Det nya året var endast några få dagar gammalt när en delegation från Nordiska motståndsrörelsen började sin resa söderut tidigt på morgonen under ett sällan skådat snöoväder. Vägen var minst sagt lång och tidsschemat pressat så att kryssa fram på de västsvenska motorvägarna i 30 km/h på grund av utebliven sikt var utmanande.
Som tur var så drabbade snösmockan endast vår landsände och redan i Danmark var vägförhållandena avsevärt bättre. Väl framme hos de värdar vi sov över hos i norra Tyskland hade solen redan sedan länge gått ned, den visar sig ju visserligen inte så länge på dagen vid den här tiden på året men klockan var alltjämt mycket.
Arrangemanget som Der Dritte Weg kallar Feder & Schwert Winterseminar [Fjäder och svärd, reds. översättning] är lite av en experimentverkstad där det inte finns några bestämda koncept som ska avhandlas eller några begränsande teman utan det kan handla om, vad det verkade, vad som helst.
Det ska understrykas att skribenten i denna text inte kan tyska så vissa budskap och poänger kanske inte gick hem till hundra procent men likheterna i språket och goda Powerpointpresentationer gjorde ämnet relativt lätt att ta till sig.
Förste talare var advokaten Wolfram Narath som talade otroligt passionerat och med stor inlevelse om sin tid som aktiv och senare ordförande för Wiking-Jugend. Ett tyskt ungdomsförbund som förbjöds av BRD 1994.
Näste föreläsare talade om Hindunationalismens relation till Nationalsocialismen och Indiens premiärminister Narendra Modis bakgrund i Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS) som kämpar för Hindutva, ett Indien som bara är hinduernas hemland.
Efter en kort paus var det sedan dags för Nordiska motståndsrörelsens ledare Fredrik Vejdeland att tala, för andra gången i Tyskland, på tyska vilket imponerade på publiken. Vejdeland talade först en del om vår verksamhet och följderna av den terrorklassning vi tillskansade oss förra året. Troligen för att stilla de mest nyfikna och korta ned frågestunden efter föreläsningen.
Vejdeland talade om den nordiska staten och dess historia med många historiska hänvisningar till den nordiska gemenskapstanken som yttrat sig otaliga gånger genom historien.
Exemplen är många men för att göra ett urval så talade Vejdeland bland annat om Kalmarunionen som fungerade som den första nordiska staten, och om Gustav II Adolf som kallades Lejonet från Norden, inte från Sverige. Och om Kung Gustavs lärare Johannes Bureaus som var nära att återinföra det nordiska runalfabetet, och hade antagligen lyckats med det om inte Kung Gustav hade dött i Lützen.
Och även om efterspelet av personalunionen mellan Sverige och Norge (1814 – 1915) där Norge sökte en egen identitet för första gången på mycket lång tid då det historiskt blev styrt från Danmark i många århundraden så valde dem inte att distansera sig från vare sig Sverige eller Danmark utan sökte sin identitet bland sina rötter i det nordiska och bland Skandinavismen.
Ämnet i sig var väldigt intressant för de tyska kamraterna och renderade i stående ovationer och en lång efterföljande frågestund om bland annat Nordiska motståndsrörelsens syn på både etniskt närstående balter och ryssar och huruvida de borde införlivas i den kommande nordiska statsbildningen och mer reella skriande frågor om när Nordic Frontier kommer tillbaka egentligen.
Näste talare behandlade första världskriget och de händelser som ledde fram kriget, samt efterspelet.
Siste talare för dagen avhandlade Kevin MacDonalds bokserie Kritikkulturen och gick grundligt igenom de viktigaste delarna av böckerna A People That Shall Dwell Alone (1994), Separation and Its Discontents (1998) och The Culture of Critique (1998).
När siste man talat var det bara allsång och en snabb TV-intervju kvar på schemat innan minibussen åter förde oss mot norr för övernattning och slutligen den sista färden hem.
Nordiska motståndsrörelsen vill tacka Der III. Weg för inbjudan och för ett väl genomfört arrangemang.
