Efter att gästerna trillat in, en efter en, från nästets långväga avkrokar, kom gästerna snabbt tillrätta med julfika och fick kära återseenden av folk som inte synts till på nästets sammankomster på länge, samt nya bekantskaper och nyligen anslutna som man fick lära känna.

Ganska snart var julbordet färdigdukat av den intensivt arbetande köksgruppen, som bjöd gästerna på de flesta delikatesser man kan tänkas finna på ett traditionellt julbord, i vanlig ordning. Såklart fanns norrländsk julblöta representerad på bordet, vilken kommit att bli en favoriträtt hos många i nästet på julbordet.

Köksgruppen kunde notera att de lyckats med att göra maten mycket välsmakande, då många gick tillbaka både en och två gånger för att fylla på tallrikarna, och risken för matkoma var överhängande.

När gästernas magsäckar fyllts till bristningsgränsen och det hade dukats av, satt man och samtalade med sina bordskamrater till tonerna av stämningsfull julmusik, medan man njöt av glögg och diverse bakverk.

Plötsligt avbröts allt umgänge med ett fasansfullt dånande som fick fönstrena att skallra. Det visade sig snabbt att det var den nationalsocialistiska tomten som var på väg att marschera in genom porten. Med en smäll slet han upp dörren och ställde med hög och grov stämma den för honom alltid lika relevanta frågan: ”Finns det några snälla, vita barn här?”.

Samtliga barn på området radade genast upp sig respektfullt framför tomten, och besvarade hans spörsmål. Responsen var överväldigande positiv, men det uppstod frågetecken på ett håll då ett av barnen beskyllde ett yngre syskon för att hon minsann inte hade varit snäll. Detta reddes dock snabbt ut folkgemenskapligt av tomten, som såg till att samtliga barn fick sig varsin julklapp innehållandes diverse godsaker. När hans ärende var avklarat reste han sig upp, tog avsked av barnaskaran och försvann ut i mörker, snöstorm och kyla igen, för detta år.

Ett speciellt inslag detta år var att julbordet gästades av musikern Stefan Sandström, som nog främst är känd för sin gärning inom den svenska svartmetallen, varav mycket tillhör några av de mest respekterade och inflytelserika verken Sverige haft att erbjuda inom genren. Han ställde även upp ett försäljningsbord med produkter relaterade till hans otaliga musikprojekt, till mycket kamratliga priser. Dessa gick åt mycket väl, då ”kulturnästet” har sin beskärda del anhängare av musikstilen, som mer än gärna plockade på sig så många produkter de orkade bära med sig hem.

Slutligen var det dags för en frågesport, som hölls av Simon Holmqvist. Frågorna kretsade kring nyhetsåret på Nordfront och Motståndsrörelsen. Som förstapris utlovades valfri produkt ur Stefan Sandströms sortiment på plats, samt 20-årsjubileumsboken över Nordiska motståndsrörelsens historia. Efter en hård tävling så gick Robert Eklund segrande ur striden, och visade på sin stora allmänbildning med nästan alla rätt. I folkgemenskapens tecken donerade han alla sina vinster till nästesbutiken.

Efter prisutdelning satt man länge och förde givande samtal med varandra, tills gästerna slutligen började röra sig hemåt, mätta och belåtna efter ännu ett mycket lyckats julbord i Näste 6 regi.

Är du trött på julmaterialism och det sjuka samhälle vi tvingas leva i? Ge då dig själv och ditt folk en julklapp genom att ansöka om medlemskap i Nordiska motståndsrörelsen!