I senaste avsnittet av Ledarperspektiv tog vi upp vad Nordiska motståndsrörelsens officiella inställning till konflikten mellan Israel och Palestina är, samt att vi kom in på ämnena sionism och contra-jihadism. I segmentet ”Lindbergs betraktelse” pratade jag som vanligt ur ett mer personligt perspektiv och om något helt annat än huvudämnena för avsnittet och kom då denna gång in på saker som alternativa teorier, kosthållning och renlevnad. Vad jag ville få fram var bland annat att för det första är ingen perfekt och att man därför måste välja sina strider och för det andra att detta, ”vad som är perfekt” i många, men inte alla frågor, kan ses ur olika perspektiv och med all rätt se annorlunda ut för olika människor.
Då en lyssnare hörde av sig och var skeptisk till det jag sagt och hade lite funderingar kring detta sista ämne tänkte jag att denna artikel ska handla om en upprepning av det och att jag även behöver förtydliga vissa saker. Det visade sig nämligen att lyssnaren som hörde av sig egentligen var ganska enig med mig, men hade missförstått en ganska väsentlig del av min poäng. Jag tänker då att om en person missförstått kanske fler personer har gjort det. Kanske var jag faktiskt otydlig gällande något jag sa och om inte, om det så bara skulle vara denna personen som missförstod, skadar det ändå sällan med upprepning och förtydligande.
Det jag sa i Ledarperspektiv var att, bland människor som är verkligt upplysta och som därför sett igenom propagandaridåerna om den mänskliga rasen och den nuvarande demokratins förträfflighet, samt förstått vilka det faktiskt är som har mest makt i samhället genom närmast total kontroll över media, bankväsende och underhållningsindustri, är det väldigt vanligt att dessa så småningom blir väldigt källkritiska och börjar ifrågasätta precis allt. I den totalt upp och ned-vända värld vi lever i är detta för det mesta också något väldigt sunt och positivt.
Detta har lett till att vissa av dessa sanningssökare har kommit fram till alternativa lösningar och livsval när det kommer till allt ifrån kost till teknik. Det är såklart något jag upplever som väldigt positivt, att människor faktiskt försöker hitta så många olika sidor av myntet som möjligt och sedan gör aktiva val baserat på den inhämtade informationen – val utifrån vad de efter noggrant övervägande faktiskt anser är det bästa för hälsan, miljön och kampen.
Det finns dock undantagsfall när detta sanningssökande går överstyr och det är när dessa alternativa teorier av dess följare börjar ses som viktigare än de verkligt avgörande frågorna som vi alltid måste stå enade kring – frågor där vår ras överlevnad faktiskt hänger på om vi kan enas eller inte. Jag menar i fall som när två aktiva och övertygade nationalsocialister ändå ska bli ovänner med varandra för att den ena förespråkar flour-tandkräm och den andra inte gör det, eller när den ena förespråkar veganism och den andra äter kött. För det första är det nämligen ingen av dessa ståndpunkter som egentligen kan sägas vara varken perfekt eller felaktig, utan snarare bara olika tolkningar utifrån den information som finns att tillgå. För det andra, och än viktigare, är detta frågor som såklart inte är i närheten lika viktiga som exempelvis ras- och judefrågan och därför inga frågor som det skulle vara värt att göra sig oense kring i allmänhet.
Det är onda krafter som styr vår värld idag. De flesta företag drivs av profit framför etik. Många har anti-vita reklamkampanjer eller rasfrämmande ägare. Detta gör att om man tillräckligt aktivt söker kan man också hitta fel i det mesta. Detta gör också att det i dagens samhälle blir i stort sett omöjligt att leva sitt liv helt perfekt och att man således måste ha stor förståelse för att inte alla orkar eller kanske ens har en praktisk möjlighet att kunna leva som några ”puritaner”. Det kanske blir för tråkigt att aldrig någonsin äta socker, titta på Hollywood-filmer eller dricka alkohol. Det kanske blir för dyrt att välja närodlat och ekologiskt eller kanske känns för besvärligt att hålla på med att tvätta tygblöjor till sin bebis. Eller vad det än nu må vara.
Är då denna person sämre än en människa som till 100% lever efter vad den har kommit fram till är rätt och som aldrig enligt sina egna måttstockar ”syndar”? Är man en bättre nationalsocialist för att man lever ”puritanskt”? Är man en bättre förälder?
Det kan vara så, men är inte alls säkert. Det kan ju nämligen finnas olika sätt att se på saken. Vem är den bästa föräldern – den som lever efter alla alternativa livsval, men lämnar sitt barn på dagis i väldigt låg ålder eller den som ”fuskar” lite här och var, men stannar hemma med sitt barn så länge barnet behöver det? Vem är den bästa ur en hälsosynpunkt – den som äter 100% rätt och aldrig fuskar, men som struntar i sin träning eller den som tränar 100% rätt och aldrig hoppar över ett gympass, men som inte är så noggrann med sin kost? Det finns ju för- och nackdelar med bägge dessa typer av livsval och såklart också med helt andra. Att man skulle göra allt helt perfekt är för de flesta människor i stort sett uteslutet. På samma vis skulle man då också kunna fråga vilken som är den bästa nationalsocialisten – den som lever ”bäst” eller den som kämpar mest?
Det hela handlar såklart om att välja sina strider och att man istället för att misslyckas med allt åtminstone ser till att lyckas med det man själv valt att prioritera – den strid man själv aktivt har valt att ta mer än någon annan.
Problemet blir dock att när alla dessa alternativa frågor framstår som viktigare och i olika sammanhang tillåts ta mer plats än de faktiskt avgörande, så riskerar detta att skapa osämja och skrämma bort folk från kampen snarare än vad det förenar och attraherar människor. Visst vore det väl jättebra om alla människor i Norden såg över sin sockerförbrukning, men om valet måste göras, så nog ser jag mycket hellre att de faktiskt kämpar aktivt för att genomdriva nationalsocialismen samtidigt som de äter lite för mycket socker!
Med anledning av detta finns det också många frågor av mindre viktig art och alternativa teorier som Motståndsrörelsen inte har eller troligt kommer ta någon direkt ställning till. Vargfrågan är en sådan. 5G en annan. Specifik kosthållning en tredje. Givetvis och ännu större, är religiös tro en fjärde. Jag skulle vilja säga att med stor sannolikhet har varenda medlem i Motståndsrörelsen en väl underbyggd åsikt i samtliga dessa frågor även om den kan se lite olika ut från person till person. Vilken åsikt folk har spelar mindre roll, så länge de olika individerna faktiskt har gjort ett aktivt och väl underbyggt val och inte bara följer med strömmen utan att ifrågasätta. 100% korrekta val i dessa och många andra frågor kan man nämligen egentligen inte göra förrän tidigast den dagen då nationalsocialister kontrollerar samhället och har betydligt större insyn i forskningen och produktionen.
Även om inte samma ord använts kan det sägas att här någonstans stannade min betraktelse i Ledarperspektiv. Vad jag kanske borde ha lagt till för att undvika missförstånd och som jag därför kommer att lägga till i denna artikel är följande;
Motståndsrörelsen har klara och tydliga regler som man inte får bryta mot och kring dessa regler har den största delen av Nordens nationalsocialister enats – det är således där vi sätter ribban för vad som är okej och inte. Exempel från dessa regler är att alla former av illegala droger, inklusive anabola steroider, är förbjudna, att det är förbjudet att ljuga för sina kamrater och att man efter egen förmåga måste träna fysiskt.
Dessa regler utgör alltså sådant där alla vi medlemmar i Motståndsrörelsen gemensamt ingått ett kontrakt om att det inte är okej att göra egna personliga val kring. Här har vi alltså faktiskt gemensamt beslutat att om du knarkar, ljuger en massa för dina egna eller aldrig någonsin rör på dig, då anser vi dig inte vara en tillräckligt god nationalsocialist för att kunna vara med oss och det oavsett hur mycket tid du än lägger ned i kampen för vårt folk. Då det inte finns samma regler gäller inte samma kompromisslösa förhållningssätt kring exempelvis brukandet av aspartam eller att köpa produkter från det globalistiska storföretaget Orkla.
Självförbättring är en viktig del inom nationalsocialismen som jag ofta lyfter fram. Att man hela tiden (dock naturligt olika intensivt i olika perioder av sitt liv) ska sträva efter att bli en bättre människa. Det kan då handla om att man exempelvis ska träna mer, utbilda sig inom något ämne, lägga mer tid och energi på kampen eller för den delen göra sig av med någon dålig last. Den övergripande tanken och målsättningen är att om vi medlemmar i Motståndsrörelsen blir bättre individer så blir också hela organisationen starkare. Om individer ut folkkroppen blir starkare så blir hela nationen bättre som helhet.
Denna självförbättrings-filosofi går givetvis inte på något vis mot det jag skrivit ovan. Person A kanske arbetar aktivt med självförbättring genom fysisk träning, men har gjort valet, att för att klara detta så tillåter han sig att äta proteinpulver som innehåller aspartam, då andra alternativ inte fanns tillgängliga där han handlade. Person B har kanske, genom aktiva självförbättringsval, så mycket att göra i kampen och förvärvsarbetet just nu att hon inte har tid att träna aktivt, men hon har åtminstone därför aktivt valt att ta cykeln till och från jobbet istället för att köra bil. Person C har som självförbättring valt att börja bojkotta McDonalds och Coca Cola, men tillåter sig fortfarande att bruka nikotin.
Såväl person A, B och C är nationalsocialister till 100% och aktiva i Nordiska motståndsrörelsen. De förtjänar all eloge i världen och inte på något vis att ses ned på. De lever nämligen helt och hållet enligt organisationens regler och de arbetar med aktiv självförbättring samtidigt som de gör skillnad i kampen för vårt folk.
I det sistnämnda kommer vi också till mina avslutande och allra mest viktiga ord i hela denna artikel: Hur mycket du än arbetar med självförbättring och vilka alternativa val du än väljer att göra här i livet – om du inte kombinerar dessa med aktiv kamp för vår sak är all din självförbättring och alla dina alternativa val helt och hållet meningslösa. Utan vår kamp dör nämligen vårt folk ut och då är ALLT annat meningslöst.
