Skip to content
Ett av politikerna och diverse lobbyorganisationers vapen för att indoktrinera Stockholms stads invånare i hur ”normal” och ”familjevänlig” den så kallade priderörelsen är, är att öppet sätta vissa färger på vardagliga saker som ingen stadsbo kan undvika, som övergångsställen, trappor och bänkar, samt även hissa flaggor med samma färger på varenda kommunägd flaggstång. Motståndsrörelsen ser igenom denna propaganda och vet med facit i hand att denna färgkombination inte representerar något annat än ett subversivt och sexualiserande budskap.
Denna rörelse är fortfarande starkt kopplad till både dess föregångares ”barnaälskande” aktiviteter, och ständigt nya avslöjanden med högt uppsatta organisatörer som fått avgå på grund av liknande incidenter. Aldrig har dock denna rörelse tagit avstånd från denna typen av beteenden, det enda som sker är att man ser genom fingrarna på alltsammans och ersätter den påkomna personen med en annan av samma karaktär. Med anledning av detta kommer Motstån
Medlemmar och aktivister ställde upp med banderoll och fanor under eftermiddagen för att sprida sitt budskap till bilister på väg in mot huvudstaden. Tack vare att det var söndagen efter midsommar var det väldigt mycket mer trafik än vanligt då de flesta återvände hem efter helgens firande på annan ort.
Man bemöttes av många positiva handgester från förare samt fick även besök av några fotgängare som kom fram och småpratade på bron.
Drygt en och en halv timme in i aktiviteten kom, likt så många gånger tidigare, polisen till bron. Dessa fick dock enbart två papper med information om nästets förhållande till våldsmonopolet, vilket tydligen gjorde deras annars händelselösa dag. När de begrundat papprena en stund gjorde de sitt bästa för att informera medlemmarna om att en anmälan kommer upprättas då broaktionen tydligen ”skapade köer”.
Efter 10 minuters meningslöst iakttagande från polisernas sida begav de sig till slut från platsen, medan
Runt lunchtid började sällskapet anlända till den natursköna platsen intill en sjö i nästet. Arrangörsgruppen som var där långt i förväg hade redan fått till en rejäl glödbädd för grillning, och var i full färd med att fixa till de sista tårtorna. Medlemmar och aktivister hade tagit med sig familj och vänner, och även utomstående sympatisörer hade bjudits in.
Medan glöden var som bäst passade man på att tillaga den mat som hade medtagits, vilken förtärdes i gräset under strålande solsken. Därefter bjöds det på jordgubbstårta och det gavs tillfälle att socialisera med både nya och gamla bekanta.
Dagen till ära hade det även förberetts en lagtävling, och sällskapet delades in i fem lika stora lag, bestående av män, kvinnor och barn. Den första grenen gick ut på att med minst antal slag hamra i en spik i en planka, utan att den fick böja sig. Lättare sagt än gjort sa de flesta som försökte.
När tre i varje lag förbrukat sina 20 slag gick man vidare til
Motståndsrörelsens aktivister och medlemmar placerade sig strategiskt invid starten av den 47:e upplagan av Stockholm maraton. Nästan 25.000 elit- och motionslöpare sprang de 42 195 meter långa loppet (fyra mil och drygt två kilometer). En partifana hölls upp vid starten liksom att en slagkraftig banderoll med Motståndsrörelsens radikala budskap visades upp. Samtidigt passade man på att dela ut flygblad till publiken.
Under aktionen försökte en man ur publiken att attackera en av motståndsrörelsens kvinnliga aktivister, varpå denna antagonist fick smaka på vilket gensvar det blir då man försöker attackera en motståndskvinna. Mannen avhystes resolut.
Flera ur publiken och en och annan löpare visade sin uppskattning av Motståndsrörelsen närvaro under evenemanget. Aktionen får betraktas som mycket lyckad då samtliga löpare inklusive publiken under lördagen fick ta del av det nationalsocialistiska budskapet.
Det har i år gått 84 år sedan frihetshjälten miste livet, och Motståndsrörelsen tog återigen tillfället i akt att samlas för att minnas de som kom före. Gösta Hallberg-Cuula var en offervillig kämpe som levde ett kort, men intensivt och händelserikt liv. Som gatukämpe påbörjade han sin politiska bana vilket senare ledde till att han befordrades till propagandaansvarig i Stockholm för Svensk Socialistisk Samling (SSS).
När andra världskriget bröt ut intog Gösta sin plats som soldat för Europas folk och frihet. Som frivillig svensk deltog han i det finska vinterkriget och i det påföljande fortsättningskriget, under vilket han även grundade Frontmannaföreningen Sveaborg, en sammanslutning av övertygade nationalsocialister som gick från ord till handling och levde upp till den ed de svurit hemma i Sverige.
Intill Cuulas grav ställde kamraterna upp med tyrrunefanan samt den svenska och finska fanan, och en blombukett i Sveriges och Finlands färger lades ned. En aktivist tog till o
Aktivister hade uppmärksammat att det under tisdagen skulle anordnas, något som till en början kunde verka helt oskyldigt, en fikaträff över generationsgränserna. Vid en närmare granskning framkom det att den skulle äga rum på ett av Stockholms seniorboenden för HBT-personer och att verksamheten riktade sig till pensionärer från 65 år och barn och ungdomar så unga som 13 år som ”identifierar sig som HBTQI+”.
Stockholms stad som äger fastighetsbolaget Micasa, vilka hyr ut lägenheterna och lokalerna till boendet Regnbågsdalen, gjorde även reklam för arrangemanget på sin hemsida.
När samhället sviker dem det ska skydda, så tar Nordiska motståndsrörelsen sitt ansvar och motverkar obskyr verksamhet riktad till barn.
Av denna anledning begav sig aktivister till Dalens Allé 12, Enskededalen, för att där symboliskt spärra av entrén till boendet och sätta upp ett meddelande undertecknat organisationen på dörrarna. Även ett hundratal klistermärken sattes upp i kvarte
På olika platser i landet har det nyligen anordnats manifestationer med avsikten att påverka regeringen till att sluta utvisa invandrare av olika anledningar. Dessa har huvudsakligen letts av de gamla vanliga batikhäxorna som gråtit i åratal över att deras skäggbarn riskerar att återvända till sina hemländer, vilket skulle ha en negativ effekt på kärringarnas samliv. Även i Stockholm bestod denna dag den absoluta merparten av deltagarna i manifestationen av dessa batikhäxor, samt allmänt vänsterblivna människor, och medelåldern måste ha legat ganska nära pensionsåldern.
Motståndsrörelsens medlemmar såg detta som ett ypperligt tillfälle att uppmärksamma ett betydligt större problem än dessa människors tomma sängkamrar, nämligen att det svenska folket här och nu håller på att bytas ut mot främmande folk som inte hör hemma i Sverige. Många människor i dagens samhälle förstår inte hur gravallvarligt detta konstaterande faktiskt är, eller vad konsekvenserna kommer bli i framtiden, då de
På Sergels torg i Stockholm anordnades en manifestation mot Ryssland av flera lobbygrupper som vill ge sken av att de vill verka för fred. Men av de tal som framfördes på plats verkade samtliga talare ha gemensamt att de i själva verkat vill att kriget ska fortgå, ”för att säkra hela Europas frihet” och den liberala demokratin som var det gemensamma mantrat för kvällen.
Som en motpol till krigshets och brödrakrig fanns aktivister från Nordiska motståndsrörelsens första näste på plats, med banderoller väl synliga för de tusentals personer som samlats på och runt torget. Med budskapen Vit enighet – inga fler brödrakrig och Nej till Nato var kontrasten tydlig, sett till de övriga församlades budskap om mer vapen för ett fortsatt krig, vilket snarare leder till fler dödade och lemlästade.
Avhumanisering av fienden är alltid det första steget…
Första talare var Sveriges utrikesminister Maria Stenergard, som började med att berätta om hur hon träffat uk
Trots att termometern visade -15 grader under den tidiga lördagsmorgonen, så var det inget som märktes av under förmiddagen då man möttes av ett fantastiskt vinterväder med strålande solsken. Motståndsmännen dök som vanligt upp på ”vår bro” intill Skogskyrkogården med fanor och banderoll, till många bilisters glädje.
Precis som många gånger tidigare kunde man denna dag mottaga väldigt många positiva reaktioner och utrop från människorna nedanför, vilket såklart alltid värmer i hjärtat, något som står i skarp kontrast till bilden media vill förmedla, nämligen att det bara är en extremt liten minoritet som på något sätt sympatiserar med det enda motståndet mot detta förruttna system vi lever under.
Enstaka surpuppor gjorde sig självklart även till känna, men dessa var i själva verket en sådan minoritet att de knappt märktes av, när de satt där i sina bilar och var arga över att det finns vita människor som sätter sina egna först.
Den 14 februari infaller den mer och
Den 27 januari uppmärksammas förintelsens minnesdag runtom i världen, den förintelse som enligt historieböckerna ägde rum under Andra världskriget. Nordiska motståndsrörelsens första näste valde på grund av detta att genomföra en offentlig aktivitet på Sergels torg i Stockholm för att där uppmärksamma en för svenskarna mer väsentlig förintelse, den pågående förintelsen av det nordiska folket.
Motståndsrörelsen aktivister stod uppställda med fanor och banderoll med budskapet Stoppa förintelsen av vårt folk. Det tändes marschaller i form av en stor Tyrruna, vilken drog folks blickar till sig och många personer stannade till för att fotografera och samtala med aktivisterna. Samtidigt delade andra ut, ett för dagen speciellt framtaget flygblad, som belyste hur Sveriges riksdag 1975 fattade det ödesdigra beslutet att Sverige skall vara ett mångkulturellt land och hur den demografiska utvecklingen alltsedan dess tydligt följt detta beslut. Något som lett till att flera städer nu har e
Det var förmiddag när alla deltagare anlände till lokalen, den tidigare spektakulära mängden snö hade börjat smälta bort, men vinterkylan låg ännu kvar. Lördagen skulle bjuda på planering, reflektioner, samkväm, och även nya lärdomar för många, något som skulle komma att hålla på ända in på kvällen.
Dagens första punkt var ett längre månadsmöte, där man skulle sammanfatta det föregående året, gå igenom saker som var bra, dåliga, vad som kunde förbättras, samt planera för framtiden. Som alltid var det många välkända ansikten runt borden, men också nya, som man hoppades på att kunna stifta bekantskap med under det kommande året.
Mötet fortlöpte med många diskussioner och individuella frågeställningar tills det blev dags för lunchrast. Lokalen bjöd på diverse uppvärmningsmöjligheter, och samtliga hade medtagit egen mat att äta, så nu fick man tid att i lugn och ro umgås kamrater emellan över en måltid.
Allteftersom började föredragshållaren och utomstående sympatisörer at
Som det alltid sker när man beträder bron över Riksväg 73, så började tutningarna höras titt som tätt så fort motståndsmännen stod stilla i några sekunder, trots att varken banderoll eller fanor vecklats ut. Bilisterna fick sig glada vinkningar tillbaka medan det ställdes upp vid räcket på bron. Detta tog något längre tid än vanligt då en halv meter snö var upplogad mot kanterna, nu när vintern till slut anlänt på allvar.
Många positiva reaktioner mottogs från allt ifrån motorcyklister och lastbilschaufförer till vanliga personbilar, samt ett fåtal sura miner och negativa handgester. Något som var väntat, men ändå alltid lika trevligt att se, då man ibland kan ha svårt att uppfatta hur stort det folkliga stödet är i och med den massiva censurkampanj som pågått på alla fronter i åratal mot Moståndsrörelsen.
En stund in i aktiviteten kom det en man joggandes över bron, vilken stannade till bakom kamraterna för att ifrågasätta om dessa inte hade något bättre för sig en d
Runt lunchtid infann sig Näste 1 på Drottninggatan i centrala Stockholm för att sprida information från organisationen och samtala med julhandlande flanörer. Utanför ett av de större varuhusen ställdes det upp med fana och banderoll samtidigt som övriga aktivister började dela ut flygblad.
Efter en kort stund anlände tre stycken poliser varav två hade förstärkningsvapen på grund av risken för terrorattentat i julhandeln. Dessa terrorbekämpare fick snabbt prioritera viktigare saker, likt att stå och glo på frihetskämpar som förde samtal med, såväl Stockholms inhemska befolkning, som turister och etniska främlingar.
Allt förflöt lugnt tills en person utan konsekvenstänk trodde att han kunde slänga ur sig diverse spydigheter och spotta på en motståndsman. Efter en mildare tillrättavisning avlägsnade sig individen. Denna lilla incident gjorde att polisen tyckte sig behöva vara fler till antalet varpå ytterligare tre patruller anlände.
Flera hundra flygblad bytte äg
Folk strömmade in titt som tätt på den tidiga eftermiddagen medan kökslaget arbetade med de sista förberedelserna inför den stora måltiden. Mat av alla dess slag skulle värmas upp, julskinkan skulle skivas, det kallskurna skulle läggas upp på fat, allt medan gästerna, som bestod av medlemmar, familjemedlemmar och diverse sympatisörer, kunde socialisera med glögg, pepparkakor och annat tilltugg.
I väntan på att de sista gästerna skulle trilla in ställdes alla julbordets läckerheter fram, och glöggen och tilltuggen flyttades åt sidan. När alla slutligen infunnit sig i lokalen, och alla trevligheter avverkats, tog dagens konferencier till orda och välkomnade sällskapet och önskade alla en trevlig dag i folkgemenskapens tecken, varpå folk i turordning fick börja ta från julbordet, med barnen först i kön.
Frossandet i julens alla möjliga delikatesser tog fart, och påfyllning hämtades både en och två gånger av deltagarna, som sträckte sig rejält i åldersspann, f
Efter en regnig dag med kamparbete anlände kamrater i Näste 1 till huvudstaden på kvällskvisten. Kungsträdgården var öde, till skillnad från hur det ska ha varit under eftermiddagen, bortsett från systemlakejer både till fots och patrullerande i bil. Systemet var på högspänn efter gårdagens nationella demonstration i Stockholm, och det kliade sannolikt i fingrarna på landets folkförrädarpolitiker som bara väntade på att kunna statuera exempel för att rädda ansiktet inför deras globalistherrar.
Väl vid kungens staty började man tända 14 marschaller, vilka skulle ställas till rätta i formen av en Tyrruna, samt placerade fanbärare vid båda sidorna med både den svenska fanan och Tyrrunefanan. Några lakejer närmade sig sällskapet bara för att informera om att grundlagen fortfarande gällde, och det var fritt fram att vistas på allmän plats för att hedra en av rikets fallna konungar. Ett märkligt bemötande kan tyckas, men det var säkerligen bara en ”rutinkontroll”, som det brukar heta.
