Med hjälp av bil var det tänkt att man skulle ta sig till en i förväg utstakad plats i en av nästets skogar. Väl på väg dit märkte man att detta var betydligt svårare än väntat då man möttes av stängda bommar gång på gång som blockerade vägarna som enligt kartan gick till den önskade platsen. Efter en del kartläsning hittade man till slut en liten väg där bommen i alla fall för tillfället var öppen och åkte in där, med förhoppningen att den skulle förbli öppen.
Det var bland det sämsta vägunderlaget någon deltagare hade färdats på då vägen blivit fullständigt sönderkörd av lastbilar som fraktat ved ut ur skogen. Underredet på bilen lät som om det tidvis höll på att lossna på grund av de stora höjdskillnaderna i vägen, men efter en betydligt längre färd än väntat var man framme vid sjön som planerat, om än en annan del av den.
En kort vandring längs en stig från där man parkerat hittade man en lämplig plats för läger som blickade ut över den istäckta sjön. Trots att skogen låg tätt runt alla sidor av sjön var det här så blåsigt att man kunde tro att man var på havet. En presenning sattes i blåsten fort upp mellan ett par träd för att få lite skydd för lägret.
Direkt efter började den för många bekanta jakten på ved i skogen. Mängder av fallna träd syntes denna dag till bara ett stenkast från lägret, så det var bara att välja och vraka. Med sågarna i högsta hugg kapade man upp träden i lämpliga längder så att svetten lackade. Andra kamrater fick samtidigt bära tillbaka stockarna till lägret där de med yxor klövs i mindre delar.
Med tillräckligt med större vedträn, mindre kvistar och mer lättantänt material påbörjades arbetet med att få igång en brasa. En yngre förmåga fick ansvaret för att med tändstål och enbart naturmaterial få igång elden, vilket gick betydligt lättare än väntat trots den rådande väderleken. Elden matades sakta med mer ved tills den var av en lämplig storlek samtidigt som resterande stockar höggs upp med yxa, en aktivitet som uppskattades mer än man kunnat tro av vissa kamrater. Sällskapet åt sedan gemensamt medtagen mat intill elden och blickade ut över den sköna nordiska naturen.
Med återfunnen kraft beslutade man sig för att testa isens bärkraft, då vädret bjudit på plusgrader i över en veckas tid. Självklart hade man rep med sig som säkerhetsåtgärd utifall att någon skulle falla i det iskalla vattnet. Med en medtagen isborr kunde man dock konstatera att isen fortfarande var över en decimeter tjock och risken för att den plötsligt skulle brista var minimal. Med några hål gjorda på olika platser i isen roade vissa sig med att försöka fiska, medan andra samtalade kring elden.
När kvällen gick mot sitt slut släcktes elden och lägret packades ihop och man begav sig därefter tillbaka mot bilarna. Innan aktiviteten var avslutad tog man sig dock en stund och blickade upp mot den stjärnklara himlen, vilket är något man aldrig kan beskåda i vanliga fall med storstadens ljusföroreningar. En kväll som denna kunde man tydligt utröna de olika stjärnkonstellationerna som även våra förfäder blickat upp mot i stunder av kontemplation och våra efterkommande kommer att kunna beskåda i framtiden.
Vill du delta på aktiviteter som denna tillsammans med andra människor som också vill att det i framtiden fortfarande ska finnas vita människor i Norden? Organisera dig och kämpa för vårt folk!
