Det tidigare regnovädret under veckan hade passerat när man lyfte ned kanoterna längs sandstranden. Vissa deltagare hade aldrig suttit i en kanot tidigare, medan en del varit ute och paddlat flera gånger. Väl i vattnet tog det därför lite olika lång tid för deltagarna att få kontroll på sitt fortskaffningsmedel i den starka blåsten, när man väl kom bort ifrån land.

Passagerarna i kanoten som sjösattes först kände sig lite sturska och åkte runt och puttade på de andra allteftersom de också kom i vattnet, kanske i hopp om att få till ett litet sjöslag kamrater emellan. På grund av detta blev kameramannen lite avig till att dra fram mobiltelefonen för att fotografera dagens aktivitet, då just dennes kanot dessutom hade tre passagerare.

En kort stunds paddlande senare fick den första kanotens två paddlare lite mer än de väntat sig när en av de andra kanoterna kom farandes (av misstag?) rakt in i kanotens långsida. Det blev en ordentlig krock, och den träffade kanoten välte omedelbart, med både last och passagerare.

Lasten försökte räddas snabbast möjligt genom att kastas upp i kanoten som fortfarande var upprätt, medan passagerarna klängde sig fast vid fören. Försiktigt backade man kortaste möjliga sträcka in till land utan att välta även denna kanot, medan den nu vattenfyllda kanoten bogserades in på en sjötomt, där en kvinna stod med munnen öppen och såg förvirrad ut. En kort förklaring senare så hade båda kanoterna vänts upp-och-ned för att få ut allt vatten, och alla hade satt sig och kommit ut på sjön igen.

Både bildligt och bokstavligt nedkylda fortsatte den första kanoten vidare tillsammans med övriga mot det tilltänkta målet. Färden gick vidare över sjön som senare smalnade av till en å, där man träffade på en hel flock med gräsänder som man fick väja för.

I den nästkommande sjön gjorde man en kort anhalt vid ett gammalt skyttevärn som byggdes i början av 1900-talet, och som nu bara är en nedklottrad cementklump.

Paddlingen tog inte slut förrän man åkt genom en väldigt grund å och korsat även nästa sjö, varpå man anlände vid en mindre damm. Där var man tvungen att dra upp kanoterna på land om man ville ta sig till ännu en sjö, men för dagens aktivitet ansåg man sig dock ha paddlat tillräckligt, då man redan färdats över en halv mil sjövägen, och somliga deltagare inte längre var så sugna på att fortsätta mer.

Vid klipporna intill slog man sig ned för att äta sin medtagna matsäck i solen, som nu tittade fram bakom molnen. Somliga badade från klipporna medan andra bara satt och samtalade.

När klagomålen från vissa pågått lite för länge beslutade man sig att det var dags att vända om, då enstaka även hade tider att passa. Resan tillbaka var betydligt snabbare och mer händelselös bortsett från en grupp rasfrämlingar från icke sjöfarande nationer som körde sin kanot in i stenarna vid kanten på ån gång på gång.

En mils paddlande senare kom man åter till sandstranden där man startat, och de som inte badat tidigare under dagen, frivilligt eller ofrivilligt, valde nu att ta ett dopp i det relativt varma vattnet, medan de andra hjälptes åt att återbörda kanoterna till sina ursprungliga platser.

Nöjda för dagen skiljdes man därefter åt och begav sig hemåt för denna gång.