Ursprungligen publicerad 2018-03-19.
En vanlig missuppfattning är att nationalsocialismen enbart skulle vara en ideologi kombinerad av de politiska inriktningarna nationalism och socialism och att dessa i sin tur ska tolkas likadant som man tolkar de var för sig. Nationalsocialismen är dock en komplett världsåskådning och därför något helt annat än både nationalism och socialism. Till skillnad från dessa politiska inriktningar kan alltså nationalsocialismen stå på egna ben utan att behöva kompletteras med religiösa dogmer eller annat externt filosofiskt gods. Nationalsocialismen är en komplett världsåskådning i sig självt som erbjuder såväl en högre mening med tillvaron som praktisk realpolitik.
Nationalsocialismen är på pappret en tämligen ny ”uppfinning”, men som i praktiken bygger på uråldrig visdom. Den utgörs av en politik grundad på den naturliga ordning som vårt folk levt efter i tusentals år, långt innan ideologier som nationalism eller socialism såg dagens ljus och dessutom tusentals år innan Norden kristnades. Detta ska inte tolkas som att vi vill ta oss tillbaka till stenåldern för samtidigt är nationalsocialismen progressiv och revolutionär. Vi ska framåt och utnyttja den skaparkraft vi begåvats med av naturen. Vårt folk och vår nation ska framåt och om detta kan ske i samklang med att hela världen och all världens folk går framåt är detta positivt, men om det inte går ska vi inte heller någonsin låta andra stå i vägen för vår utveckling. Vi ser till vårt eget folk i första hand. Vårt folk ska överleva och dessutom kunna göra det i frihet och självständighet utan beroende av andra.
Naturen har skapat lagar och regler som vi nationalsocialister menar är brottsliga att bryta mot. En naturlig moral om du så vill. Att gå mot dessa lagar och denna moral är per definition att vara mot nationalsocialismen. Naturen hade inte skapat två kön och gjort dessa beroende av varandra om meningen var att de skulle bekriga varandra eller undvika att interagera med varandra. Således är kulturmarxism med exempelvis feminism och vurmande för homofili något som strider mot naturlagarna. Naturen hade inte skapat olika raser med väsensskilda egenskaper och utseenden om ändå meningen var att dessa skulle blandas ut till en. Således strider rasblandning och ”mångkultur” mot naturens moral. Människan är beroende av social kontakt och för att kunna utveckla något utöver sin egen förmåga, även organisering. Därför har vi ända sedan de första människorna kom till slagit oss samman i grupperingar för att bättre kunna skydda varandra och ta fördel av varandras olikheter. Således är alltför stor egocentrism och därigenom också tankegångar som utgår ifrån ett egocentriskt perspektiv mot naturlagarna. Materialism och kapitalism är alltså även det motpoler till nationalsocialismen.
Om dessa grupperingar av människor under historiens gång istället hade varit extremt individualistiska och bedragit och bekrigat varandra stup i kvarten hade inte mänskligheten överlevt. Givetvis har det funnits olika grupperingar som gjort detta mot varandra, men med åren och som en helt naturlig utveckling har de biologiskt lika grupperna vuxit sig samman till stammar, stammarna har vuxit till samhällen och samhällena har vuxit till nationer. I den globaliserade värld vi lever i idag har gruppen vuxit till en ras som sträcker sig över nationsgränserna – en biologisk enhet. Att få denna enhet att faktiskt också fungera och agera som en sådan – att ena rasen och få alla individer i den att generellt dra åt samma håll ingår i den nationalsocialistiska strävan.
I dessa naturliga lagar och denna naturliga moral kan man också finna en hel del annan vägledning och rättesnören som gör att religion och/eller teoretiskt filosoferande blir överflödigt. Exempelvis är det fel att döda andra människor bara för sakens skull eftersom dessa är naturens skapelser. Att döda om det är ett behov för att överleva är dock en annan sak. Det är fel att hänsynslöst exploatera naturen, men inte fel att använda naturens resurser för att kunna lyfta vårt folk och så vidare. Den naturliga moraliska kompassen kan i de flesta fall göra korrekta avvägningar och gränsdragningar här och i eventuella fall där det ändå skulle uppstå oklarhet kan nationalsocialismen hjälpa till att avgöra moraliska ställningstaganden.
Naturens lagar återfinns i allas vårt inre som instinkter, sunt förnuft och logiskt tänkande. Att man inte bör stjäla från varandra eller ha ihjäl sin granne är knappast baserat på någon religion eller social konstruktion utan är en högst naturlig slutsats som intelligenta och högtstående människor antingen haft i sig sedan födseln eller av erfarenhet lärt sig. Att leva i harmoni och gemenskap med sina egna är naturligt. Kristendomen framhålls ofta av dess förfäktare som en upprätthållare av sund moral. Till viss del kan man ge kristendomen rätt i att de historiskt sett varit bärare av denna moral, men de är knappast dess uppfinnare och jag ställer mig också skarpt ifrågasättande till om de uppburit den mer och bättre än exempelvis vad våra förfäder skulle gjort om de inte låtit sig kristnas.
Nationalsocialismen som alltså bygger på dessa eviga naturlagar har därmed ett mycket tydligt ”rätt- och fel-tänk” inpräntat i sig och definitivt ett högre värde – att världens mest högtstående folk ska fortsätta överleva och enas för att kunna utvecklas i harmoni med naturen – för hela världens och mänsklighetens bästa. I detta finns också en livsmening att bära vidare denna länk mellan det förflutna och framtiden för att genom det fortsatt rena blodet få evigt liv.
Att jag säger att vi är världens mest högtstående folk betyder för övrigt inte att vi rangordnar olika människoraser efter olika kvalitéer och att vi ser ned på andra, istället är det en högst subjektiv uppfattning. Det är ett faktum att utan vår ras så hade vår oerhört avancerade civilisation inte kunnat komma till. Samtidigt är det inte alls säkert att alla afrikaner ser vårt sätt att leva – med alla sina rätt och fel – som det mest högtstående för dem.
Som nationalsocialist kan man om man så önskar tillgodogöra sig en religiös tro så länge man inte kompromissar med dessa grundvärderingar. Det är fullt möjligt att relatera till naturen som Gud eller Oden och i den vetenskapliga synen på evigt liv genom en fortsatt blodslinje finns såklart också möjlighet för religiös tolkning.
Jag ska gå ifrån denna filosofiska syn på nationalsocialismen och istället redogöra för dess innehåll mer politiskt och hur den reellt skiljer sig från och är överlägsen både nationalismen och socialismen. Nationalsocialismen slår genom sin naturliga grundsyn, till skillnad från nationalismen, kompromisslöst vakt om att det är det egna folket sett ur ett biologiskt och rasligt perspektiv som utgör stommen i ideologin. Nationalismen är ett betydligt mer luddigt begrepp där nationen inte alls behöver vara ett med rasen och där grunden inte alls bygger på de naturliga lagarna utan istället kan handla om landsgränser, språk eller rådande majoritetskultur. Man kan mena att folket inom en landsgräns, även om de utgör flera olika etniciteter, skulle ha mer gemensamt med varandra för att de pratar samma språk än vad ett etniskt homogent folk i två grannländer skulle ha. En etnisk afrikan som pratar svenska har enligt denna tes mer gemensamt med en etnisk svensk än vad en etnisk svensk och en etnisk norrman har.
Nationalismen ensam är oftast konservativ i sin grund. Som konservativ är man allt som oftast för en folksplittringspolitik som ställer olika delar av folket mot varandra. Överklassen måste försvaras mot arbetarklassen. Vuxna och äldre måste försvaras mot ungdomar och barn. Män måste försvaras mot kvinnor.
Omvänt ser vi socialismen som gör precis samma sak, men är radikal istället för konservativ och tar därför istället ställning för den ”svagare” parten. Nationalsocialismen är unik då den enar folket – för hela folkets väl och istället på bekostnad av den kosmopolitiska eliten beståendes av blodsugare och ockrare i form av framför allt mediemoguler, lobbyister och bankirer.
Nationalsocialismen är inte egalitär som socialismen, utan erkänner alla människors olikheter, men ser att alla delar av folket är värdefulla för den gemensamma strävan. En intellektuell men fysiskt klen person är inte bättre eller sämre än motsatsen, liksom i förhållandet mellan man och kvinna. Istället kompletterar de varandra och utan den andre är de bägge värdelösa.
Nationalsocialismen bygger på kompetenstänk och ansvarstagande med rätt man på rätt plats. Ditt leverne, dina erkända kvalitéer och din uppvisade lojalitet gentemot folket ger dig den plats du förtjänar – helt i enlighet med den naturliga ordningen. Nationalismen är istället oftast högerorienterad med en tro kring att du föds med rätt egenskaper för att din far hade dessa och socialismens vänsterorientering som säger att alla ska ha samma inflytande och bestämmanderätt. En vargflock skulle knappast låta sig ledas av vare sig den tidigare alfahannens son utan att testa denne eller låta alla vara med och bestämma lika mycket.
Slutligen står nationalsocialismens eviga värden för ett motstånd mot korruption och liberalisering. Förutom vad det gäller mindre skaror av mer renläriga fanatiker så tenderar de större företrädarna för olika religioner och ideologier, inklusive nationalismen, att förändra hela grunden för sin tro i takt med att samhället och den politiska makten förändras. Dess grund tycks hela tiden vara relativ och öppen för diskussion och dess företrädare tycks hellre kohandla sig till åtminstone viss makt än att helt tyna bort.
Inte heller nationalsocialismens utförande är i detalj huggen i sten, men då grunden baserar sig på naturens lag samt det egna folkets överlevnad och frihet lämnar det betydligt färre möjligheter för kompromiss än kanske någon annan åskådning. Nationalsocialismen utgör därför en för evigt i grunden oföränderlig världsåskådning.
