1. Motståndsrörelsen - Sedan 1997

Nordiska motståndsrörelsen .se

  • Genom att besöka vår webbsida godkänner du delar av vår Datapolicy
  • Ja, det är ok
  • Nej, jag godkänner inte den
  • Jag vill läsa mer
  • Jag bryr mig inte (Ja)
Det blev ett stort nederlag för åklagaren Jonas “Sleepy joe” Martinsson i den uppmärksammade åsiktsrättegången som hölls i Göteborgs tidigare i höst. 16 personer som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg 2017 åtalades för hets mot folkgrupp och våldsamt upplopp, men ingen kom i slutändan att dömas för åsiktsbrottet. Göteborgs tingsrätt köpte inte åklagarens argumentation att de åtalade gjort sig skyldiga till åsiktsbrott genom ett slags gemensamt handlade och domen var full av kritik mot åtalets utformning. Med bara en dag kvar att överklaga domen har dock åklagaren nu valt att lämna in en överklagan. — Tanken bakom lagstiftningen är ju att den ska kunna begränsa sådana här organisationer att verka så därför är det bra att hovrätten får pröva saken, säger kammaråklagare Jonas Martinsson till Sveriges Radio. Det Martinsson syftar på är ett PM från Åklagarmyndigheten som författades 2016. Det beskriver det verkliga syftet med Sveriges åsiktslagar: FN:s rasdiskrimi
Nyheter Göteborg Göteborgsrättegången Jonas Martinsson
Det var en besviken åklagare Jonas Martinsson som kommenterade sitt nederlag under fredagen då domen i den uppmärksammade Göteborgsrättegången kungjordes. Även om fem personer dömdes för våldsamt upplopp lyckades inte Martinsson få en enda person dömd för hets mot folkgrupp, vilket var hans huvudpoäng under hela ärendet. Domen har dock hyllats av bland annat yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som beskriver den som “välmotiverad”. — Demonstrationsrätten syftar till att säkerställa den fria åsikten och ska skydda även de som uttrycker vidriga och avskyvärda åsikter, kommenterar han till SVT Nyheter. Han delar tingsrättens uppfattning om att man inte begår ett brott bara för att man deltar i en nationalsocialistisk demonstration. — Hur mycket man än avskyr en organisation eller politiskt parti måste man sätta yttrande- åsikts- och föreningsfriheten högre än den avskyn, säger Funcke. Han kritiserar även polisens försök att stoppa demonstrationen i förväg och menar att det inte är polisen
Nyheter Göteborgsrättegången Nils Funcke Oisín Cantwell
Under måndagen började den långa Göteborgsrättegången komma till sitt slut, med slutpläderingar – eller pläderingar som det heter i Sverige – från både åklagarsidan och några av de 16 åtalades advokater. Som brukligt inledde åklagare Jonas Martinsson att argumentera för sin sak. Det var en trött och till synes något uppgiven åklagare, som åberopade vittnen vars trovärdighet redan har plockats sönder av försvarsadvokater, bevis i form av filmer som uppenbart har fulklippts och saknar tidsangivelser och argument som redan avslöjats som rena falsarier. iFrameResize({ log: false }, '#nrsvenskhatarenastangraterundersittvittnesmalmotmotstandsrorelsenigoteborgsrattegangarnaresizeIframe') — Det var ingen Ingblad direkt, kommenterar Fredrik Vejdeland och syftar på JK-åklagaren Fredrik Ingblad som såg till att Vejdeland 2015 fick fängelse för åsiktsbrott. Under pläderingen kunde inte åklagare Martinsson precisera vad de åtalade har gjort som skulle vara hets mot folkgrupp, bara att alla har “he
Nyheter Reportage Göteborgsrättegången