1. Motståndsrörelsen - Sedan 1997

Nordiska motståndsrörelsen .se

  • Genom att besöka vår webbsida godkänner du delar av vår Datapolicy
  • Ja, det är ok
  • Nej, jag godkänner inte den
  • Jag vill läsa mer
  • Jag bryr mig inte (Ja)

Urwitz har rätt, men ändå så fundamentalt fel

Nordiska motståndsrörelsens ledare bemöter Gabriel Urwitz som menar att det gamla Sverige är borta och att svenskarna därför måste anpassa sig till rasfrämlingarna.

Riskkapitalisten, bankiren och EXPO-finansiären Gabriel Urwitz skrev i veckan en debattartikel i Dagens industri med rubriken ”Sverige måste anpassas till sin nya demografi”.

I artikeln radar han faktiskt upp flera intressanta fakta och tankar som annars bara brukar gå att finna i alternativ media, men där han sedan totalt verklighetsfrånvänt hävdar att allt går att lösa med bättre integration. Eller rättare sagt; ANNORLUNDA integration, där det är Sverige och svenskarna som ska anpassa sig istället för främlingarna.

Skärmdump från Dagens industri.

Skrämmande fakta och intressanta tankar som radas upp i debattartikeln är bland annat följande:

  • Sverige är det land i hela Europa som har högst andel utlandsfödda människor.
  • 25% av Sveriges befolkning är antingen födda utomlands eller har två utlandsfödda föräldrar.
  • Folkutbytet har gått oerhört fort och har ökat i fart mer och mer hela tiden sedan åtminstone 1980.
  • Sverige lider idag av flera strukturella problem, exempelvis inom skolan, sjukvården, polisen, kriminalvården, bostadssektorn, välfärdssystemet och pensionssystemet.
  • Det gamla Sverige – som det såg ut innan massinvasionen, kommer aldrig att komma tillbaka.
  • ”Utmaningarna” i Sverige är idag av närmast ”krigsliknande dignitet”.

Jag instämmer i allt ovanstående och kan tillägga att det tyvärr rör sig om ännu mer än 25% av Sveriges befolkning som är av utländsk härkomst, då det också kan tilläggas att det finns hundratusentals människor som är andra och tredje generationens invandrare eller sådana som har bara en utlandsfödd förälder. Jag vill också lägga till att den allt mer accelererande takten på massinvandringen mer specifikt började 1975 och det efter att ett beslut togs om att göra Sverige mångkulturellt. Beslutet togs som ett resultat av omfattande lobbyverksamhet i judiskt ägda medier i Sverige.

Positivt med massinvandring?

Så långt är vi alltså överens jag och Urwitz. Där vi skiljer oss åt, och det i det grövsta, är huruvida massinvandringen, trots alla problem, är positiv för Sverige och vad lösningen för att komma till bukt med problemen är.

Urwitz skriver nämligen att han tycker det är positivt att det är en så hög andel utlandsfödda i Sverige och att den enda egentliga orsaken till problemen är att integrationspolitiken varit misslyckad. Han menar att lösningen ligger i att vi ska sluta försöka integrera rasfrämlingarna till Sverige och istället anpassa Sverige efter rasfrämlingarna. ”Sverige måste anpassas till sin nya demografi”.

Urwitz tror också att det svenska folket är lika glada som honom över massinvandringen och menar att ett exempel på detta är att svenskarna är glada över att åka till New York, något som enligt Urwitz skulle bero på att de vill ”få uppleva och känna dynamiken och kraften i det mångkulturella samhälle som New York i högsta grad är”.

En härlig syn enligt Urwitz?!

Jag har såklart en del tankar kring allt detta och börjar från slutet. Huruvida det stämmer att svenskar gillar att resa till New York mer än något annat ställe låter jag vara osagt (även om jag har mina tvivel). Vi leker dock med tanken att det stämmer och då tror jag i ärlighetens namn att det handlar om ett ytterst fåtal, om ens någon, som åker dit för att få skåda mångkultur. Snarare är det väl så att de kanske vill känna pulsen i en världsmetropol, men framförallt för att de påverkats av allt ältande om hur härligt det är i New York, från bland andra, världens mest högomsättande reklam- och propaganda-industri (Hollywood) i årtionden.

Propaganda där det inte nämns att brottsligheten är högre i New York än i Stockholm, trots att budgeten för NYPD är dubbelt så hög som den för hela Sveriges poliskår, eller att miljömässiga såväl som sociala problem är avsevärt mycket värre i New York än i Sverige.

Lösningen på de enorma problem som uppkommit i massinvasionens spår är knappast någon integration. Det går nämligen inte att integrera folk från savannens stäpp till ett nordiskt samhälle mer än det går att integrera djur från Afrikas djungel till nordiska skogar.

Egentligen tycks ju Urwitz också hålla med om detta när han säger att integrationen misslyckats och att det gamla Sverige är borta för att det inte går att anpassa främlingar efter Sverige utan istället att det är Sverige som måste anpassas efter främlingarna. Han menar ju att det är Sverige och svenskarna som ska integreras och inte tvärtom.

Det skulle ju faktiskt och alltså till skillnad från det omvända, vara fullt möjligt. Att vi skulle anpassa oss efter deras nivå kommer dock såklart inte att lösa några verkliga problem, däremot kanske det löser det på så vis att vi då inte längre skulle se tillståndet runt omkring oss som några problem. Om vi bara lär oss att acceptera sjukvård och skola som den i Somalia eller kriminalitet som den i Sydafrika, ja då kommer de problem vi har idag att vara ganska små i jämförelse.

En god och önskvärd verklighet om man är en (((finansman))) utan skrupler och med helt andra intressen än folkets bästa. Det är också tydligt att det är hit vi är på väg om inget görs åt saken.

Det gamla Sverige kommer inte tillbaka

Vad vi än gör, och hur mycket vi än gör, stämmer det dock att det gamla Sverige knappast kommer att komma tillbaka. Det går inte att bara vrida tillbaka klockan och tro att allt ska bli bra.

Därför räcker inte ett totalstopp för massinvandringen. Därför räcker det inte med omfattande repatriering. Nej, därför finns det bara en enda lösning och den stavas R-E-V-O-L-U-T-I-O-N.

Genom ett totalstopp för massinvandring, genom omfattande repatriering och framförallt genom en total förändring i hela det nordiska folkets tankesätt och i samhällets själva värdegrund kan vi istället skapa en framgångsrik nation bebodd av ett levnadsstarkt folk. Enbart genom ett omfamnande av nationalsocialismen är en annan utväg ur situationen möjlig.

Det gamla Sverige kommer inte tillbaka och det svenska folket står därför inför ett vägskäl där vi tvingas välja. Antingen kan vi gå Urwitz vilja till mötes och förändra Sverige och svenskarna efter rasfrämlingarna, ELLER så kan vi organisera oss för att uppbåda den nationalsocialistiska revolutionen och således förändra alltifrån demografin i landet till finansmännens makt över vårt folk. Inte för att återskapa det gamla Sverige, utan för att bygga ett nytt och mycket bättre land!

Valet är ditt, för Urwitz har rätt, men ändå så fundamentalt fel.

Titel:Urwitz har rätt, men ändå så fundamentalt fel Författad av:Simon Lindberg Publicerad:2021-07-30 Uppdaterad:2021-08-01

Läs också: