella rörelsen använda begreppen ”vi”, ”oss” och ”Sverige” på ett sätt som gör det svårt att tydligt se distinktionen mellan vän och fiende. Det klassiska exemplet är när vissa pratar om påstådda geopolitiska hot. Uttalanden om att Ryssland skulle utföra påverkansoperationer, hybridkrigföring och diverse kränkningar mot ”Sverige” och ”oss” uttrycks på ett sådant sätt att man skulle kunna tro att vi nationella är en del av det nuvarande nationsbygget Sverige och den regim som styr det. Att staten Sverige inte klarar av diplomatiska relationer med andra länder, är med i krigsalliansen Nato och har ett ”regnbågsförsvar” är inget som angår oss.
Samtidigt förstår jag att många i våra kretsar betalar skatt och till och med kanske arbetar inom en kommun eller region. Då bryr man sig ju om vad som händer med ”mina skattepengar” och att ens arbetade timmar används till något vettigt. Men det är skillnad på att fo
Vi alla möttes upp och gick i samlad trupp mot tåget som skulle ta oss mot mötesplatsen där vi sedan skulle möta upp fler kamrater. Känslan jag hade var ett ovanligt lugn – en stillhet. Jag vet inte om det berodde på det vackra maj-vädret eller för att jag fann mig till frids med att jag äntligen skulle göra något som varje ung man bara drömmer om. Att stå upp för sitt folk med offerviljan i fören och vinden i ryggen.
Detta var första gången jag befann mig på ”plattan” i Stockholm. Det kändes rätt så mäktigt att sätta foten på en plats där så mycket historia har utspelat sig. Och det som toppade den känslan var att faktiskt vara med och fortsätta skriva på den historian. Att vara där och se de gamla byggnaderna som stod så präktigt och högt, trots dekadensen hos de individer som rör sig genom de gatorna, trots misären som präglar landet och trots skriken och vrålen från de som vill förgöra allt som är vackert!
”Plattan” var rätt så mäktig, vi kom
Motståndsrörelsen är unik!
Under alla de år jag har följt nationell organisering i Sverige och Norden, har organisationen gång på gång visat sig besitta egenskaper som få andra har. Visst har det funnits utomstående som uppvisat vissa av de ideal jag lyfter fram i denna text, annat vore konstigt; den nationella rörelsen är trots allt som ett ekosystem där tankar och idéer utbyts naturligt i mellanmänskliga relationer. Ett bevis på detta är alla de medlemmar och aktivister som ursprungligen varit organiserade i andra grupperingar och fått sin ideologiska och aktivistiska skolning där.
Trots detta utmärker sig Nordiska motståndsrörelsen, både vad gäller uthållighet och renlärighet. Organisationen har utvecklat något som nästan kan liknas vid en sorts politisk religion där nationalsocialismens vetenskapliga upplysningsanda anammat en orubblig tro på kampen – en tro som står emot den materialism som präglar dagens kapitalistiska samhälle. Allt detta har också skett utan att organisat
På en gångbro över E16 ställde en grupp aktivister från nästet upp sig med två banderoller och en fana. Budskapen på banderollerna anspelade på det nyligen påbörjade valåret: ”Folket röstar, politikerna skrattar!” och ”Ingen röstade för folkutbytet!” kunde iakttas av bilisterna nedanför.
Budskapen syftar till att belysa att vårt parlamentariska system inte är så enkelt och rättvist som många tror, utan att ekonomiska intressen och främmande makt spelar en stor roll genom påverkan på media, banker och andra institutioner – vilket i sin tur formar invånarnas röstbeteende.
Reaktionerna från bilisterna lät inte vänta på sig. Nationalsocialistisk politik väcker både positiva och negativa känslor, men just denna dag var vänliga handgester och glada tutningar helt klart överrepresenterade.
En aktivist får syn på en polisbil.
Efter någon timmes aktivitet valde man att avrunda. Några av deltagarna, som var vid extra gott humör, valde att bege sig vidar
På olika platser i landet har det nyligen anordnats manifestationer med avsikten att påverka regeringen till att sluta utvisa invandrare av olika anledningar. Dessa har huvudsakligen letts av de gamla vanliga batikhäxorna som gråtit i åratal över att deras skäggbarn riskerar att återvända till sina hemländer, vilket skulle ha en negativ effekt på kärringarnas samliv. Även i Stockholm bestod denna dag den absoluta merparten av deltagarna i manifestationen av dessa batikhäxor, samt allmänt vänsterblivna människor, och medelåldern måste ha legat ganska nära pensionsåldern.
Motståndsrörelsens medlemmar såg detta som ett ypperligt tillfälle att uppmärksamma ett betydligt större problem än dessa människors tomma sängkamrar, nämligen att det svenska folket här och nu håller på att bytas ut mot främmande folk som inte hör hemma i Sverige. Många människor i dagens samhälle förstår inte hur gravallvarligt detta konstaterande faktiskt är, eller vad konsekvenserna kommer bli i framtiden, då de
