Det har hunnit passera en tid sedan Motståndsrörelsens effektfulla blixtdemonstration i Oslo och eftertankarna har sjunkit in. För det första står det klart att människor i högre utsträckning jämfört med för några år sedan, på ett helt annat sätt än tidigare är mottagliga för vårt revolutionära budskap. När allmänheten blir tagna på sängen, på det sätt som skedde i Oslo, utan att först ha blivit matade av filtreringskanalerna via TV, radio och tidningar som samstämt arbetar för att skrämma upp dem – och istället ställs öga mot öga med Motståndsrörelsen och nationalsocialismen i en oförvanskad form, blir reaktionerna, om inte hundraprocentigt positiva, så heller inte direkt avståndstagande.
Vad som också på senare tid blivit allt tydligare är systemets panik när nationalsocialister genomför torgmöten och oanmälda marscher på gatorna. Systemet känner en påtaglig rädsla för att människor i större omfattning kan tänka sig att stanna upp för att ta emot ett flygblad och lyssna till det nationalsocialistiska budskapet.
Att aktiv gatukamp inte betyder att aktivister alltid möts av leende människor och glädjefyllda tillrop känner vi till, men att trots detta så finns det en stor nyfikenhet för Motståndsrörelsen och vårt budskap. De människor som skriker nedsättande glåpord när vi intar gatorna har på senare tid kraftigt reducerats. Detta var inte minst tydligt i Oslo. Av reaktionerna att döma är gemene man och kvinna på väg att öppna upp sina sinnen till vår fördel. Många visar ett påfallande nyvaket intresse för det vi har att säga!
Det här är en självklar och helt logisk utveckling som är en direkt följd dels av enträget kamparbete, men också de brutala och negativa konsekvenserna av massinvasion av rasfrämlingar till våra nordiska länder. Människor förstår mer och mer att det mångkulturella paradis som politikerna i begynnelsen utlovade, endast fanns i dåraktiga hjärnor som vurmade för utbytet av vårt folk och förvandlingen av våra samhällen, och som sedan utvecklats till rena helvetet!
Motståndsrörelsen befinner sig i en situation där en större framgång skulle kunna finnas betydligt mycket närmre än vad vi tidigare har insett. Därav systemets åtgärder med de nya drakoniska lagar som nyligen röstats igenom. Globalisternas marionetter vet mycket väl att gemene man och kvinna aldrig önskade det mångkulturella helvetet som idag är en dyster verklighet i våra nordiska städer. När den brutala verkligheten gör sig påmind i snart sagt varje stadsdel skrämmer det människor på djupet.
I det läget presenterar vi ett budskap som människor tidigare ryggade tillbaka för som inför en eldsflamma, men som inte längre känns lika främmande och hotande. Tvärtom börjar allt fler förstå att Motståndsrörelsen erbjuder ett fullgott alternativ och en konkret lösning på den ohållbara situationen. Ju längre tiden går och ju mer omfattande kaoset blir i kombination med att vi fortsätter kämpa, desto attraktivare kommer vi att bli för allmänheten.
De leende människorna som vi mötte på Oslos gator, och dagligen i många andra städer runt om i norden, visar på att uthållighet ger gott resultat. Systemet har börjat tappa ansiktet och kommer framöver att bli alltmer desperata för den sanning som börjar hinna ifatt dem. När allmänheten, om än lite trevande, har börjat vända sig bort från illusionen om demokratin som det perfekta samhällsbygget och visar intresse för Motståndsrörelsen – är detta något som skrämmer makthavarna på djupet!
/ Hans Westman
