Från både Skellefteås lokalpolitiker och lokaltidningen Norran har Northvolt sålts in hårt som en ”framtidssatsning” som ska ge ”långsiktiga ekonomiska fördelar för regionen” och tusentals arbetstillfällen. När nu hela projektet inte helt förvånande visat sig vara ett enda stort fiasko är det dags att sätta stopp för bluffen en gång för alla och utkräva ansvar av de inblandade.
Redan när det stod klart att Northvolt övervägde att bygga en gigantisk batterifabrik i Skellefteå gjorde Skellefteå kommuns politiker – med kommunbossen Lorents Burman (S) i spetsen – allt för att ställa sig in sig hos företaget. Istället för att ställa kritiska frågor lade man sig platt för de otaliga krav på bland annat billig mark, tillgång till så kallad hållbar energi, infrastruktur för att hantera stora logistiska behov, samt förmågan att ”locka kompetent arbetskraft” som Northvolt-bossen Peter Carlsson ställde. Särskilt entusiastiska var Lorents Burman och hans rövarband inför kravet på ”starkt engagemang från lokala beslutsfattare och företag”.
Även om Northvolt finansierades med EU-pengar och av otaliga investeringar från storfinansen var det i slutändan lokalpolitikernas insats som avgjorde Northvolts etablering. Alltifrån subventionerade markpriser, tillgång till utbildning och fortbildningsprogram till ”lokala skatteincitament” för de involverade aktörerna regnade över Northvolt. Politiker och kommunala tjänstemän arbetade dag och natt för att underlätta för Northvolt, ivrigt påhejade av pressen som sålde in det hela som ”långsiktiga ekonomiska fördelar för regionen” och tusentals arbetstillfällen för kommunens invånare.
En dyster tidslinje för Skellefteå
Nedan följer en år-för-år-sammanfattning över hur den ”gröna omställningen” och Northvolts framtidsprojekt faktiskt utvecklade sig:
2017: Northvolt presenterar sina planer för en batterifabrik, med starkt fokus på ”hållbarhet” och ”lokal energiförsörjning”.
2018: Skellefteås politiker vinner tävlingen om Northvolts gunst och Peter Carlsson beslutar att fabriken ska etableras i kommunen. Avgörande var ”stödet från lokala myndigheter och näringsidkare”.
2019: Peter Carlsson säkrar massiva investeringar, bland annat från biltillverkarna Volkswagen och BMW, men även från skurkbankerna Goldman Sachs och Blackrock.
2020: Northvolt får tidigt anmärkningar på arbetsmiljö och säkerhet. Ett antal incidenter, inklusive olyckor och säkerhetsrisker, rapporterades vid Northvolt Ett i Skellefteå. Företaget har sedan dess behövt samarbeta med myndigheter för att förbättra säkerhetsrutiner. Trots detta kommer flera olyckor och mystiska dödsfall att rapporteras under de kommande åren.
2021: Under hösten gör flera myndigheter en gemensam razzia på bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det avslöjas att illegala invandrare från bland annat Indien arbetade med att bygga fabriken. Rapporter kommer om 90 timmars arbetsvecka och byggarbetare som får smita under staketet för att inte registreras i personalliggaren medan fackföreningar larmar om usla arbetsförhållanden. Samma år öppnas Sara kulturhus – ett så kallat klimatklokt höghus av trä som förvisso inhyser stadsbibliotek och teater, men framförallt hotell och lyxrestauranger för besök av lokalpolitikernas nya vänner från storfinansen. Busstationen, som tidigare låg tryggt mitt på torget i Skellefteå får också flytta på sig till en skuggig baksida för att göra plats för politikernas skrytprojekt. Numera är busstationens vänthall ett tillhåll för missbrukare som säljer droger och super helt öppet, så pass illa att de fattiga människor som är förvisade till bussresor inte längre törs värma sig där på vintern.
2022: Peter Carlsson får motta en kunglig medalj under Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) högtidssammankomst i Stadshuset för att han ”vågade satsa på det som de flesta inte trodde var möjligt”. Det faktum att han trotsade ”år av varningar och motgångar” och ändå byggde en ”gigafabrik för tillverkning av gröna batterier i skogen utanför Skellefteå” nämns ironiskt nog i motiveringen för priset.
2023: Skellefteås kommunstyre meddelar att man ”lånar miljarder” för att klara av investeringsbehovet, exempelvis en ny kaj i hamnen för 1,4 miljarder kronor. För att ”göra Skellefteå attraktivt för nya invånare” har kommunen dessutom satsat stora summor skattepengar på diverse ”reklamkampanjer”. Bara sedan 2022 har kommunen spenderat 30 miljoner kronor på annonsering och reklam. Flera allvarliga olyckor inträffade under året vid Northvolt Ett i Skellefteå, inklusive en dödlig explosion och olyckor kopplade till bristande säkerhetsrutiner. Under året drabbades även företaget av nya försenade produktionsmål, vilket ledde till att ytterligare kunder började ifrågasätta leveranserna.
2024: Vansinnet eskalerar
Northvolt har under året varit föremål för utredningar efter flera dödsfall kopplade till fabriksområdet i Skellefteå. Tre anställda eller entreprenörer dog under mystiska omständigheter, och ytterligare ett dödsfall inträffade i samband med en arbetsplatsolycka. Företaget utreds misstänkt för arbetsmiljöbrott gällande grovt vållande till annans död efter dessa incidenter.
Att Northvolt har betydande ekonomiska svårigheter förnekas inte längre. Ingen tycks veta exakt hur stora skulder Northvolt har hos Kronofogden, bara att det rör sig om hundratals miljoner kronor. I oktober finns det inte ens pengar att betala ut löner till de anställda och IF Metall hotar att begära Northvolt i konkurs om deras medlemmar inte får betalt.
I mitten av månaden säkrade Peter Carlsson dock ytterligare investeringar och kunde betala in skatter och avgifter på totalt 287 miljoner kronor och därmed undvika konkurs. I sista sekund stod det också klart att arbetarna skulle få sin lön i oktober.
Men detta har inte skrämt Lorents Burman som så sent som i september deklarerade att Skellefteå kommunkoncern planerar att investera 42 miljarder skattekronor under den kommande tioårsperioden med tanke på planerna kring den misslyckade batterifabriken. Detta sker trots att den enorma summan pengar enligt Burman själv ”är mer än vad en kommun egentligen klarar av”.
Kommunens massiva satsningar med skattebetalarnas pengar har också sammanfallit med att det bland annat byggts helt nya stadsdelar i Skellefteå, med lägenheter lika dyra som de bilar som Northvolt har misslyckats med att producera batterier till. Politikerna dundrar att Skellefteå kommuns befolkning ska öka till hela 90 000 personer från dagens 76 542 invånare till 2030. Medan kötiderna till Skebos relativt billiga lägenheter blir allt längre är det ingen som har förklarat för Skellefteås befolkning vem som ska ha råd att bo i en etta med en månadshyra på närmare 10 000 kronor.
De utlovade jobben har heller inte gått till Skellefteås befolkning, men detta har man aldrig behövt förklara. Över hela kommunen ses ”Northvoltbussar” köra runt med människor vars enda gemensamma nämnare är att de inte kan ett ord svenska; på Northvolt jobbar pakistanier, indier, polacker, japaner och afrikaner, men förvånansvärt få verkliga Skelleftebor.
När Northvolt meddelade sin massvarsel, där tusen personer bara i Skellefteå skulle förlora jobbet, höll politikerna ett ”krismöte” för att hitta på sätt att förmå alla inresta arbetare att stanna i kommunen. Under en pressträff krävde man sedan hjälp av regeringen för att hålla kvar människorna, som i många fall flyttat från andra sidan jordklotet för att jobba på Northvolts fabrik.
Regeringen behöver hitta lösningar för att de som har arbetstillstånd ska kunna stanna i stället för att tvingas lämna landet. Vi behöver säkra kompetens och arbetskraft så att näringslivet och Sverige inte tappar fart i den gröna omställningen, säger Lorents Burman under pressträffen.
I vems intresse är det att denna kosmopolitiska och snart arbetslösa skara människor ska stanna i Skellefteå efter att Northvolt har gått i konkurs? Var ska de bo? Vem ska anställa dem? Hur tjänar Skellefteås befolkning på att tusentals människor från alla världens hörn tvingas kvar i kommunen när de inte ens har något jobb?
Idag är det inte längre någon som på allvar tror att Northvolt kommer att överleva. Personerna bakom har aldrig haft kunskapen eller viljan att göra annat än att säkra nya investeringar från Wall Street-banker och biltillverkade, på liknande sätt som med andra skurkprojekt i Norrland som anspelar på ”grön omställning” och ”förnybar energi”. Verksamheten har gång på gång expanderat trots att man inte ens klarat av grundläggande leveranser. Nu kräver Peter Carlsson fler investeringar, fler lån och ständig uppmärksamhet samtidigt som han knappt har pengar till att betala arbetarnas löner.
Northvolt är en enda stor bluff och en ohelig allians mellan politiker, storfinansen och lögnpressen. Det har sålts in med ljuva löften om välbetalda, säkra jobb och en ”hållbar framtid” men har i själva verket lett till folkutbyte, bostadsbrist, inflation och snart arbetslöshet.
För att undvika att nordiska arbetare återigen får plocka upp notan för Wall Street-bankernas och politikernas vansinnesprojekt, måste personerna bakom Northvolt och deras medlöpare ställas till svars. Skellefteås befolkning förtjänar upprättelse – innan det är för sent!
