Skip to content
Det märktes redan på resan in till stan att det här var en dag utöver det vanliga, då det var tjockt med bilar parkerade längs med alla smågator man kunde tänka sig. Man begav sig till fots ned mot de centrala delarna med fanorna i hand, där man fick tränga sig genom folkvimlet som sträckte sig längs med gatorna åt flera olika håll, där omkring 300 olika marknadsknallar var uppställda.
Dagens första plats blev i slutet av en av gatorna, där folk gick in och ut ur havet av människor som besökte de olika försäljningsstånden. Med banderollen ”Ett revolutionärt val” och flankerande fanor ställdes det upp, varpå Motståndsrörelsens flygblad om det pågående folkutbytet började delas ut till förbipasserande.
Majoriteten av besökarna var till en början ointresserade av kamraternas närvaro, men här och där började så småningom flygbladen byta ägare och konversationer om dagens budskap hölls med nyfikna som stannade till. Som alltid fick man en del lyckönskningar från redan insatta
Det var en vacker höstdag när Motståndsrörelsen återigen besökte Strängnäs under deras årliga marknad. Marknaden i Strängnäs har väldigt gamla anor, då man sedan år 1756 haft kungligt privilegium att anordna marknad, och den beräknas nu ha mellan 30-35000 besökare om året.
Direkt när man intog staden och började närma sig marknaden märkte de många och troligen ditresta poliserna detta, och två polisbilar kom sakta körandes efter varandra åt samma håll som motståndsmännen gick. Man avvek dock ned på en gågata full av olika marknadsstånd för att ta sig vidare till platsen man hade tänkt ställa upp vid, men radiokontakten med övriga poliser måste varit väldigt snabb angående detta stora hot mot besökarna, då det bara tog några minuter efter uppställning med banderoll innan en gammal poliskvinna och fem stycken ännu äldre polisvolontärer demonstrativt ställde upp på rad en kort bit ifrån banderollen.
Ingen kontakt söktes dock av dessa, utan de stod mest och iakttog och fotade det som
Lördag 9 oktober var det marknad i Strängnäs – ett bra tillfälle för att bedriva folkupplysningsarbete.
Efter en gemensam samling med genomgång av dagens upplägg begav man sig in till marknaden.
På plats ställdes det upp med banderoll, flankerad av fanbärare, samtidigt som andra började dela ut flygblad till förbipasserande.
Direkt kunde man höra hur folk började prata med varandra om budskapet på banderollen, White lives matter, i stil med ”Men, ska det inte vara black lives matter” och ”Där har de en poäng”.
Efter att inte mer än fem minuter passerat, anlände självaste marknadsgeneralen i egen hög person med en mapp instoppad under armen för att se extra viktig ut. Han stroppade sig fram för att börja hytta med hela armen och basunera ut att ”Här får ni inte stå, vi har abonnerat hela marknadsområdet!”.
Den stroppiga herren fick förklarat för sig att mötesfriheten slår hans abonnerade plats likt ett trumfkort.
Han började då prata om att han minsann skulle
