Jag tillhör den relativt nyare delen av organisationens medlemsskara, och här följer berättelsen om min upplevelse av Nordendagarna. Huvudsakligen bestod den av att för första gången vara med och tävla för att försöka bli Årets nordman och att samtala med både de jag har lärt känna i olika utsträckning, liksom med helt nya bekantskaper.

Efter en ceremoniell öppning av evenemanget där alla önskades välkomna begav vi oss så till platsen där tävlingen skulle gå. Vi delades in i olika viktklasser för att vikta lagen jämt, alltså ha med lika många representanter från varje viktklass i varje lag, vilket jag anser fungerade bra då det aldrig i någon gren på förhand kändes givet vilket lag som skulle vinna. Som jag uppfattade det så var också poängställningen jämn en bra bit in i tävlingen.

Jag hade aldrig någon aning om vilken gren som var näst på tur, och kan inte heller säga mig ha någon större erfarenhet av dessa som visade sig gälla i årets upplaga av tävlingen. Men det gick överlag ganska bra ändå – det gällde bara att fokusera på uppgiften och kämpa på, även om jag inte är helt nöjd med min prestation i alla grenar. En av de roligaste och mest lyckade tyckte jag var när två lag möttes i en ring och skulle putta ut varandra med hjälp av sköldar. Ett enkelt koncept med litet utrymme för bedömning, där både styrka och viss taktisk förmåga spelade in. En bra laggren helt enkelt.

Ett lag stod slutligen som det segrande, vilket tyvärr inte var mitt, men det var underhållande att titta på när kämparna i detta lag i nästa moment skulle göra upp individuellt. Vissa grenar är väldigt lyckade också ur publiksynpunkt, och en sådan var helt klart när de fyra som återstod innan de två finalkandidaterna var utsedda, skulle stå och hålla en vikt så länge som möjligt med utsträckta armar. Det var en uppvisning i vilja då det såg ut som att finalparet fick pressa sig.

Efter en god lunch (ett stort beröm till kockarna för maten!) så blev det tid att socialisera lite samtidigt som marknad hölls. Det innebar tid att lära känna mina nästeskamrater bättre, men också andra jag tidigare bara växlat några ord med liksom, och som redan nämnt, helt nya bekantskaper.

Jag fick bland annat talat med kamrater från våra nordiska grannländer. Det är förstås alltid intressant med jämförelser länderna emellan, och nu åsyftar jag främst det politiska området, som vi kom in på. Men vad man dock landar i är att de skillnader vissa kanske tror finns i själva verket inte gör det. De är i bästa fall negligerbara, situationen i Danmark exempelvis är inte mycket bättre än den i Sverige. Våra länder sitter i exakt samma sits!

Ett annat samtal som jag uppskattade mycket var om ideologi och andlighet med en beläst och intresserad person. Dessa två saker förenas ju också hos tänkare som Julius Evola, en av de som vi pratade om, och som ju tillhör vår politiska sfär i bred mening. Det är också intressant att notera att den andra sidan saknar denna typ av tänkare. Vi diskuterade att det kanske kan finnas intresse för studiecirklar om några av de namn vi talade om, då ju skattkistan att gräva ur är stor.

Jag var inte kvar så sent på kvällen, och missade tyvärr därför trubaduren, vilket var synd då jag uppskattar den typen av inslag. Men jag fick i alla fall se Pär Öberg hålla ett tal, något som alltid är trevligt. Talet hade en intern karaktär där Öberg gav lite inblick i hur det kan låta i ledningen. Då Motståndsrörelsen är hierarkiskt uppbyggd så kan det bli så att positiv kritik lite för sällan går nerifrån-och-upp, och i regel mer åt andra hållet. Men samtidigt – ju längre upp, ju mer ansvar och förväntningar har man på sig, ju mer måste man prestera. Öberg tog därför tillfället i akt att inför församlingen just säga några fina ord om ledaren, som ju är den som ytterst får känna av detta kanske något otacksamma förhållande. Det blev flera långa applåder här.

Återstoden av kvällen satt jag kvar till bords efter middagen och småpratade och hade trevligt med de runtomkring mig. Dagen efter detta givande evenemang gick hemfärden, som såklart avnjöts ackompanjerad av Nordic Storm.