Skip to content
I en lokal utanför Skellefteå sammanstrålade motståndsmän, familjemedlemmar och sympatisörer för att deltaga på nästets traditionsenliga julbord.
Deltagarna hade gott om tid att ägna sig åt samkväm och trevliga diskussioner under tiden man inväntade maten och de sista deltagarnas anländande.
När maten blivit uppdukad passade det hungriga sällskapet på att fylla sina tallrikar till bristningsgränsen. Kökslaget kunde konstatera att de fått betyg godkänt då många rände som Ratatosk fram och tillbaka för att fylla på nya portioner, där vissa verkade vara nära att bryta mot fysikens lagar i fråga om hur mycket julmat man egentligen kan pressa in i en mage.
När den värsta matkoman stillat sig i kämparnas magar hördes plötsligt våldsamma dån från nedervåningen, som blev allt högre och högre i takt med att barnen blev mer och mer uppspelta, i förväntan om vad som var i antågande. På nolltid hade källan till oljudet hunnit storma in i lokalen – den av barn fruktade och omtyck
