Lördagen den 12 januari begav sig delar av Näste 7 till Vimmerby för kampårets första offentliga aktivitet.

Väl på plats stötte kamraterna på Vimmerbys egna ”antifascistiska motstånd”, denna gång i form av en äldre herre som skränade och skrek som en byfåne och inte vad man kan förvänta sig av en gentleman i den åldern. Men det är uppenbart att godhetsapostlarna saknar spärrar när det kommer till att uttrycka sitt missnöje mot rakryggade män som står upp för sitt folk, sin ras.

En ansvarig för butiken vid tillfället kom snart ut i ett försök att få motståndsmännen att avlägsna sig, utan önskad effekt. Kvinnan kunde sedan iakttagas prata i telefon omkring en timme, för att inte ses av något mer. Inte heller dessa samtal resulterade i att den sanna oppositionen förnekades sin grundlagsskyddade rättighet att upplysa Vimmerbyborna om att det finns ett alternativ till det rådande systemet.

Tiden flöt på och flera konstruktiva samtal fördes med nyfikna innevånare som nyttjade denna gråmulna lördag till att handla.

Utan att systemets lakejer denna gång visat sig för att försöka störa aktivismen kunde nöjda kamrater avveckla utdelningen under ordnade former, för att ställa färden hem till stugvärmen.

Detta var inte första och definitivt inte sista gången Vimmerby fått chansen att samtala med medlemmar ur Nordiska motståndsrörelsens Näste 7, då Vimmerbys lokalsamhälle vänt sina medborgare och i synnerhet dess ungdomar ryggen – för att genomdriva en total rasering av det som tidigare generationer byggt upp, allt i mångkulturens namn.