Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Det materialistiska konsumtionssamhället utarmar jorden
Genom att människan blev så bra på att producera materiella saker blev det ett paradigmskifte när det kom till varför man producerade ett föremål. Förr tog det mycket mer tid i anspråk att tillverka ett föremål och därför tillverkades föremål mest efter behov, men i massproduktionens tidsålder förändrades detta synsätt. Fabrikerna kunde överproducera föremål och därmed mätta marknaden. Därmed skapades en ekonomisk modell där kapitalismen massproducerar föremål som för överkonsumtion med permanent skuldsättning som följd på hela folket. I princip varje nation har idag en massiv statsskuld, men vem är vi skyldiga dessa pengar till?
Hur skulle man då lösa det här problemet? En av sakerna man gjorde var att man genom reklam började få människor som egentligen inte hade något behov av att köpa föremålen att köpa dem. Hur många hushållsmaskiner har inte köpts in för att i princip aldrig användas?
Det andra sättet var att sänka kvalitén och därmed göra dem billigare, men att de gick sönder snabbare. På detta sätt höll inte föremål livet ut utan människor har blivit tvungna att köpa samma föremål igen efter bara några år.
När det kommer till det förstnämnda exemplet är modéindustrin ett utmärkt exempel på hur man skapar ett behov av kläder som kvinnan egentligen inte har något behov av. Detta beteende har funnits i århundraden men det var egentligen bara de rika som kunde hålla på med det tidigare. I dagens moderna samhälle kan även arbetarna syssla med sådant. Modeindustrin låter kvinnor och allt oftare män tävla i vem som kan vara mest moderiktig och därmed får sin status förhöjd i dagens samhälle och därmed får bättre partner. Kvinnor borde inte tävla i vem som har mest moderiktiga kläder, de borde tävla i hur bra mammor de kan vara, hur bra de sköter hushållen, vad de har för kunskaper som kan gagna familjen och samhället som helhet.
Arbetet skriver:
Kvinnor tar enligt undersökningen beslut om 80 % av alla konsumentköp varav 94 % av alla heminredningsdetaljer och 55 % av alla hemelektronikköp. De tar dessutom 89 % av alla ekonomiska beslut och bestämmer 92 % av alla semesterresor.
SVD skriver:
Kvinnor står för 75 procent av alla klädinköp i Sverige. 60 procent av maten och 70 procent av heminredningen handlas av kvinnor.[…] Ikea vänder sig till en bred målgrupp, men 70 procent av kunderna är kvinnor.
Kvinnor är alltså mest de främsta utövarna (syndarna) av dagens konsumtionssamhälle. Det är bara att kolla på tippen så kommer ni få en bättre bild av den omfattning av resurser kvinnor slänger iväg med sina ständiga nyinköp. Här måste män för naturens skull sätta ned foten stenhårt på deras beteende för att inte jorden skall utarmas. Det kommer bli en massa skrik, gnäll och gråt om män gör detta för de slåss mot den kvinnliga biologin, men det måste göras. När väl konsumtionen gått ned bland kvinnorna är det viktigt att sätta stopp för vissa män som kommer försöka skämma bort detta nyckfulla kön med gåvor eller allehanda dyra och onödiga föremål för att vinna fördelar mot de andra männen. Ett sådant beteende kommer skapa en kapprustning bland männen som leder oss tillbaka till dagens samhälle. Därför är det viktigt att sådana individer bestraffas av de andra männen.
Män är inte utan skuld. Män tävlar mot andra män när det kommer till att köpa lyxobjekt för att locka till sig kvinnor. Det kan vara hus, bil, båt osv. Beteendet finns hos alla män, den enda skillnaden är att vissa har mer i plånboken. Värst är de rika som kan ha köpt ett objekt för miljontals men även miljarder kronor som bara skall ägas och användas när de finner något årligt behov för det. Sedan finns det prylbögarna, dessa män brukar oftast ta hand om sina saker väldigt väl och lägger stor vikt vid att köpa något som håller. Men likt de snorrika människorna brukar dessa ting ofta mest samla damm på en hylla.
All den här konsumtionen för att människor tävlar mot varandra gör att de fastnar i löneslavsfällan. För att köpa fler ofta onödiga prylar krävs det också att man arbetar, idag arbetar i princip bägge föräldrarna medan staten står för merparten av uppfostran av deras barn. Människor får svårt att skilja sig från sina materiella ting, inte konstigt med tanke på att de vet hur mycket arbete som krävts för att köpa föremålet. Jag anser att dagens föräldrar måste omprioritera sina livsval och gå ned i arbetstid för att ta hand om sina egna barn. Ändamålet med samhället skall inte vara att man kan köpa fler föremål utan hur mycket mer tid man får med familj, vänner och för sitt egna självförverkligande.
Hur arbeta för framtiden?
Mina förslag är bara förslag för att få människor att själva börja tänka efter. Vad kan man göra för att minska sitt eget och sin familjs avtryck på naturen? En sak är att samarbeta mer med varandra, och det kan vara lite problematiskt att människor med olika synsätt skall samsas. Ofta känner kanske någon att de vill köpa sig fri från det här samarbetet.
Idag har väldigt många familjer verktyg som inte används ofta trots att de skulle klara det. En eller flera grannföreningar skulle kunna satsa på att köpa in verktyg och maskiner gemensamt. På det här sättet utnyttjas verktygen oftare och alla behöver inte själv äga en av varje. Uthyrningsschema skulle kunna ske smidigt med hjälp av dagens teknik.
Även om Facebookgrupper med utförsäljning, Tradera eller Blocket inte är några bra företag så erbjuder de en tjänst som är bra. Att gamla saker som personen inte längre behöver läggs ut på nätet och säljs vidare istället för att slängas. Detta beteende är något som bör ökas i ännu större omfattning.
Politiskt kan man tvinga företag att etablera sig i byar för att minska pendling mellan olika städer. Man kan även tvinga företag att producera artiklar för att de skall hålla längre. Undantag görs självfallet för teknik som har en explosiv förnyelseprocess.
Teknik som inte behöver förnyas i någon högre utsträckning kan göras med en tanke om att individen kan felsöka och reparera istället för att slänga. Om inte individen lyckas med detta måste det skapas center där man kan lämna in föremålet.
Första delen i denna artikelserie går att finna här:
Materiellt välstånd förslavar dig