Tänk dig att du står framför en lysande obelisk. Den karga luften sveper över landskapet medan du går mot templets ingång. När du rör vid den uråldriga porten förändras atmosfären. Där inne väntar informationskapseln, det samlade vetandet som gör allt värt det.
Bildning som identitet
Att lära sig något nytt, eller att undervisa någon annan i ett intellektuellt ämne, är sällan så mystiskt eller överdrivet som föregående stycke vill ge sken av. Ibland kan det dock vara intressant att leka med en sådan tanke. När jag själv stöter på bra skrifter, böcker, artiklar eller poddar inom Motståndsrörelsens sfär kan effekten ibland vara nästintill övernaturlig.
Trots att den politiska informationen i sig är strikt sekulär blir den för en ny, men intresserad sympatisör ofta livsförändrande. Man släpps sakta men säkert ut ur ett mentalt fängelse samtidigt som man anammar en världsåskådning där man istället främjar sig själv, sitt folk och det som är vackert här i världen.
För första gången på länge, om inte någonsin, känner sig sympatisören inte ensam. Han förstår nu att det finns flera som tänker likadant och som har sett samma negativa samhällsförändringar. Personen inser att den nuvarande regimen har skapat ett samhälle som är fientligt mot vita och som består av en mängd olika folkgrupper och raser, där det gäller att bilda en organiserad gemenskap av nationalsocialistiska nordbor.
Även om en del kanske initialt lockas till den nationella kampen av strikt ytliga och estetiska skäl, är det fortfarande många som drivs av den djupare övertygelsen som har vuxit fram genom det intellektuella arbetet. De som från början lockats av det estetiska och ytliga stannar dessutom ofta kvar en längre tid bara om de har förstått organisationens ideologi och mer komplexa politiska ställningstaganden.
Förståelsen för vad nationalsocialismen är, är alltså minst lika viktig som färgerna på organisationens fana, den uniforma klädseln, symbolerna samt sättet vi demonstrerar på och uppträder på gatan. Dessutom är många av våra praktiska beteenden på gatan spegelbilder av ideologiska övertygelser som finns dokumenterade i skrift.
Bildning och sökandet efter kunskap är alltså en del av Motståndsrörelsens identitet och en betydande del av våra liv i kampen. Människor är dock olika bra på olika saker: vissa specialiserar sig mer på gatukamp, andra ägnar sig åt intellektuellt arbete, medan en tredje grupp kombinerar båda. Oavsett vilket anser jag att man måste ha en grundläggande förståelse för alla Motståndsrörelsens grundstrategier och basala arbetssätt för att kunna förstå organisationen i sin helhet.
Den fanatiska viljan till nationellt motstånd är långt mycket viktigare än fysiska vapen. En miljon vapen i händerna på ett demoraliserat folk gör det inte starkare än om det vore vapenlöst. Ett fåtal tusen vapenlösa kämpar med fanatisk kampvilja utgör däremot en formidabel kraft.
Handbok för aktivister i Nordiska motståndsrörelsen, 2016, s. 69
Organisationens samlade verk
När det kommer till att sammanställa en kanon för den nordiska nationalsocialismen och Motståndsrörelsens ideologi i stort stöter man direkt på vissa svårigheter. Den främsta svårigheten är vilka verk som bör ingå i denna kanon. Om man begränsar sig till tryckta verk skulle jag vilja föreslå fem stycken som de grundpelare vilka bygger upp vår ideologi och världsåskådning idag.
Det första av dessa är enligt mig Vår väg, organisationens politiska program och visioner. Om jag bara fick välja en text för att identifiera organisationens ideologi och tankar, skulle jag välja denna. En kort och välskriven text som på nio punkter sammanfattar vad Nordiska motståndsrörelsen faktiskt vill, och vilket slutmål allt politiskt arbete syftar till. Den fungerar som ett rättesnöre och enligt min mening utgör dess två första punkter en definition av vilka åsikter man måste ha för att anses vara nationalsocialist.
Som det andra verket anser jag Handbok för aktivister i Nordiska motståndsrörelsen vara passande. Det är en text som samlar de flesta nödvändiga, praktiska detaljer för den som är aktiv hos oss – allt ifrån hur man utför aktivism till hur man bör uppträda gentemot kamrater och staten, samt förklaringar av vilken mental inställning som krävs för ett liv i kampen. Man kan säga att denna handbok är nationalsocialism i praktiken.
Nationalsocialismen – den biologiska världsåskådningen är enligt mig viktig eftersom den ger en mer abstrakt och kanske till och med andlig syn på nationalsocialismen, något som de två tidigare texterna inte riktigt gör. ”Andlig” kan dock vara ett något klumpigt uttryck, då författaren i själva verket beskriver vår ideologi på ett vetenskapligt sätt, men på ett sådant sätt att vetenskapen fungerar som ett alternativ till de religiösa och andliga uttryck som existerade före upplysningen.
Den fjärde skriften i min personliga kanon är av mer historisk karaktär. När vi redan har ett politiskt program, en praktisk handbok och en världsåskådlig beskrivning av vad nationalsocialism är, anser jag det passande med ett historiskt verk som sätter allt detta i ett begripligt sammanhang. Det är där Motståndsrörelsen – 20 år av revolutionär kamp kommer in i bilden.
Organisationen har nu existerat i 28 år, och hundratals, om inte tusentals, människor har kommit och gått genom våra portar. Mycket har hänt under denna tid – både i världen i stort och inom den nationella rörelsen i Norden. Det är viktigt, både som individ och som grupp, att ha kännedom om sin historia. Vet man inte var man kommer ifrån eller vad ens folk och kamrater har gjort, saknar man många av de pusselbitar som behövs för att kunna möta framtiden. Det finns en anledning till att folkgrupper över hela världen alltid har använt historiska teman för att bygga en starkare gemenskap och en samlad identitet.
Som det femte och avslutande verket anser jag att inget passar bättre än Adolf Hitlers Min kamp. Denna bok är samtidigt teoretisk, praktisk, andlig och historisk. Här får man en djupare historisk kontext samtidigt som man kan ta del av ursprunget till majoriteten av de tankar och idéer som beskrivits i de tidigare fyra skrifterna. Boken är mycket allomfattande och knyter ihop den ideologiska helheten på ett effektivt sätt. På många sätt är den ett måste.
Läsaren bör dock veta att detta bara är en bråkdel av allt som har skapats inom organisationens sfär, och att det finns mycket annat som är viktigt att ta del av.
Ett hedersomnämnande i detta sammanhang är artikeln Försvarstal för nationalsocialismen av Motståndsrörelsens ledare Fredrik Vejdeland. Det är en mycket stark text på ett retoriskt plan och som verkligen har åldrats med värdighet, med tanke på hur terrorstaten Israel har agerat under de senaste två åren. Den finns även som tryckt skrift, om man kontaktar sin lokala representant för organisationen kan man säkerligen få tag på den.
Utan intellektualitet förlorar du!
Vad händer om man inte har en väldokumenterad ideologi och världsåskådning inom en politisk sammanslutning? Det är svårt att säga med säkerhet, men många skulle nog hålla med om att det finns betydande risker som på sikt kan göra politisk organisering ohållbar.
Att läsa, skriva, producera poddar och i allmänhet förmedla politiska och ideologiska idéer har inte som främsta syfte att upplysa den enskilda individen. Det är visserligen ett delmål, men har inget värde i sig självt. Det verkliga värdet ligger i att sprida kunskap på ett sådant sätt att alla tänker lika, analyserar situationer på samma sätt och därmed handlar på ett liknande sätt. Det kanske låter krystat och överdrivet, men ser man historiskt har de flesta grupper som lyckats vinna makt haft någon form av ortodoxi i sin teoretiska förståelse för världen.
Även om du vet att de flesta inom din nationella organisation är överens idag, är det svårt att säkerställa att det förblir så i framtiden om det inte produceras gemensamma verk som alla kan ta del av och använda för att jämföra ståndpunkter. Det kan också bli svårt att avgöra om rekryter verkligen tycker ”rätt”. De kan ha satt en etikett på sig själva som låter bra, men det är inte alltid tydligt vad den etiketten faktiskt innebär för personen i fråga. Och hur ska rekryter ens ges möjligheten att tycka rätt om det inte finns skrifter eller liknande att utgå ifrån?
Om det inte finns tillräckligt mycket eller tillräckligt bra intellektuellt material, öppnas dörren för alternativa perspektiv som inte fanns från början – helt enkelt därför att man saknar ett rättesnöre. Vid det stadiet är steget till kontrajihadism eller konservatism inte särskilt långt.
Fienden fruktar inte en och annan lönnmördare eller terrorist. Fienden fruktar nationalsocialistisk fanatism. Detta med rätta. Du, som fanatisk aktivist, och dina medkämpar är det främsta vapnet, det vapen som kommer leda oss till seger. Det är din uppgift att forma dig själv till detta ultimata vapen i kampen för den nordiska rasens frihet och överlevnad.
Handbok för aktivister i Nordiska motståndsrörelsen, 2016, s. 70
