På tisdagen avslutades Göteborgsrättegångarna med att de sista 13 advokaterna höll sina pläderingar. Då tre advokater höll tunga och genomgående pläderingar under gårdagen var det på förhand tveksamt om advokaterna idag också skulle leverera eller om det endast skulle bli upprepningar av vad andra sagt. Men det skulle visa sig att den stora majoriteten av försvarsadvokater hade relevanta saker att säga utan att de för den skull tappade den röda tråden.

”Makten demonsterar makt mot demonstranterna”

En som höll en bra plädering med många viktiga poänger gällande rättsstatens principer var Anders Sundströms advokat Svante Thorsell. Han tog fasta på åklagarens ord om att ”värderingar förändras över tid” (som i åklagarens fall var ett försvar för att godtyckligt ändra i rättstillämpningen och göra det som var straffritt igår till straffbart idag). Thorsell tog upp exempel på att Martin Luther King och demonstranterna vid Ådalen en gång uppfattades som extremister, men att de idag representerar ”de goda”. Hade sådana som åklagaren fått definiera deras åsikter så hade de sannolikt inte fått demonstrera. Poängen Thorsell gjorde var att yttrandefrihetens principer måste gälla för alla, oavsett vilken tidsperiod vi lever i.

Han menade vidare att polisen och massmedia unisont gått till angrepp mot de som ”enligt svensk mediakonsensus utgör de onda”.

Thorsell menade också att det som inledde den uppretade stämningen på plats (och som åklagaren menade skulle ha lett till våldsamt upplopp) skapades av polisen. Nordiska motståndsrörelsen hade bett polisen om hjälp om att ta bort journalister som agerade provokativt genom att trycka upp kameror i näsan på demonstranter. Polisen vägrade detta vilket tvingade sköldbärare att putta bort journalisterna, vilket polisen sedan tog som förevändning för att gå lös med batongerna. Thorsell jämförde det hela med brottsprovokation och menade att det är förbjudet i svensk lag.

— Makten demonstrerar makt mot demonstrerna, kommenterade han.

Göteborgs stadsvapen som ”nazistsymbol”

Flera advokater, vissa av dem historieintresserade, påpekade att de aldrig någonsin hört talas om att Tyrrunan användes i ”Nazityskland” och att det knappast är en allmänt känd ”nazistsymbol” – ”som för tankarna till Tredje riket och rashat” som åklagaren försökt göra gällande. Vidare menade en advokat att det är löjligt att koppla Tyrrunan till ”Förintelsen” för att symbolen delades ut som ett examensbevis på någon skola eftersom åklagaren inte ens bemödat sig att ta reda på varför Tyrrunan delades ut till de som examinerades från skolan.

— Jag har inte hört ett dugg om vad som krävdes för att få ett examensbevis. Det kanske hade att göra med att man genomfört någon brandförsvarsövning, vad vet jag, sade advokaten Per Sandell.

En av advokaterna, William Börjessons advokat Patrik Lindh, tog precis som i sin sakframställan upp att Waffen-SS inte enbart använde sig av Tyrrunan utan en mängd andra symboler såsom Göteborgs stadsvapen, svenska flaggan och Tre kronor.

Samma Nelson ifrågasatte att plakaten över makthavare skulle ha beskrivit specifikt judar som förbrytare. Han menar att lejonparten av personerna på plakaten är sådana som skulle ses som ”infödda svenskar” eller ”ursvenskar”. Han menade att det också förekom judar på plakaten men att andelen svenskar/judar/andra ”är förmodligen representativt för hur det ser ut på de positionerna”.

”Yttrandefriheten är grundpelaren”

En av de absolut sista att hålla plädering var Fredrik Vejdelands advokat Rickard Fagerberg. Han höll ett kort men kraftfull anförande om yttrandefrihetens principer; hur de kom till på 1700-talet, varför de behövdes och hur det manifesterades. Detta kom sedan till uttryck i Europakonventionen, menade han.

— Yttrandefriheten är grundpelaren. En grundpelare för att man ska kunna föra en diskussion med en annan människa och ha helt motsatta värderingar utan att någon av dem ska riskera att hamna i fängelse, menade Fagerberg.

Fagerberg höll ett modigt anförande där han gick till angrepp på en dom från Högsta domstolen 1996 (NJA 1996 s. 577) som skapat den förvirring som råder där inte ens advokater, åklagare och domare vet hur lagen ska tolkas och tillämpas. Domen liknar detta åtal förutom att symbolerna och val av klädsel hade mycket tydligare koppling till NS-Tyskland. Fagerberg menade att domen borde rivas upp då den strider mot Europakonventionen. Han bad också rätten ta ställning till skiljaktige justitierådet Gregow som i enlighet med de orkänkbara rättigheterna argumenterade för att oaktat sympatier för den tyska nationalsocialismen, oaktat att handlandet kan ha fört tankarna till idéer om andra rasers underlägsenhet kan märken vare sig vart för sig eller i förening anses ge ett tillräckligt klart uttryck för hot eller missaktning mot folkgrupp.

”Jag definierar själv min åsikt”

Efter Fagerberg höll hans klient Fredrik Vejdeland ett kortare anförande där han inledde med att säga att Nordiska motståndsrörelsen, objektivt sett, inte förespråkar rashat och rasöverlägsenhet och att åklagaren inte kunnat bevisa att man gör just det. Detta bekräftades av SÄPO-analytikern Ahn-Za Hagström som under sitt vittnesmål menade att man kan förespråka separatism och framhålla rasers olikheter utan att nödvändigtvis rangordna dem. Under vittnesmålet menade Hagström att Nordiska motståndsrörelsen verkar anse att ”raser har lika värde” (vilket hon själv uttalat i en tidningsintervju) och att hon inte kan belägga att motsatsen råder. Vejdeland betonade att åklagaren hade tagit in Hagström som sakkunnig expert för att själv slippa göra en subjektiv bedömning och att han tillmätte hennes vittnesmål stor betydelse.

Då Hagström talade emot åklagaren vad gäller Nordiska motståndsrörelsens rassyn menade Vejdeland att det därför blir ren spekulation från åklagarens sida när han (under sin plädering) menade att när Motståndsrörelsen tillskriver de nordiska folken positiva egenskaper i partiprogrammet så innebär det att man inte tillskriver andra folkslag dessa positiva egenskaper (något som ska ”bevisa” tankar om rasöverlägsenhet). Vejdeland påpekade att det alldeles säkerligen finns folkslag som besitter dessa positiva egenskaper, eller andra positiva egenskar, men att det är upp till representanter för de folkslagen att själva beskriva sina positiva egenskaper.

Vejdeland fortsatte med att konstatera att det tal han höll inte heller är hets mot folkgrupp. Intressant nog har åklagaren inte ens försökt sig på att leda detta i bevis.

— Under det anförande jag höll innan jag skulle förhöras (av åklagaren) klargjorde jag att jag inte skulle bemöta åklagarens halmgubbar och guilt by association-argument kring Tredje riket, men att jag däremot skulle redogöra för vad jag sagt och gjort under själva demonstrationsdagen. Men åklagaren kom inte med en enda fråga kring mitt tal under sitt förhör med mig. Så jag tänkte att det kanske kommer under hans plädering, men där specificerade inte åklagaren en enda gång vad det är som utgör hets mot folkgrupp i talet. Min egen förklaring till hans agerande är att han vet att det inte håller, sade Vejdeland.

Vejdeland avslutade med att han anser att åklagaren fatalt misslyckats med att bevisa att någon på plats har gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp.

Dom avkunnas inom några veckor.