Kära kamrater,

Det är ett stort nöje och en ära att få tala inför så många nationalister här i Göteborg. Det gör mig stolt och det ger hopp att se att det inte bara är i Tyskland, men också i de skandinaviska länderna, som den nationella kampen för Europas frihet och folkens överlevnad växer. Efter att Nordiska motståndsrörelsen redan har besökt Tyskland och vår demonstration till minne av de allierade krigsförbrytelserna i Würzburg kunde vi idag följa er inbjudan och besöka en demonstration av er för första gången.

Jag heter Julian Bender, jag är 25 år, och jag är här idag som representant för det tyska partiet Der dritte Weg. På svenska står det för ”den tredje vägen”. Vi är fortfarande en väldigt ung organisation och grundades 2013. Partiet är en nationell, revolutionär och socialistisk rörelse. Det är bara dessa tre termer som kan sammanfatta en helhetssyn som ger en syntes av det politiska, ekonomiska, sociala och intellektuella livet, vilket är grunden för det tyska folkets överlevnad och sociala ordning.

Vår självförståelse, det vill säga självförståelsen för varje medlem i vårt parti, är nationell och socialistisk. Vi har definierat våra ideologiska och politiska mål i ett 10-punktsprogram. Vi ville göra ett kort program för att fokusera på våra huvudmål, till skillnad från alla andra partier. Vår kamp äger rum i olika delar av samhället. Den politiska kampen på gatorna och parlamenten, fortsättningen av vårt kulturarv genom hedrandet av våra förfäders kultur och att vi lever, samt kämpar för folkgemenskap.

Till vänster och höger om mig ser ni vår fana med vår symbol. Vi har medvetet valt färgen grön. Å ena sidan ville vi skapa något helt nytt, å andra sidan, uttrycker färgen vårt engagemang för de naturliga värdena. Jag vill inte dölja det faktum att vi i färgvalet har inspirerats av en stor skandinavisk organisation. I mitten av flaggan kan ni se den romerska trean som symboliserar de tre pelarna i politisk, kulturell och gemenskaplig kamp. Denna är omgiven av ekblad, ett tecken för stolthet och ära.

Vissa av er kanske undrar varför jag talar till er idag som en tysk nationalist? Förstör inte politikerna i alla europeiska länder våra värderingar idag? Har inte alla politiker sålt sina folks intressen för lite pengar och makt? Har dessa lurendrejare inte sålt ländernas och folkens framtid redan under en lång tid? I Tyskland har vi ett passande namn för dessa människor: VOLKSVERRÄTER!

Politiker från alla partier, myndigheter och fackföreningar, liksom LÜGENPRESSE, som vi kallar systemmedia, arbetar med att döda vårt folk genom att propagera för att all invandring är bra. Denna lögn har inte bara matats på sedan igår, utan i årtionden. Höjden på förräderiet är den nuvarande asylkrisen. Miljoner ockupanter stormar mitt fosterland. När jag tittar på våra grannar ser jag samma problem i Italien, Frankrike och Sverige som i mitt hemland Tyskland. Det här är ingen slump, för vi är alla förrådda av samma nollor.

Politiker i hela Västeuropa främjar ett multietniskt och mångkulturellt Europa. De glömmer dock följande:

När de vita nationerna dör, dör det sanna Europa. Folk dör inte som individer på sängen eller på slagfältet, men de förlorar sig i ett annat folk genom att acceptera främmande språk, sätt och kultur. Om vansinnet fortsätter, kommer globalistens frö att börja växa på riktigt. En färgstark gyttja av olika nationaliteter, utan blodsband och gemenskap i kulturen, kommer att bilda de nya européerna och alla kommer bara vara en del av en utbytbar massa.

Förbrytarna sitter i bankerna, på myndighetskontoren och i parlamenten. Men där de sitter idag, kan de jagas ut ifrån imorgon. Och vad dessa människor har att förvänta sig när en nation lyckas med sin frihetskamp kunde vi uppleva i Tyskland för länge sedan. Tyskland har en gång vunnit kampen mot globalisterna. Klasstänkandet och dekadensen övervanns, social rättvisa för alla medborgare skapades och sionismen besegrades.

Globalisterna vill förhindra den rättfärdiga revolten mot dem och återtagandet av makten till folket med alla medel. Ingen håller fädernas flagga stoltare än vi nationalister, trots allt hat och förakt. Men av samma anledning känner vi oss ihopkopplade till de europeiska folk som är våra släktingar i hänseende till kultur och blod, som kämpar samma kamp och som utsätts för samma förräderi av politiker i de nationella och överstatliga parlamentens hålor.

Skadas goda människor av polisens övervåld i Frankrike eller Italien annorlunda än i ditt land? Brinner tårgasen mindre i Skandinavien än i Storbritannien eller Tjeckien? Finns det inte redan no-go zoner i Sverige för riktiga, vita svenskar, liksom det finns för tyskar i Tyskland sedan flera år?

Oavsett om det är västra eller östra, södra eller norra Europa, överallt styrs vi av samma förrädare, samma företrädare för den planerade folkmassan utan rötter och historia och samma korrupta slavar till kapitalet. Vi kan inte göra något annat än att hata och förakta dem. Varje slag som de olika nationalistiska rörelserna gör mot systemen, varje framgång, är en inspirationskälla och vi böjer oss andaktsfullt för varje död och sårad man i denna europeiska kamp.

Dessa döda är också är våra döda: Från Dominique Venners självmord vid Notre-Dam i Paris – samma anda, samma blodets röst talar till oss som från Reinhold Elstners offer, en tysk soldat från andra världskriget som brände sig framför Münchens Feldhernhalle 1996 för att protestera mot systemet. Mordet på de två medlemmarna av Gyllene Gryning i november 2013 är ännu ett exempel där man väntat på oss i natten för att begå väpnade övergrepp och fega attacker och som för oss alla är personliga förluster i andan. Är dessa dödsfall bättre eller sämre än den unge nationalisten Sébastien Deyzieu, som polisen den 7 maj 1994 i Paris jagade till döds? Eller den svenske nationalisten Daniel Wretström, som brutalt slaktades av främlingar?

Det spelar ingen roll om det är kulor och slag från systemets femtekolonnare – de vänstergrupper som finns i alla länder – som träffar oss, eller från systemets officiella vakter i uniform. Båda grupper är försvarare av en utdöende samhällsordning, båda är de styrande eliternas försvarare, båda är våra fiender. Vi, Europas ungdom, utan invandringsbakgrund, vi kommer att ta tillbaka vårt Europa, oavsett vad som krävs. Vi är inte rädda för kampen! Inte i Sverige, inte i Tyskland!

För detta har vår rörelse en egen slogan. På frågorna från talaren “Fürs Vaterland” “Fürs Volk” “Für die Heimat”, som betyder “för fäderneslandet”, “för folket”, “för hemmet”, svarar publiken “Bereit!” – vilket betyder “redo”. Det står för att vad som än krävs för att befria vår nation, så är vi redo för det, redo att kämpa och redo att offra. Jag skulle också vilja fråga dig om du är “Bereit!”, Och jag hoppas att jag får ett tydligt svar:

Fürs Vaterland ?!
Fürs Volk ?!
Für die Heimat ?!

Då finns det bara en sak till att säga:

Sverige vakna! Tyskland vakna! Europa vakna!

Wir werden siegen!
Hell Seger!

Ursprungligen publicerat av Der dritte Weg.