Så har det hänt igen. Förra veckan gick en afghansk medborgare till vansinnesattack med kniv i den småländska orten Vetlanda och högg sju personer. Det mångkulturella våldet drabbar dagligen personer i Sverige och inte bara i ghettona eller storstäderna utan också långt ut i småorterna.

Även om vansinnesdåd som detta fortfarande är relativt ovanligt, är det varken första eller sista gången det sker. Jag minns exempelvis tillbaka till den eritreanska man som oprovocerat knivmördade en mamma och hennes son på ett Ikea-varuhus i Västerås 2015. Givetvis minns jag också det mer regelrätta terrordådet i Stockholm 2017 när en uzbekisk man körde en lastbil rakt in i en folkmassa och fem personer dog.

Mord utförda av rasfrämlingar med svenskar som offer förekommer annars titt som tätt. Det räcker att titta tillbaka till förra året för att hitta uppmärksammade fall som Tommie Lindh i Härnösand och Anna-Lena Lernhede i Kungälv. Än vanligare är det med våldtäkter, misshandlar och förnedringsrån som sker på daglig basis runt om i landet – nästan uteslutande med främlingar som förövare och svenskar som offer.

I storstäderna finns det områden som helt och hållet kontrolleras av främlingsgäng, så kallade no go-zoner – områden dit ambulans och brandkår inte kan åka utan polisbevakning och som polisen inte gärna besöker i onödan. I nästan samtliga landets kommuner finns ghetton som har en god grund till att kunna bli framtida no go-zoner.

Fler och fler rasfrämlingar tränger in över våra gränser varje dag, samtidigt som mycket få åker hem. Problemen blir alltså knappast lindrigare.

Så vad gör regeringen åt allt detta? Stänger de gränserna? Tar de i med hårdhandskarna mot den rasfrämmande kriminaliteten? Ökar de bevakningen kring personer som med stor sannolikhet kommer begå framtida svenskfientliga brott?

Nej, inget av detta. Istället fokuserar de på att komma fram till hur de kan stoppa oss som faktiskt gör motstånd och försöker skapa en förändring. 2019 tillsattes en kommitté av regeringen för att utreda huruvida ”rasistiska” organisationer bör förbjudas och i förra veckan kom det ut vad de kommit fram till så här långt, nämligen att de tycker och kommer verka för att det ska förbjudas att vara medlem i ”rasistiska” organisationer.

Detaljer i denna fråga, exempelvis exakt hur en rasistisk organisation ska definieras, är för närvarande oklart, men en inte allt för vågad gissning är att det styrande systemet bland annat vill göra det olagligt för svenska medborgare att just engagera sig mot främlingsvåldet som breder ut sig allt mer. Att det skulle vara olagligt att arrangera och delta på torgmöten av den typen som Nordiska motståndsrörelsen höll i Vetlanda i lördags.

Istället för att göra något åt problemen och skydda sitt folk väljer de alltså att kapitulera totalt och straffa de som försöker göra något. Önskar alltså Sveriges regering att det egna folket ska utsättas för allt våld och elände som kommer i massinvasionens namn?

Vem vet, men mer troligt är väl att de ser det som en överkomlig bieffekt. Det mångkulturella samhället ska genomdrivas till varje pris. Det svenska folket ska blandas ut och Sverige ska inte längre vara Sverige. För att genomdriva detta mål – globalisternas mål – får man helt enkelt stå ut med lite knivattacker, terror och våldtäkter.

Motståndsrörelsen agerar här och nu genom att finnas på gator och torg och inspirera folket att slå tillbaka, minnas offren likväl som förövarna. Vi agerar för det långsiktiga målet som är ett etniskt homogent Norden där det svenskfientliga våldet förpassats till historiens skräphög tillsammans med de ansvariga för att ha tillåtit det.

Håller du med regeringen eller Motståndsrörelsen? Är du för eller mot mångkulturella våldsdåd? Anser du att det är värt risken att din dotter våldtas, att din son rånmisshandlas och att du själv kanske slumpmässigt får en kniv i dig eller blir överkörd av en lastbil när du går på stan – ja, allt detta för att dina barnbarn ska få mörk hudfärg och prata ett främmande språk? Om svaret är ja tycker jag du ska fortsätta tiga och leva vidare ditt liv i bubblan. Om inte, är det banne mig dags nu att du kommer med i kampen och börjar göra motstånd!

Ju fler vi blir som står upp för det som är rätt, desto svårare kommer det också bli för dem att faktiskt klubba igenom sitt förbud.

Tänker du att det är kört ända – att det är för sent att göra något åt saken? Jag säger att det inte är det, men det får oavsett givetvis vara ditt eget val om du vill säga till dina barn att du åtminstone gör och gjort allt du kan eller om du istället ska säga att du var för feg, för lat och för defaitistisk för att ens försöka.

Vansinnesattacken i Vetlanda hade inte behövt ske. Den skedde för att du accepterar att det sker.