Skip to content
Kamrater och åhörare, vi står här idag vid Karl XII:s staty, en symbol för en annan tid, en annan anda och, på många sätt, ett annat folk. En tid när Sverige fortfarande var svenskt, när Norden ännu inte hade förslavats under sionisternas regimer. En tid då vårt folk fortfarande hade en vilja till makt och liv – inte som idag, där många i vårt land i princip lägger sig ner för att dö istället för att främja sig själva och sina nära.
Jag har aldrig varit mycket för svensk chauvinism, men jag skulle ha fel om jag påstod att våra gamla hjältar saknar betydelse. Att deras krig, politiska intriger, personliga offer och karaktär i allmänhet aldrig haft någon inverkan på oss som står här idag. För mig är det uppenbart att personer som Karl XII är produkter av den europeiska anden och rasen, och att de själva bidrog till att upprätthålla och förädla dessa.
När vi nu står här framför hans staty, nästan 300 år senare, kan vi fråga oss: Vad har hänt med den nordiska kultur och ras som Karl
En lokal i nästets södra delar hade hyrts för dagen och medan vissa hade stått ett bra tag innan och förberett matlagningen, dök resterande sällskap upp några i taget. Julgran, långbord, glögg, pepparkakor och lekande barn väntade när de sista kamraterna anlände till lokalen. Välbekanta ansikten var självklart på plats, men även många nya förmågor, något som fick de gamla rävarna att känna stolthet över att kunnat inspirera tidigare oengagerade människor till att ta steget in i kampen.
Somliga var mer finklädda än andra.
När julbordet till slut stod färdigdukat fick de otåliga barnen förtur för att de skulle lugna ned sig lite – åtminstone en stund. Det mesta som brukar höra ett julbord till stod uppdukat: skinka, prinskorvar, köttbullar, Janssons frestelse, gravad lax, sill med mera. Så fort barnen fått ta så mycket korv och köttbullar som de trodde sig orka fick de vuxna fylla tallrikarna till bredden med allt som fanns att tillgå.
Väl till bords fick alla möjl
Ett skriftligt reportage från dagen har tidigare publicerats liksom ett bildreportage. Nedan återpubliceras några av de bästa bilderna från aktionen.
En skriftlig rapport från demonstrationen kan läsas här.
Facklorna tänds i väntan på avmarsch.
Tåget börjar gå från Gamla stan.
Polisen var som vanligt extra vaksamma denna kväll och dyker upp en masse på någon minut.
Tåget blir stannat intill Sveriges riksdag då polisen anser att man inte kan garantera deltagarnas säkerhet.
Batikhäxan Sara Leifsdotter blir väldigt kränkt när hon inte ostört får åsiktsregistrera samtliga deltagare med sin systemkamera. Polisen var dock väldigt måna om att freda häxan så hon skulle kunna fortsätta samla material till vänsterterrorister.
Tåget fortsätter trots polisens invändningar.
En vakt intill Riksdagshuset tar lite idolbilder.
Marschen fortsätter längs med Drottninggatan.
Åskådare intill Sergels torg.
Marschen fortsätter nedför Hamngatan
En rabiat kärring tittar beundrande mot kameramannen efter att ha blivit tillsagd som ett litet barn.
Nordiska motståndsrörelsen är i Stockholm med sympatisörer. Dagen är den 30 november, Karl XII:s dödsdag, och likasinnade har samlats för att hedra hans minne. Gruppen har precis gått upp från tunnelbanestationen vid Gamla stan. En allt större skara poliser börjar anlända medan personer skriker ut kommandon om att formera ledet. Främst går två män med en megafon, därefter banderollen med budskapet ”Nordiskt Arv – Odödlig Ära”. Bakom den står en kransbärare, trumslagare och fanbärare med den svenska flaggan och Nordiska motståndsrörelsens fanor.
En armlängds avstånd mot personen framför och en armbåges avstånd med personen bredvid. ”Rättning i ledet!” skriks ut och de som inte är tillräckligt snabba får höra att de skall snabba på. Ledet är nu klart och deltagarna står med facklor i hand och lyser upp mörkret. Avmarschen påbörjas och slagorden ekar kraftigt i Gamla stan när Motståndsrörelsen går förbi de många åskådarna.
Utanför riksdagen önskar inte polisen l
Ett tjockt grått moln bredde ut sig över hela himlen och regnet var ständigt närvarande under dagen, men trots detta var man fast beslutna att genomföra det som planerats. Strax efter lunchtid möttes motståndsmännen upp intill en mindre sjö intill huvudstaden där det dessutom fanns utegym och aktiviteter för barn.
För att få upp pulsen inför det planerade träningspasset värmde man upp med löpning upp- och nedför en backe i skogen. Utefter vägen låg det högar med stenar av olika storlekar som sedan kom att användas för nästa moment i uppvärmningen. Med tillräckligt stora stenar i händerna genomförde man diverse övningar, både enskilt och i par, för att sedan kasta tillbaka stenarna i högarna.
På utegymmet tränade man därefter gemensamt allt som var tillgängligt, medan barnen sprang runt och lekte och försökte bäst de kunde att rucka på träställningarna som vägde mer än de själva. Räckhäv, armgång, axelpress, knäböj, bänkpress, dips och ryggdrag gicks igenom, med och utan barn,
Kamraterna slöt under kvällen upp på Gustav Adolfs torg, där konungens staty står, för att hålla en minnesstund och hedra Gustav II Adolf och hans soldater för det mod och offervilja de uppbådade för hembygd, barn, maka och framtida generationer.
Intill statyn av konungen tändes marschaller och fanbärarna ställde upp med både den svenska fanan och Motståndsrörelsens Tyrrunefana.
Blott 17 år gammal blev Gustav II Adolf kung över Sverige, han ärvde då tre krig av sin fader, konung Karl IX. Gustav II Adolf levde upp till sitt arv som Vasaättling och fortsatte i sin faders fotspår och utvidgade den svenska stormakten genom landerövringar i öst. Självklart led konungen även nederlag på slagfältet, men Gustav II Adolf har främst gått till historien som den krigarkung han var.
Under tiden motståndsmännen var på plats passerade flera personer som tog kort och ställde frågor, likt varför sällskapet befann sig på platsen. Vissa höll med om att svensk historia ges allt fö
Det var kyligt mottagande som väntade när Motståndsrörelsen dök upp i den välkända hamnstaden, temperaturen låg nära nollan och vinden blåste ordentligt men solens strålar värmde gott från den klarblå himlen.
Man begav sig till centrum med fanor, banderoll och flygblad, där man ställde upp intill gallerian Kringlan. Budskapet för dagen var Stoppa folkutbytet, vilket både prydde banderollen och flygbladen man delade ut; en passande paroll i en stad som verkligen legat i framkant när det kommer till mängden utomeuropeisk invandring.
Till en början var det ganska glest med folk, men de som passerade var desto mer intresserade av flygbladen som delades ut och flera konversationer kunde hållas med både rasfrämlingar och svenskar. Det dröjde inte många minuter innan gallerians ordningsvakter hade fått syn på kamraterna och kom ut och ställde sig gemensamt i närheten, för att sedan ringa dit polisen då de antagligen kände sig otrygga i ett numerärt underläge.
En bild säge
Det var en kylig och relativt solig höstmorgon när alla träffades vid en idrottsplats där man den kommande timmen både skulle svettas och stånka; ännu ett aktivisttest skulle genomföras. De som aldrig deltagit på testet tidigare informerades om hur det skulle gå till, varefter hela gruppen värmde upp gemensamt.
Löpningen inledde testet och det tog inte många meter innan gruppen hade delats upp i flera block, som skulle hålla i sig i princip hela löpningen. Det var tydligt vilka som skulle klara den utsatta tiden utan problem, medan andra fick kämpa betydligt mer för att tillryggalägga den sex och ett halvt varv långa sträckan som innefattade denna gren.
När samtliga tagit sig tillbaka till utgångspunkten, somliga pustandes mer än andra, gicks det raskt över till nästa gren: pull-ups, eller chin-ups, beroende på vem man frågar. Hängandes från en metallstång skulle deltagarna dra sig upp så huvudet var ovanför stången, minst tio gånger på raken. Majoriteten klarade av övningen
Dagen började med att kamrater sammanstrålade söder om Stockholm för att gemensamt åka tåg in till huvudstaden. Redan när man stigit på tåget stötte man på en röding som försökte varna de andra på tåget att ”nazisterna var här”. Den sinnesförvirrade försökte fråga vad kamraterna skulle göra och var de skulle vara, och uppmanade dem att inte göra någon obekväm under dagen. Ett så ironiskt uttalande att det saknar motstycke då de flesta normalfuntade människor blir väldigt obekväma av att se paraden som går genom staden.
När man närmade sig platsen stötte man på en stor grupp poliser som följde efter sällskapet under resten av dagen. Det var fortfarande relativt folktomt när man ställde upp vid samma bro som tidigare år, men detta år var det inga rabiata människor på plats. Ordningsmakten kraftsamlade kontinuerligt och förde samtidigt dialog med en kamrat om vad som skulle hända. Det föreslogs från polisens håll att man skulle vara tvungen att stå i ett litet hörn på bron,
Under förmiddagen samlades en skara kamrater för att genomföra en banderollaktion över den vältrafikerade Nynäsvägen, där deltagarna ställde upp på den nuförtiden välkända ”Motståndsbron”.
Budskapet för dagen var – Stoppa folkutbytet – vilket överlag togs väl emot från de förbipasserande. De negativa responserna bestod av enstaka gester och långfingrar.
Efter knappt två timmars aktivism avrundades aktiviteten och man kunde, sett till genomsnittet bilar som passerade per minut och antal personer i dessa, konstatera att cirka 7000 personer fått ta del av Nordiska motståndsrörelsens budskap.
Avslutningsvis, till er som såg oss denna dag och visade er uppskattning med en tumme upp eller en högerarm i förbjuden vinkel, låt det inte stanna vid denna positiva reaktion. Bli istället en aktiv del av motståndet mot folkutbytet och ansök redan idag!
Dagen började på förmiddagen då kamrater tog sig till Sergels torg där alla partierna i åttaklövern hade placerat sina valcontainrar sedan en tid tillbaka. Efter en solig morgon var regnmolnen i annalkande och demokraterna på platsen kunde knappt tro sina ögon när en stor EU-flagga vecklades ut på marken, varpå Motståndsrörelsens fanbärare ställde sig mitt på trasan. Poliser fanns det gott om på platsen, och det blev desto fler under dagens gång, men dessa skötte sig för en gångs skull, troligtvis för att det var valtider och deras trakasserier skulle vara för uppenbara om bara vissa partier fick sprida sitt politiska budskap.
Bara en av flera chockade individer som aldrig sett ockupationsfanan användas som dörrmatta förut.
Kort efter att man kommit till platsen dök en ordentlig regnskur upp och alla representanter för de vanliga skitpartierna sprang och gömde sig i sina containrar, där de stod och tittade på motståndsmännen som var de enda som vågade trotsa regnet. Flygb
I Motståndsrörelsen har vi alltid ögonen öppna när det kommer till att genomföra en stor bredd av olika aktioner. Särskilt när man agerar mot exempelvis pedofiler och folkfientliga politiker känns det alltid riktigt bra – jag tycker då också det blir bra propaganda som symboliserar kärnan i vad vi i slutändan vill åstadkomma – ett fritt Norden genomsyrat av arisk kultur och moral.
Vi har under en tid haft span efter illegala främlingsbosättningar då vi förstod att det skulle vara perfekt att slå till mot en sådan. Det skulle visa vår uppriktiga vilja till att slänga ut packet, städa upp landet och på samma gång visa på hur moraliskt bankrutt myndigheterna faktiskt är som inte har någon som helst vilja till en bättre tillvaro för nordbon. Idealet skulle vara en snabb, kraftfull och aggressiv kupp, där vi som vita kämpar med nordisk krigaranda hävdar den starkes rätt, och veka politiker och tyckare i efterhand kan krama om det pack som tillåts skrämma sin omgivning, med lå
En gatukämpe i NSAP/SSS som även hade modet att anmäla sig som frivillig när broderlandet i öst kallade till försvar mot en övermäktig bolsjevistisk fiende, det forna Sovjetunionen.
Hedrandet av Hallberg-Cuula är ett årligt återkommande inslag i Näste 1, då det är av stor vikt för nationalsocialister att ha förebilder och att visa respekt för de som stridit och offrat sina liv i kampen för Nordens frihet.
Medlemmar och aktivister samlades utanför kyrkogården för att gemensamt, bakom Tyrrunan, samt den svenska och finska fanan tåga mot hjältens grav som pryds av en soldathjälm och texten: Fjärran i öster fallen för Sverige.
Väl vid graven lades blomsterbuketter ner, gravljus tändes och tal framfördes av Joakim Kannisto.
När jag nu talat om hjälten Cuula, så vill jag att ni ska se honom som en förebild, en kämpe att följa. Cuula offrade sitt liv för er skull, för vår skull och kommande generationers skull. Låt inte hans och alla andras offer vara förgäves. Lev och l
I Akalla i Stockholms kommun har så kallade resande folk under 10 års tid kunnat leva ostörda på kommunal mark i naturen, som till råga på allt är en plats med medeltida fornlämningar från våra förfäder.
Med olika verktyg tog kamrater sig fram genom skogspartiet där man kunde beskåda den mest groteska nedskräpningen någon kunnat föreställa sig. Stanken var ofattbar i området och framkallade kväljningar hos kamraterna. Av lastpallar, presenningar, nedsågade träd och diverse skräp hade det byggts upp en handfull ”bostäder” mitt i den svenska naturen.
Kulturberikning.
Bara en liten del av lägret.
Ready player one.
Dessa illegala bosättningar slogs sönder med tillhyggen bäst det gick medan ockupanterna skrek och sprang ifrån platsen, kallande på polis. Samma polis som för 10 år sedan borde varit på platsen och rivit ned rucklen, vilket omedelbart hade inträffat om det rört sig om svenska hemlösa. Lagar implementeras dock som alla vet olika beroende på hudfärg, då
