För våra regelbundna följare kan det verka som att vi ofta har problem med polisen, men det stämmer inte riktigt. En majoritet av våra aktioner passerar utan nämnvärda problem faktiskt. Med det sagt konfronteras vi ju av polis betydligt oftare än Sven Svensson gör givetvis, och det beror på politik snarare än vår fruktansvärt extensiva brottslighet.
Polisen i Sverige har flera uppgifter och den första många tänker på är att bekämpa brottslighet, både förebyggande och vid begångna brott, men de har även till uppgift att skydda det folkfientliga systemet som styr idag och det är där vi kolliderar.
Den systemskyddande delen av verksamheten ligger i första hand på Säpos bord, men karriärsugna polischefer och enskilda poliser slickar gärna uppåt och sparkar nedåt mot Motståndsrörelsen för att få en guldstjärna av regimen.
Det finns enskilda poliser som är okej och som utför sitt jobb korrekt, det finns till och med sådana som gillar oss och ger oss en hjälpande hand istället för en spark, men som urvalet till utbildningarna görs och hur innehållet i dessa är, så är det få personer på det stora hela taget.
Majoriteten av poliskåren är negativt och ibland rentav fientligt inställda till oss, främst beroende på inarbetade fördomar som kommer från medias lögner om vår hatiskhet och våldsamhet. Poliserna är helt enkelt rädda för oss och vår kapacitet.
Vi genomför över 1000 aktiviteter varje år och en liten bråkdel av dessa (mindre än 5) leder till någon form av fysiskt våld. När detta händer är det i samtliga fall i självförsvar då vissa av våra meningsmotståndare dels tror att det är okej att attackera oss fysiskt och dels att de kommer komma undan med det, något de sällan eller aldrig gör ostraffat.
Dessa få händelser används sedan av media och myndigheter som ett cirkelbevis för vår våldsamhet, vilket leder till att nya poliser ser oss som brottslingar vid första kontakt oavsett omständigheter, och cirkeln sluts.
Varför gör vi då inte bara som polisen säger, då hade vi ju sluppit en hel del av problemen med dom? Enkelt uttryckt så gör vi inte det för vi har rätt och de har fel, moraliskt, mänskligt och rättsligt. Moraliskt för att vår kamp för att bevara vårt folk är en kamp med ett högre syfte än deras fega trakasserande av oliktänkande.
Mänskligt eftersom det system polisen skyddar vill utrota dig och mig, våra barn och alla andra på vår jord med vit hy.
Som om inte det var skäl nog att göra motstånd, så har vi dessutom oftast även lagen på vår sida och polisen är de som bryter mot den. Varje gång de begär id enbart för att vi står på gatan, när de söker igenom våra bilar utan skäl och när de till och med anhåller aktivister utan anledning, så bryter de mot polislagen, men det ger inga straff eller reprimander – utan tvärtom så premieras dessa lagbrytare av sin ledning.
När vi planerar aktiviteter försöker vi i görligaste mån hålla oss inom lagens ramar av praktiska skäl, men det finns tillfällen när det inte är det mest logiska att göra och då får man tänka utanför boxen. Att ansöka om tillstånd för offentliga sammankomster kan vara en sådan sak som mestadels är dålig för oss då polisen i många fall försöker förhindra oss att uppnå vårt syfte att synas så mycket som möjligt genom att anvisa dåliga marschvägar och uppställningsplatser.
Eftersom vi demonstrerar var och när vi vill, helt i enlighet med grundlagen, så blir det oftast bättre för oss att planera och genomföra sådana sammankomster utan polisens inblandning. Jag vill även passa på att förtydliga att det inte på något sätt är olagligt att delta i en sån sammankomst, vare sig den har tillstånd eller inte. Media brukar dock använda uttrycket ”olaglig demonstration” och det är enbart för att smutskasta oss och få oss att framstå som kriminella och några du bör hålla dig ifrån. Gå inte på det tricket!
Den som lyssnar på aktivist-podcasten Mer Än Ord har säkert redan förstått att de flesta av våra aktivister ser väldigt negativt på poliser (såtillvida de inte är norska kvinnor) och vet troligen dessutom också varför redan. Min personliga åsikt är att man bör se varje polis som en motståndare som vill bekämpa dig, tills motsatsen bevisas. Man bör därför inte samarbeta med dem på något vis så länge det inte sker av taktiska skäl och man helt klart har något att vinna på det. Man måste hela tiden tänka på att de inte är på plats för att hjälpa dig på något vis, utan tvärtom är de oftast där för att göra ditt liv och uppdrag svårare.
Systemet av idag vill krossa oss eftersom de förstår vår potential att faktiskt förändra det skitsamhälle vi lever i, och i den strävan använder de sig av polisen ihop med andra myndigheter.
/Jerry Olsson
