Medlemmarna träffade varandra tidigare under dagen för att ha ett månadsmöte där ny propaganda delades ut och diskuterades. Medlemmarna delgavs ny information om framtida händelser och riktlinjer.

Efter mötet städades borden bort från propagandan och en rad olika förvaringsburkar samt flaskor fyllde ut de flera borden samtidigt som sympatisörer anslöt sig. Nu var det dags för ett föredrag om konserveringsmedel i livsmedelsprodukter, ett faktum som styrs av konsumenternas lättja och den massproducerande industrins profithunger.

Ofta väljer konsumenten själv varor med längre hållbarhet men får då betala priset med att ha mer kemikalier i produkten. Livsmedelsproducenterna själva önskar längre hållbarhet för då kan de reglera produktförsäljningen så att vinstmarginalerna höjs, samt att all produktion kan samlas i stora fabriker på den europeiska kontinenten som sedan transporteras till Sverige.

Detta hade försvårats om kemikalier hade förbjudits i större omfattning. Deltagarna blev också informerade om olika sätt att förvara livsmedel i och hur man kan se vilka av produkterna som det troligtvis är mer kemikalier i. På bordet fanns egenproducerande livsmedelsvaror och köpta, på det sättet kunde föredragshållaren visa upp de olika livsmedlen och förklara vad som hade gjorts för att det inte skulle vara partiklar i äppelmusten och hur man maskerar avsaknaden av det naturliga fruktsockret i sylter.

Efterhand omvandlades föredraget till ett uppskattat smörgåsbord där deltagarna fick smaka på de många olika dryckerna, sylterna och geléerna tillsammans med nybakat bröd. Burkar och flaskor skickades kors och tvärs över borden där deltagarna nu fick smaka på skillnaden mellan sylter med kemikalier och utan. Det tål att påpekas att normen i västerlandet idag är att äta produkter med kemikalier och därför har det blivit normaliserat i deras förväntningar i hur en äppelmust eller sylt skall se ut och smaka. Uppfattningen var ändå att de kemikaliebefriade sylterna generellt var godare.

Socialisering och uppvärmning

Efter det uppskattade föredraget och smörgåsbordet övergick skördefesten till socialisering mellan deltagarna. Efter att det uppdämda behovet av att prata av sig hade blivit tillfredsställt påbörjades nu uppvärmningen av de medhavda maträtterna till knytkalaset. Alla hade fått i uppgift att ta med sig en viss mängd mat där man helst skulle ha odlat, men i det minsta tillagat maten och drycken själv. Sedan hjälptes alla åt att duka upp bordet där exempelvis höstgrytor, surkål, korvsnittar, svamppiroger, grönsaksgratäng, hemmagjorda pommes med egenodlad chili i sås fanns att tillgå.

Allt åts upp och med ny energi i kroppen fortsatte diskussionerna samtidigt som barnen fulla med energi lekte rövare. Detta pågick i timmar under kvällen och till slut dukades den efterrätt som vissa hade valt att ta med sig. Den åts med glupsk aptit och när mörkret inföll började folk tacka för sig och påbörjade återresan hem.