Skip to content
Alla deltagare välkomnades först till platsen av nästeschefen, som därefter kort gick igenom dagordningen. Fokus skulle ligga på att utvärdera vad som varit bra och dåligt med det föregående året, samt vad som kan göras bättre för nuvarande år.
Mötet började med att nästeschefen summerade 2023 och gick igenom vad som hade skett i nästet på olika platser, hur det hade gått med basaktivism, träning etc., samt egna reflektioner om året.
För nästa punkt hade samtliga i förväg fått veta att de förväntades skriva ned egna reflektioner inför mötet, och en efter en fick kamraterna nu gå igenom vad de personligen tyckt nästet lyckats med år 2023, vad som varit sämre, hur man skulle kunna förbättra det dåliga eller om det var något som man helt borde sluta lägga tid på. Dessutom fick alla föreslå vad nästet borde göra mer av under 2024, samt om man hade några idéer om specifika aktiviteter som kunde genomföras.
Många olika infallsvinklar kom fram under samtalen och diskussionerna blev i
Under parollen ”Martyrers blod kräver kamp idag” intog Nordiska motståndsrörelsen Västerås gator.
Motståndsmedia har nu publicerat en professionell film från aktiviteten.
https://peertube.se/w/cC87vkpLTtQf8xTdZk23sJ
Det har även tidigare publicerats en film från dagen, samt en skriftlig rapport och en bildartikel.
Wretström hedrades inte bara vid sin gravplats i Surahammar igår. I Salem, i anslutning till den plats där Daniel bragdes om livet av en mångkulturell pöbel den 9:e december, år 2000, tändes 14 stycken marschaller i formen av en Tyrruna. Under minnesstunden hölls en banderoll upp med texten VI GLÖMMER ALDRIG DANIEL WRETSTRÖM.
Banderollen spändes sedan upp på platsen som en påminnelse till de svenskar, nationalister som andra, som låtit minnet av Daniel falla i glömska.
Nordiska motståndsrörelsen glömmer aldrig, och vi förlåter aldrig mordet på Daniel!
Daniel Wretström!Närvarande!
Kälkar, pulkor, tefat, madrasser. Framlänges, baklänges, på mage, och på rygg. Åksätten var många när medlemmar, både med och utan familjer, samlades för att umgås i vinterlandskapet under första advent.
Dagen togs sin början under förmiddagen och inleddes, till barnens glädje, direkt i en större pulkabacke. Snön yrde och skratten blev många när en efter en åkte av eller for runt med sitt färdmedel. Skratten tilltog bland barnen när även några vuxna gav sig in i lekarna efter att ha hånats av barnen att de inte vågade åka från backens topp.
Efter någon timme började deltagarnas magar att kurra och blöta händer att frysa. Således tändes en brasa för både värme och korvgrillning, samtidigt som varm choklad och pepparkakor ställdes fram. Otåliga barn passade på att kasta lite boll till varandra i snön under tiden som de väntade på att korven skulle bli klar. När så frusna händer värmts och hungriga magar mättats grillades marshmallows och samtal fördes om allt och inget.
Kamrater möttes i ett snötäckt Stockholm och begav sig gemensamt mot Kungsträdgården. På väg till statyn blev man stoppad av en medelålders kvinna som uppehållit sig med några andra utanför en intilliggande lokal. Kvinnan var oerhört nyfiken på vad kamraterna skulle göra just denna kväll, och hennes tillstånd beskrevs i efterhand av en kamrat som mysfull. Efter ett kort allmänt svar blev kvinnan bara än mer intresserad och ville veta vem Karl XII var och vad han gjort.
Diskussionen gick allteftersom över mer på politik och kvinnan lät väldigt sympatisk till kamraternas förklaringar. Hon beskrev gruppen som trevliga, mysiga män, och när hon till slut fick reda på att det handlade om Nordiska motståndsrörelsen blev hon väldigt förvirrad över hur hon skulle känna. Indoktrineringen från media stämde inte alls överens med männen hon såg framför sig. Kvinnan blev bara mer och mer angelägen om att få stå kvar i kylan och samtala med gruppen och greppade till slut tag i en kamrat bara f
Hejsan Joakim Kannisto, kan du kort introducera dig själv för de som inte regelbundet lyssnar på Nordisk radios Mer än ord?
Hej! Ja, vad ska man säga. Knegare, familjefar och aktivist i Nordiska motståndsrörelsen, 35 år och boendes i Bergshamra.
Kan du beskriva för läsarna vad det var som inträffade den 9 november i Solna?
Jag träffade på en ”vålds”-röding mitt på ljusa dagen och tänkte helt enkelt passa på att prata med honom, de är ju ändå så pass sällsynta att man inte kan ducka ett sånt tillfälle. Jag såg honom, han såg mig. Jag tänkte ta tempen på honom och om han var på, även på att slåss men när jag kom ikapp honom så visade han sig bara vara en röd, feg, systemförlitande mupp av högsta rang, vilket är extra anmärkningsvärt då han hade ett tygmärke på sin ryggsäck som borde tolkas som att han ville ha konfrontation. Han försökte gå ifrån och undvika, och jag tänkte helt enkelt att han förtjänar typ ett vykort från vårt möte. Så varför inte bara en spark i ar
Den 6 november, 1632 stupade Gustav II Adolf i slaget vid Lützen, där han stred tillsammans med sina soldater. Gustav II Adolf är främst känd som en stor krigarkung som expanderade Sveriges gränser österut. Han gjorde dock stora skillnader även hemma i Sverige där han omorganiserade den svenska armén och byggde upp den svenska flottan till en av Europas mest moderna och vältränade krigsmakter, grundlade nya städer och förändrade det inrikespolitiska arbetet.
Då Gustav II Adolf var en ledare, med mod och offervilja som gjort stort avtryck i Sveriges historia, valde Nordiska motståndsrörelsen i Stockholm att på konungens dödsdag hedra honom och minnas den historia som alltmer glöms i det rådande politiska klimatet.
På kvällen den 6 november tog sig ett antal medlemmar och aktivister till Gustav Adolfs torg där kungens staty står. Framför denna ställdes det upp med en Tyrrunefana och en svensk fana, samtidigt som 14 marschaller tändes, vilka formade en Tyrruna. Nordiska motstånd
På förmiddagen träffades alla kamrater vid en idrottsanläggning i Stockholmsområdet för att utvärdera hur den individuella träningen gått den senaste tiden. Efter en kortare uppvärmning påbörjade man det välkända aktivisttestet med 2,6 km löpning. När de 12 minuterna runnit ut dokumenterade man allas resultat och gick över till resterande moment. Först ut var att göra 10 pull-ups, följt av 40 situps, 30 armhävningar och 50 ryggresningar. Sista momentet bestod av att hoppa jämfota 220 cm. Många moment klarades av samtliga deltagare, medan till exempel längdhoppet var betydligt svårare för vissa.
Därefter hoppade man in i bilarna och begav sig till en annan ort där man skulle hålla ett månadsmöte. Kökslaget hade redan förberett dagens hemlagade lunch som bestod av köttbullar, kokt potatis, gräddsås och lingonsylt. En väldigt uppskattad måltid som nog samtliga tog backning av.
Efter att lunchen ätits upp och kamraterna samtalat ett tag var det dags att inleda månadsmötet. Fö
Efter en lyckad motdemonstration mot sionisterna i Stockholm, och en större offentlig aktivitet på flera platser, avslutade kamrater i nästet förra veckan med en broaktion på samma tema.
Ett tydligt tecken på det idoga arbete som gjorts under åren visade sig direkt när man ställde upp på bron. Trots att varken fanor eller fanstänger var synliga för någon av bilisterna, och banderollen inte ens var utvecklad, så började tutningarna omedelbart. Troligen finns det inga andra än Motståndsrörelsen som använder just denna bro för att sprida sitt budskap, och helt säkert ingen som använder den lika ofta och den kan därmed utan överdrift räknas som en NS-bro.
Man ställde upp på sin bro ovanför den alltid lika trafikerade Nynäsvägen med fanor och den nytryckta banderollen Krossa sionismen. Massornas okunskap var dock väldigt talande denna dag, då reaktionerna var färre än vanligt. Många glada rasfrämlingar visade dock sitt tycke med tutningar och tummar upp, men många svenskar verkade en
En skriftlig rapport från dagen finner du här.
På väg mot Medborgarplatsen.
Klimatalarmister på plats.
Statens knektar ser lite sugna ut.
Varje rödings värsta mardröm.
”Ursäkta, får man komma in på en kopp kaffe?”
Längs Gamla Stans kullerstensgator.
Gruppen anländer till Mynttorget.
Innefattar det även terrorattentat?
Uppställda intill Sveriges riksdag.
Hampus Maijala håller sitt tal.
Stockholms stadshus i bakgrunden.
Dags för Daniel Gerdås tal.
Alla resenärer för möjligheten att smutsa ner den israeliska trasan.
Framme vid Karlaplan.
Marschen går nu mot Israels ambassad.
Farbror blå hälsar på för att informera om PL24.
Mot ondskans centrum.
Ambassaden kan skymtas bakom träden.
Det börjar ljusna igen.
Gerdås framför sitt tal även för israelerna.
På förmiddagen träffades kamrater för att med pendeltåg gemensamt ta sig in till centrala delar av Stockholm. Ganska snabbt kom man fram till Medborgarplatsen som var dagens första anhalt.
Här ställde man upp med två identiska banderoller åt varsitt håll och flertalet Tyrrunefanor intill. Både banderoller och flygblad hade tryckts specifikt för ändamålet och hade det enkla men kraftfulla budskapet ”Krossa Sionismen”. Kamraterna spred ut sig på platsen och började dela ut flygbladen och prata med nyfikna förbipasserande.
Lustigt nog hade man för andra gången på kort tid lyckats pricka in både rätt tid och plats för ännu en klimatsekt som skulle hålla en manifestation samtidigt, dessa var dock betydligt tystare än i Uppsala och höll sig mest för sig själva.
Då mängden människor på platsen i övrigt lämnade mycket att önska beslutade man sig efter en stund för att ta sig vidare, denna gång med sikte på Mynttorget. Med tunnelbana åkte man till Gamla Stan och gick sedan
I och med den Hamas-ledda al-Aqsastormen, som sedan i lördags pågått i Israel, anordnades det i Stockholm en manifestation. Bakom initiativet låg en svensk-judisk lobbyorganisation ledd av både judiska och icke-judiska sionister. Med sig hade de lyckats få partirepresentanter från 6 av 8 riksdagspartier, som alla försökte överträffa varandra i att kyssa Israels bakdel.
Israels ambassadör i Sverige.
Mängden lögner och floskler som strömmade ut ur munnarna på folkförrädarna var av såna proportioner att det med stor sannolikhet vore ”hets mot folkgrupp” att påtala vilka det påminde om. Samtliga tal kan sammanfattas med att ”Israel har rätt att försvara sig mot terrorister”, ”Israel verkar för fred”, och ”Israel har aldrig gjort något fel”.
Nämnas bör också att ett häfte delades ut av arrangören med information om Israel som alla folkförrädare ställde sig bakom. Hade man däremot bara bytt ut ordet Israel mot Sverige i texten, så skul
Kamrater samlades under eftermiddagen strax söder om huvudstaden där man skulle prova på lite annorlunda träning jämfört med det som i vanliga fall förekommer i nästet. Man värmde först upp med lite löpning och uppmjukande rörelser innan man tog sig till träningsområdet.
Ansvarig för träningen gick snabbt igenom reglerna för dagen, som innefattade bland annat ett bestraffningssystem där deltagare som inte kan genomföra en övning till fullo, istället blir tvungen att göra en annan förhållandevis lätt övning, 100 gånger. Genomförs inte denna övning blir hela gruppen tvungen att genomföra samma moment 100 gånger.
Självklart togs hänsyn till eventuella skador deltagarna hade sedan innan, men turligt nog var det ingen övning för dagen som någon inte kunde genomföra på grund av fysiska krämpor. Inbillade mentala hinder godtogs dock inte som en ursäkt för att inte delta i ett träningsmoment.
Dagens första övning var att välja ut en sten stor nog för att orka bäras 100 meter utan a
Demonstrationen börjar.
Tåget går längst med Sjukhusvägen.
Munkgatan.
Östra Ågatan.
Dagens första bråkstake…
…avvisas från platsen.
Intresset är alltid stort när Motståndsrörelsen är i närheten.
Uppsala domkyrka i bakgrunden.
Med mentalsjukhusen nedstängda springer dårarna lösa. Som alltid står de på motsatt sida till nationalsocialisterna.
S:t Olofsgatan.
In till Svartbäcksgatan.
Tåget anländer till Stortorget.
De ”rebelliska” mammorna har tagit plats.
Uppställda på Stortorget.
Insatsstyrkan på plats.
Polisen försöker lista ut hur en rökgranat fungerar.
Sunda människor blir mer förfärade av högljudda knarkare än av nationalsocialister.
Anders Gudmarsson håller sitt tal.
Utan lördagssupen är det svårt att hålla sig lugn.
Andra är betydligt mer tillmötesgående.
Mitt på eftermiddagen hade kamrater tagit sig till centrala Uppsala där det var en snabb och organiserad uppställning, från bilar till samlad trupp på bara en minut. Direkt hölls en kort genomgång om vad deltagarna hade att förvänta sig av dagen, samt hur aktiviteten skulle genomföras på bästa sätt. Slagorden för dagen gicks igenom, och kort därefter hade man ställt upp på vägen med megafon, trumslagare, banderoll och fanor och började genast marschera nedför gatan.
Ännu en gång märktes organisationens förmåga av att planera och verkställa aktiviteter utan att information läcker ut, då polisen denna dag helt blev tagna på sängen. Det kom att ta ända tills dagens slut innan de kunde känna sig fulltaliga. Över Fyrisån gick marschen i sitt tidiga skede och många förvånade människor påträffades vid uteserveringar och längs med vägen.
Säg att du är feminist, utan att säga att du är feminist.
En av Uppsalas värst ansatta knarkare kom fram från under rännstenen, med en mikrofon u
