Under gårdagen friade hovrätten de 14 personer som stått åtalade för hets mot folkgrupp för att ha deltagit i Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg 2017.
Att hovrätten fastställde tingsrättens friande dom innebär inte enbart att flera åtalade personer, däribland jag själv, friats från absurda anklagelser. Det betyder också att Nordiska motståndsrörelsen vunnit en stor juridisk seger och att det pågående försöket att förbjuda oss för tillfället har misslyckats och samtidigt avsevärt försvårat för framtida förbudsförsök.
För att göra en lång historia kort har det som kommer gå till historien som Göteborgsrättegångarna handlat om att Nordiska motståndsrörelsens bruk av den fornordiska Tyr-runan, att vi marscherat i led, att vi haft uniform klädsel m.m. i samband med demonstrationer gjort att vi påminner om ”det nazistiska Tyskland på 1930- och 40-talet” och att vi åtalade av denna anledning skall dömas för hets mot folkgrupp.
Processen har dock handlat om mer än så. I själva verket har åtalet handlat om att förbjuda Nordiska motståndsrörelsen överhuvudtaget, vilket framkom genom åklagare Jonas Martinsson i hovrätten. Vi får naturligtvis fortfarande vara nationalsocialister – vilket så klart är hyggligt av dem – men vi får inte hålla offentliga möten eller propagera för vårt budskap. Så med andra ord ingen verksamhet och därmed i praktiken ett förbud. För mer läsning kring detta, och bakgrunden till de förbudsförsök som fortfarande pågår, rekommenderas Pär Öbergs artikel Systemets försök till förbud.
Nu blev det inte så. Efter en mycket tydlig och väldefinierad tingsrättsdom har nu alltså hovrätten fastställt denna. Detta innebär en viktig juridisk seger för Nordiska motståndsrörelsen samtidigt som det är ett gigantiskt misslyckande för de krafter som velat förbjuda oss. Från World Jewish Congress som krävde ett förbud under ett personligt möte med Morgan Johansson, till lakejen Morgan Johansson själv som lovade att göra allt sin makt för att bistå dem, till de korrupta polischeferna Klas Friberg och Erik Nord som gjorde skitjobbet, till den trötte åklagaren Martinsson samt inte minst till den judiska organisationen Civil Rights Offenders som skrev själva åtalet.
Dessa har lagt ner mycket tid, slösat bort mycket skattemedel och naturligtvis haft stora förhoppningar på att även domstolarna i Sverige skulle vara fullständigt komprometterade. Till förgäves.
Bedrövelsen verkar vara total. Jag lyssnade på en intervju med Civil Rights Defenders representant John Stauffer igår där det lät som att han höll på att börja gråta. Det var klart uppfriskande att lyssna på det, men man kan nästan inte låta bli att tycka synd om stackarn. Morgan Johansson har för övrigt ännu inte uttalat sig, vad ska han säga till sina uppdragsgivare i World Jewish Congress? Att han är helt oduglig?
Propagandaapparaten verkar samtidigt leva i någon sorts parallell verklighet där de inte riktigt kan acceptera utslaget. I Kungälvs-Posten skriver man om ”den nazistiska Tyr-runan” trots att hovrätten precis konstaterat att Tyr-runan i grunden inte är en nationalsocialistisk symbol. Nollor som Atle Morseth Edvinson på Aftonbladet gör uttalanden som ”allting NMR gör är hets mot folkgrupp” och uttalar sig därmed mot gällande lag och rättspraxis.
För detta är obestridliga fakta: JK, Göteborgs tingsrätt, Nedre Norrlands hovrätt och nu även Hovrätten för Västra Sverige har fastslagit att Tyr-runan är en laglig symbol och att Nordiska motståndsrörelsen som organisation inte utgör någon karbonkopia av NSDAP eller att vi som organisation måste klä skott för alla eventuella oegentligheter som skedde i Tyskland för 80 år sedan.
Så vad händer nu? Då domstolarna och rättsväsendet har sagt sitt återstår nu enbart att försöka förbjuda Nordiska motståndsrörelsen med hjälp av den politiskt tillsatta riksdagsgrupp som just nu håller på med sin utredning.
Om denna grupp ska lyckas få igenom ett förbjud måste de åsidosätta grundlagen, ignorera domstolarna och rättspraxis samt kliva över alla juridiska experter som sagt att det är en omöjlighet att förbjuda Nordiska motståndsrörelsen. Om man vågar sig på detta kommer det vara väldigt tydligt att det är ett politiskt beslut – taget av de korrupta förbrytare som sitter på makten i syfte att förbjuda kritik av densamma. Och det finns tillräckligt med främjare av yttrandefrihet och motståndare till makthavarna i det här landet, för att det skulle sänka deras – men också landets – trovärdighet.
En annan för dem försvårande omständighet är att de inte verkar överens om hur man ska gå tillväga eller på vilket sätt Nordiska motståndsrörelsen utgör en olaglig organisation. Ena stunden handlar det om ”våldsbejakande extremism”, sedan ”terrorism”, sedan ”raslig förföljelse” varav det sistnämnda verkar vara det nya spåret. Om man med hjälp av ”tolkningsfakta” på steroider får igenom detta så kommer man träffa brett – vilket innebär ännu mer motstånd. Hade man varit på det klara att Nordiska motståndsrörelsen är en olaglig organisation hade man redan haft ett ”case”, nu famlar man i blindo – och resultatet kommer bli därefter.
Nu när detta är överspelat – såvida inte åklagaren drar detta till Högsta domstolen och ger vår sida ytterligare fördelar med prejudikat som kommer gynna oss för lång tid framöver – kan jag väl tipsa om hur systemet borde ha gjort:
Ni skulle ha struntat i den här juridiska processen, då den enbart försvårat för er och gynnat oss. Istället borde ni ha gått direkt på den politiska utredningen från första början när ämnet fortfarande var hett och många hade kunnat dragits med i hysterin – eller åtminstone inte vågade ifrågasätta. Rätt tidpunkt var 2017. Man ska komma ihåg att mainstream-media gjorde ett fantastiskt jobb att hetsa mot demonstrationen och för förbud under detta år. Det var det värsta drevet jag någonsin sett – otroligt bra samordnat, timat och utfört. Ni borde ha använt er av detta momentum, men eftersom ni velade och klantade er är den tiden förbi, och det kommer dröja lång tid tills ett nytt sådant optimalt tillfälle kommer. Det är inte lätt när det är svårt, men bättre lycka nästa gång.
För Nordiska motståndsrörelsens del så fortsätter kampen. Med eller utan förbud.
