Under gårdagen gick USA:s utrikesdepartement ut med ett beslut om att Nordiska motståndsrörelsen och tre personer tillhörande organisationen, däribland jag själv, har terrorklassats. Det är absurda anklagelser, utan verklighetsförankring, som den judiske aktivisten och utrikesministern Anthony Blinken kommer med. Dessa falska uppgifter kommer bemötas enskilt i ett senare skede.
I nuläget har varken EU eller Sverige gått samma väg som USA. Snarare tycks det som att den svenska regeringen och Säkerhetspolisen inte kommer förändra sitt förhållningssätt gentemot Nordiska motståndsrörelsen. Alla, inklusive de som tagit beslutet, vet nämligen att Nordiska motståndsrörelsen inte är en terrororganisation utan en fullt legal organisation som ägnar sig åt opinionsbildande verksamhet. Att det amerikanska imperiet terrorstämplar människor hit och dit har varit deras modus operandi lika länge som de terrorbombat civila världen över. Men det kan vara svårare att tillämpa ett sådant beslut på hemmaplan i Sverige. Konsekvenserna av ett sådant beslut kan bli oanade och inte alltid till makthavarnas fördel.
Att ’den enes terrorist är den andres frihetskämpe’ är i detta fall mer sant än någonsin. Nordiska motståndsrörelsen har inte ens behövt ta upp vapen för att bli klassade som terrorister. Beslutet handlar om åsikter och att Nordiska motståndsrörelsen är motståndare till globalisternas maktordning. Budskapet man vill förmedla är: Antingen är du med oss eller så kommer vi terrorstämpla dig.
Västvärldens liberala hegemoni är idag på fallrepet då den är utmanad både av yttre krafter och de egna folken som förlorat tillit till de regeringar som styrs i bakgrunden av dolda makthavare. Den liberala demokratins plutokratier har på senare år som svar på detta gradvisa uppvaknande uppvisat starkt totalitära tendenser där de stängt ned hela samhällen, förbjudit opposition samt bedrivit såväl psykologisk som ekonomisk krigföring mot alla som vänder sig emot denna dolda maktelits cyniska maktspel. Den skara som inte längre känner förtroende för de globalistiska makthavarna eller ett sönderfallande amerikanskt imperium växer stadigt. I allt det kaos som många ser kommer, är en grupp som Nordiska motståndsrörelsen en kandidat att få verkligt inflytande och en kraft de vet att de inte kommer kunna kontrollera. De återkommande repressiva åtgärderna mot oss och andra är alltså inte ett tecken på styrka utan ett uppvisande av svaghet. För oss är det däremot en bekräftelse på att vi gör rätt saker.
De senaste åren har Nordiska motståndsrörelsen utsatts för flera förbudsförsök. Dessa har handlat om organisationens påstådda kopplingar till Tredje riket, att rasistiska organisationer måste förbjudas, att det ska vara olagligt att tillhöra en så kallad våldsbejakande extremistorganisation. Förbudsförsöken har handlat om allt ifrån att organisationen i sig ska förbjudas, att det ska vara kriminellt att vara medlem i organisationen eller olagligt att bedriva någon sorts offentlig aktivism för den. Samtliga försök att förbjuda oss och vår verksamhet har misslyckats.
Att vi lyckats överleva alla dessa förbudsförsök är en kombination av att det trots allt inte är så enkelt att verkställa ett förbud av en organisation som bedriver laglig verksamhet och på samma gång säkerställa att trovärdigheten och tilliten för det rådande systemet upprätthålls, och för att Nordiska motståndsrörelsen byggt upp en god förmåga att försvara oss från dessa angrepp och vunnit flera juridiska processer som varit tänkta att sänka oss. Samtidigt som detta pågått har vi anpassat vår strategi till rådande förhållanden och både byggt upp och planerat för alternativa strukturer ifall dessa försök, mot förmodan, skulle lyckas. Idag står vi på en mer säker grund och är starkare och mer robusta än förut.
Utomstående betraktare kan, beroende på vad de har för syn på oss, antingen hoppas på eller förfäras över att USA:s terrorklassning ska kunna sänka Nordiska motståndsrörelsen. Vad gäller våra fiender är detta ett naturligt synsätt eftersom de tillhör makten och aldrig upplevt repression samt att de är opportunister som saknar principer som de är beredda att offra sig för. De utgår helt enkelt från hur de själva hade gjort och hoppas att vi är lika svaga och att även vi saknar ideal och verklig övertygelse. Våra vänner och kamrater behöver däremot inte oroa sig. Ni vet vad vi går för och att den kamp vi för är evig. Kampen går vidare!
