1. Motståndsrörelsen - Sedan 1997

Nordiska motståndsrörelsen .se

  • Genom att besöka vår webbsida godkänner du delar av vår Datapolicy
  • Ja, det är ok
  • Nej, jag godkänner inte den
  • Jag vill läsa mer
  • Jag bryr mig inte (Ja)

Möte med grottbjörnens folk

Söndagen 9 februari tog kamrater från Näste 1 sig an en dag med grottkrypning.

Klöverbergsgrottorna i Tyresö är länets längsta grottsystem med sina dryga 310 meter gångar och passager. Det är så kallade blockgrottor som har bildats när förkastningsbranten rasat.

Redan tidigare under veckan hade en kamrat varit på plats vid grottorna för att utforska området, men då det är en hel del trånga passager och gångar så valde personen då att bara ta sig an de mer lättillgängliga delarna, då det inte är att rekommendera att ta sig in i grottor på egen hand, rent säkerhetsmässigt. Men, med blodad tand från upplevelsen kontaktades kamrater och snart var man en grupp som bestämt sig för att åka dit tillsammans.


Sagt och gjort, så möttes man upp på söndagsförmiddagen för att ge sig i kast med grottkrypning. Gruppen började med att noggrant beta av alla de gångar som fanns i de grottor som inte hade alltför trånga passager, även om man redan här var tvungen att bitvis åla sig fram. I en liten sal hade någon gjort en ”grottmålning” på en av väggarna, vilken faktiskt påminde lite om de målningar man bland annat kan se i historieböcker.

När alla kände sig nöjda med denna del, var det dags för den utmaning man kommit dit för, de längre gångarna där man gav sig djupare in i grottsystemet och där det verkligen var på gränsen att en normalbyggd vuxen tog sig igenom vissa delar. Här fick man ömsom åla, hasa och huka sig för att ta sig fram och för att undvika att få hela nacken full av de stora spindlarna och dess kokonger som hängde ner från grottans övre delar.


På flera ställen delade sig gångarna och deltagarna fick prova sig fram till vilken som skulle komma att leda dem ut ur grottan, det blev några avstickare för att bara komma till ett stopp och man fick sakta men säkert ta sig tillbaka för att ta en annan gång.


När sällskapet åter såg glimtar av dagsljus och tog sig åt det hållet, såg man en passage åt ett annat håll som var den hittills mest trånga, vilken så klart skulle utforskas. Detta sågs mer som en utmaning än ett hinder och det var med nöd och näppe att alla tog sig igenom. Efter denna omväg tappade man orientering och det blev några extra rundor innan dagsljuset åter kunde skönjas.

En kamrat som var mer muskulärt byggd än övriga och därför inte lyckats ta sig in i den avslutande delen av grottan hade istället gjort upp en eld så att övriga kunde börja tillreda sin mat efter strapatsen. När maten tillagats och intagits var flera deltagare pigga på att fortsätta ett tag till, men då alla delar av systemet troligtvis var avverkade valde man att istället ta sig upp för den förkastning som ligger bakom grottorna.


Här fick man klättra och hoppa över stora stenblock, tills man kom fram till bergsväggen. Man saknade utrustning för att ta sig uppför denna och då ingen var sugen på frihandsklättring med risk för ett fall på cirka 15 meter, tog sig sällskapet runt bergsväggen och via en brant stig vidare upp till toppen, där man belönades med en fantastisk utsikt över sjön. Detta fick bli ett bra avslut för dagen och man tog sig nu nedför berget och tillbaka till bilarna för avfärd hemåt för denna gång.

Är du intresserad av att delta på aktiviteter likt denna? Kontakta nest1se@resistancemail.se, eller skicka in din ansökan till Motståndsrörelsen redan idag!

Titel:Möte med grottbjörnens folk Författad av:Näste 1 Publicerad:2025-02-14 Uppdaterad:2025-02-15

Läs också: