Tidigare under hösten kunde vi ta del av Jobbhälsorapporten 2024 som visade att personer under 30 år har dubbelt så hög korttidsfrånvaro som sina äldre kollegor och att unga idag som sjukanmält sig sex gånger eller mer på ett år, fördubblats de senaste tio åren. Sverige är inte på något vis unikt, liknande statistik går att se i flera europeiska länder.
Detta är givetvis alarmerande siffror, inte nog med att det kostar företagen och samhället enorma summor pengar, så skulle det också kunna stå som ytterligare ett av många bevis för det allt mer skenande moralförfallet i västvärlden.
Även om det möjligtvis ligger något i det, och trots vad man kanske förmodar på rubriken till den här artikeln, så tänker jag dock inte klaga, gnälla och skälla på ”dagens ungdom” som äldre generationer brukar kunna göra. Nej, istället för att svartpillra och skapa onödiga klyftor mellan åldersgrupperna tänker jag istället peka på två mycket troliga alternativa förklaringar till den kraftigt ökade sjukfrånvaron.
För det första är det värt att titta på det allt otrevligare arbetsklimatet. Den tidigare arbetsmarknaden som dominerades av små familjeföretag som såg sina anställda som en förlängning av familjen, ersätts i allt högre utsträckning av globala bolagsjättar, där de anställda i mångt och mycket bara är ett verktyg med anställningsnummer – en bricka i spelet som kan ersättas kallt utan någon som helst hänsyn till människan ifråga.
Att vara illojal mot en liten lokal firma som verkligen månar om dig, är nära nog att se som bedrägeri eller rent av folkförräderi i liten skala. Men, på samma gång, att vara lojal mot ett storföretag där de personalansvariga och högre cheferna aldrig ens träffat dig, än mindre på något vis gjort några ansträngningar till att lära känna dig, skulle faktiskt när man analyserar det, kunna klassas som självskadebeteende.
Även om det kanske inte är hela förklaringen så är det ändå helt logiskt att de ökade sjukskrivningarna också beror på storföretagen och deras allt mer ensidiga utnyttjande av arbetskraften. Jag är övertygad om att de ungas ökade sjukskrivningar är en medveten eller omedveten protest mot att bli behandlade som skit och att de också på detta viset i det lilla kan bidra till att stoppa storfinansens ohämmade rovdrift.
Ytterligare en aspekt som jag vill lyfta fram är den förändrade demografin. På tio år har andelen med utomnordisk etnicitet ökat drastiskt bland de unga. Givetvis får också detta konsekvenser på flera områden och det vore märkligt om arbetslivet skulle vara undantaget.
Nordiska män och kvinnor är kända för att vara både flitiga och lojala, men vad händer då med arbetsmoralen och företagskulturen om dessa människor byts ut mot andra med vitt skilda rasliga karaktärsdrag? Ökat antal sjukskrivningar är troligtvis bara ett av flera resultat.
Det är enkelt att skylla på ”dagens ungdom” och även om det må vara sant att de goda tiderna som varit skapat svaga män, så finns det alltså tydligt också andra förklaringar. Även denna fråga kan likt så många andra besvaras genom att peka på massinvandring och globalism. Lösningen heter sålunda också på detta problem, nationalsocialism!
