Förra veckan deltog Pär Sjögren, nästeschef för Svenska motståndsrörelsen i Dalarna, på sitt första möte i Borlänges kommunfullmäktige. Sjögren har reservplats på ett kommunalt mandat för Sverigedemokraterna. Det betyder att han kallas in när ordinarie ledamöter för SD anmäler frånvaro. Det var vad som hände förra veckan.
Genom att vissa skrivit Pär Sjögrens namn på SD:s öppna vallistor fick han reservplats i kommunfullmäktige utan att vara medlem i partiet. Nästa val kommer den möjligheten inte finnas.
Dalarnas tidningar, DT, skrev om mötet förra veckan: ”Nazisten Pär Sjögren i fullmäktige” och citerar kommunalrådet Leif Lindström (V):
– Det här är bedrövligt. Nazister ska inte vara med i fullmäktigeförsamlingar.
Leif Lindströms ord är betecknande för en attityd som är vanlig bland självgoda makthavare på olika nivåer. Ute i vardagen kan det ofta låta helt annorlunda och detta är något som Lindström borde oroa sig mer för.
Den multietniska samhällsförändringen kryper folk inpå halsen, en reaktion som delvis kan mätas genom SD:s växande opinionssiffror. Sakta har även en förståelse väckts till varför vi engagerar oss inom Svenska motståndsrörelsen.
Pär Sjögren berättar om situationer i vardagen med kommentarer som:
– Jag såg dig i tidningen, bra jobbat!
Det kan vara personer som Sjögren aldrig haft någon politisk diskussion med tidigare som kommer fram för att visa sitt stöd. Vissa gör det diskret med kommentaren:
– Du säger vad vi tänker och gör det som andra inte vågar.
Skräcken för hemska nazister som tidningen DT vill framkalla förbyts istället till beundran för en man som står för sina åsikter. Ett annat syfte med agendasättande artiklar från DT och övrig fiendemedia är att statuera exempel på att personer som gör motstånd kommer att brännmärkas och på olika sätt riskerar att missgynnas. Det är en sorts social bestraffning som fiendemedia alltid spelar på.
Pär Sjögren uppskattas av alltfler personer.
Jag låter Pär Sjögren svara på några frågor.
Hur känns det att gå på det första kommunfullmäktigemötet?
– Det kändes bra, lite nervöst givetvis då det är en helt ny situation som man inte varit i förut.
Vad anser du om DT:s artikel, vad är det bakomliggande syftet?
– I sak tycker jag nog det är en ickehändelse egentligen, i ett sunt samhälle borde det inte väcka så mycket uppståndelse att en person blivit inröstad som ersättare. Men jag förstår ju tidningens agenda när dom skriver som de gör. Genom användandet av ordet “nazist” vill de trigga igång reflexer som är psykologiskt kopplade till ordet.
Kommer uppmärksamheten ge någon intressant effekt?
– “All reklam är bra reklam” sägs det ju så jag tror nog att det bara är positivt.
Har du märkt av mötet att folk kontaktar dig? Du borde vara lite av en lokalkändis snart?
– Absolut, jag har faktiskt bara blivit bemött positivt efter det första kommunfullmäktige jag var på. Det har också hänt att att folk som jag inte känner kommer fram till mig på bland annat restauranger. De pratar politik och berömmer oss för det vi gör.
– Det har blivit en stor förändring de senaste åren i folks attityd i hur folk ser på den massinvandring som sker till Sverige. Det är kul att få höra när personer uppskattar det vi gör, det får en att fortsätta kämpa för vad som är rätt och riktigt.
Sväljer alla mediebilden?
– Nej, det vill jag inte påstå, de som känner mig skakar ju bara på huvudet åt vad tidningarna skriver. De som tror på mediebilden är ju sådana personer som redan har en fördomsfull bild av oss redan och dessa är nog obotliga i den meningen.
– Det finns ju en anledning till att journalister har extremt lågt förtroende bland vanligt folk. Jag vidhåller ju vad jag sagt tidigare om journalister, dom är “ohederliga rakt igenom”. Men det är inte så konstigt då de har en agenda och agerar åsiktspoliser.
Hur är chansen att du hamnar på ett ordinarie SD-mandat?
– Jag vill hävda att det kan bli möjligt. Rent generellt har SD alltid avhopp och att någon av de tolv som sitter på mandaten nu inte skulle hoppa av finner jag mindre sannolikt. Det är bara att vänta, min tid kommer.
