Skip to content
Runt lunch intogs, i sedvanlig ordning, samma bro över Riksväg 73 som brukligt är när det gäller nästets broaktioner. Här ställdes det upp med Tyrrunefanan som stolt fladdrade i höstvinden och en banderoll med texten Stoppa förintelsen av vårt folk. Aktiviteten började som vanligt med tutningar när bilister fick syn på fanan, trots att banderollen ännu inte kommit på plats. Detta är ett gott tecken på att organisationens symbol är välkänd hos allmänheten.
En stund in på aktiviteten, kom en polisbil farandes med blåljusen påslagna i motsatt riktning. Att se polis på utryckning är inget lustigt i sig, men när bilen syntes svänga av på en närliggande avfart och strax därpå kom körandes på cykelbanan vilken leder upp till den bro där motståndsmännen stod, fortfarande med blåljus på som om det skett något allvarligt, fick det deltagarna att dra på smilbanden.
När polisbilen anlänt, stegade tre blåklädda lakejer ut ur bilen för att i rask takt gå fram och fråga efter ansvarig p
Hejsan Joakim Kannisto, kan du kort introducera dig själv för de som inte regelbundet lyssnar på Nordisk radios Mer än ord?
Hej! Ja, vad ska man säga. Knegare, familjefar och aktivist i Nordiska motståndsrörelsen, 35 år och boendes i Bergshamra.
Kan du beskriva för läsarna vad det var som inträffade den 9 november i Solna?
Jag träffade på en ”vålds”-röding mitt på ljusa dagen och tänkte helt enkelt passa på att prata med honom, de är ju ändå så pass sällsynta att man inte kan ducka ett sånt tillfälle. Jag såg honom, han såg mig. Jag tänkte ta tempen på honom och om han var på, även på att slåss men när jag kom ikapp honom så visade han sig bara vara en röd, feg, systemförlitande mupp av högsta rang, vilket är extra anmärkningsvärt då han hade ett tygmärke på sin ryggsäck som borde tolkas som att han ville ha konfrontation. Han försökte gå ifrån och undvika, och jag tänkte helt enkelt att han förtjänar typ ett vykort från vårt möte. Så varför inte bara en spark i ar
