Tidigt på lördagsmorgonen möttes aktivister och medlemmar boende i Göteborgstrakten i centrala Göteborg för att därifrån resa tillsammans i bil till 2015 års upplaga av Bondens dag. Denna gång var det enbart medlemmar ur Näste 2 som bjudits in att besöka och hjälpa till på nästeschef Jimmy Anderssons gård som är vackert belägen i trakterna runt Skara. Vädret var redan på morgonen omväxlande så det fanns förhoppningar hos deltagarna att dagen skulle bjuda på uppehållsväder.

Efter en dryg timmes resa anlände deltagarna till gården i Skara. Gården ligger mycket vackert inbäddad i det Västgötska landskapet och en prunkande grön, Västsvensk sommaridyll mötte deltagarna från Göteborg när de steg ur bilen. I en liten hage lekte två små lamm med varandra. Den friska lantluften skapar en känsla av renhet som är svår att föreställa sig inne Göteborgs larm, brus och avgaser.

När deltagarna steg in i köket i det ombonade boningshuset satt redan medlemmar och aktivister från andra delar av nästet, som hunnit före Göteborgskamraterna till gården, och åt hemmagjorda Toast skagen. På bordet stod det största uppläggningsfat med handskalade räkor jag någonsin sett och i köket stod värdinnan och ordnade med de sista detaljerna. Efter att vi ätit mycket goda Toast skagen och druckit kaffe och de sista deltagarna anlänt fick deltagarna förklarat för sig vad som behövdes göras på gården.

I och med att Näste 2 har aktiviteter inplanerade på gården under sommaren så behövdes framförallt hjälp med att röja upp på en del av marken som fram till Bondens dag hade ockuperats av ”kvarlevorna” av en gammal minkfarm. Dessutom behövdes en hage plockas ner samt en annan del av marken röjas från skräp, pinnar och annat som gjort det omöjligt att kunna ha djuren på bete på denna plats eller att använda marken överhuvudtaget.

Sagt och gjort, efter att deltagarna ätit klart började man i samlad trupp bege sig ner till de platser där arbetet skulle utföras. Man delade upp sig i olika lag. Några började riva hagen, några började plocka undan skräp och pinnar och den största gruppen begav sig till den gamla minkfarmen som skulle rivas. Därefter kämpade samtliga hårt med att få så mycket gjort som möjligt. Efter cirka en och en halv timme var grupperna som rev hagen och de som plockade undan bråten klara så dessa begav sig till minkfarmen för att hjälpa till.

När ytterligare ett tag förflutit kom man fram till att man behövde en lie för att slå de höga brännässlor som växte runt vissa byggnader som skulle rivas samt en motorsåg för att underlätta rivningsarbetet. Sagt och gjort, värden tillhandahöll både lie och motorsåg och snart var den gamla minkfarmen bara en hög med brädor.

Efter detta begav sig deltagarna in för en välförtjänt fikapaus. Efter givande diskussioner med bland annat reflektioner kring vår nations fornstora glans och nuvarande förfall fortsatte gruppen ut för mer arbete på gården. Nu låg fokus på att förbereda för midsommarafton. Deltagarna fick även känna på de vanliga rutinerna på ett svenskt lantbruk som hyser både köttdjur, lamm och höns. En mycket lång arbetsam och givande dag avrundades med smörgåstårta och ett nationaldagsfirande helt utan svenskfientliga uttryck.

På kvällen passade man på att koppla av i goda kamraters lag med bland annat fiske och intressanta diskussioner. Utmattade men nöjda gick samtliga deltagare till sängs tidigt för att orka upp tidigt för hemresa. Vi tackar nästeschef Jimmy Andersson för hans gästfrihet och för mycket god mat samt naturligtvis för den unika möjligheten att få ha varit med och ta del av livet och arbetet på ett svensk lantbruk. Vi ser fram emot nästa års upplaga av Bondens dag!

En historisk kontext
Det agrikulturella hade en framskjuten roll i den tyska völkisch-rörelsen (Völkische Bewegung) som är ett samlingsnamn på de tysknationella folkrörelserna (föreningar, partier, publikationer, grupper och individer) som under den sista delen av 1800-talet och framåt efterhand fick ett större inflytande över det offentliga rummet i Tyska riket och i Österrike-Ungern. Völkisch-rörelsens grundtanke bygger på ett tyskt folk som delar blodets gemenskap (baserad på ras, språk och hembygd) och som hyste en skepsis mot judisk makt-rörelsen.

Denna rörelse var en av influenserna för den tyska nationalsocialismen. Artamanerna (Bund Artam) var exempelvis ett förbund inom denna rörelse. Artamanerna, som grundades år 1923, betonade jordbrukets betydelse och fann stor inspiration i ideologin och tankarna om ”Blut und Boden” (Blod och jord). Artamanerna lade stor tonvikt på det germanska arvet och bevarandet av detta. Bland förbundets medlemmar återfanns senare nationalsocialister såsom Walther Darré, Heinrich Himmler och Rudolf Höss.

Blut und Boden är ett politiskt uttryck för att upphöja rasen (blodet) till en avgörande legitimerande faktor för en nation. Uttrycket ”Blut und Boden” kom under Tredje riket också att användas som ett realpolitiskt slagord, med utgångspunkt i boken Neuadel aus Blut und Boden, av den tyske agronomen och nationalsocialistiske politikern Walter Darré. Det kom ut ett antal böcker som följde Darrés exempel på nationalistisk bondelitteratur. I böckerna kan man bland annat läsa om hur industrierna sliter tyskarna från sin hembygd till de judiskt dominerande städerna.

/Peter