I helgen anordnade Nordiska motståndsrörelsens Näste 2 en Ostarafest med aktiviteter för både vuxna och barn, i synnerhet för sistnämnda. Det var en heldag med högtidspyssel, tipspromenad, lekar, marknad med bland annat hantverk och närproducerad mat samt en väl tilltagen buffé.
– Det var det bästa arrangemanget av den här typen som anordnats i nästet sedan Nordendagarna 2020, säger Fredrik Vejdeland.
– Bra planerat, många kulturella aktiviteter och förmodligen den godaste och mest genomtänkta buffé jag någonsin ätit.
Vejdeland höll ett föredrag som var riktat till framförallt barn. Ett tjugotal barn var på plats för att lyssna på vad han hade att säga om påskens ursprung och Ostara.
Så både arrangemanget och föredraget var riktat till barn? Varför?
– Ja, precis. Eller rättare sagt barn och vuxna, men med det största fokuset på barnen. Jag talade kring temat för dagen, Ostara, som ju ursprungligen är vårt folks högtid. Syftet är att stärka identiteten hos de små, som annars får lära sig i skolan att de på grund av sitt ursprung inte har något att vara stolta över, att all utveckling kommer utifrån och att de dessutom bär skuld för andra folkslags tillkortakommanden. Målet från de som styr är att bryta ned våra barn från tidig ålder, vårt mål måste vara att stärka och bygga upp dem. Det kan vi bland annat göra genom att berätta om deras historia, myter och högtider.
Slutligen ska det väl sägas att både den kulturella och biologiska kampen är lika viktig som den politiska.
Så vad handlade föredraget om mer konkret?
– Jag talade bland annat om de fyra stora högtider som infaller vid de fyra årstiderna under solhjulets gång – midsommar, höstdagjämning, jul och såklart påsk – och varför dessa var viktiga för våra förfäder. Påsken, eller Ostara, är den högtid då vi firar att solen kommit tillbaka och att man kan så och odla på nytt. Ostara är en germansk vårgudinna, förmodligen kopplad till vår egen nordiska gudinna Freja, som anländer med solen och fruktbarheten och som man firade med stora eldar och dans. Jag talade också en del om påskharen, påskäggen och påskkärringarna och vad de har för betydelse.
Jag använde mig av flera källor, men till störst hjälp var Jacob Grimms verk Deutsche mythologie som jag har i engelsk version. Han hade bland annat en hel del annat att säga om påskkärringarna som han beskrev som ”skinande mödrar” och ”vitklädda jungfruar” som dansade vid de heliga eldarna under Ostara och som sedan blev utsatta för en smutskastningskampanj och förföljda för att de vägrade sluta fira den gamla högtiden.
Det jag framförallt ville lyfta fram var våra förfäders firande av naturen och solen, familjen och folket.
Hur var det att hålla ett föredrag för barn?
– Svårt, men roligt! När publiken består av mindre barn, mellanstora barn, större barn (tonåringar) och vuxna så är det svårt att hitta en nivå där man kan tala till alla. Jag reviderade talet flera gånger för att inte prata för länge eller använda för svåra ord samtidigt som jag ändå inte ville ha det för barnsligt eller avskalat. Jag försökte väl använda lite humor och prata om en del saker som barnen kände igen, såsom Snövit och Askungen när jag ändå var inne på Grimms tolkningar. Jag är rätt nöjd då ingen somnade och både barn och vuxna verkade kunna ta till sig det. Jag märkte dock att det var lite för avancerat för små barn, så jag hoppas att vi kan rekrytera en bra sagoberättare för de allra minsta i framtiden.
Kommer det hållas fler aktiviteter för barn?
– Ja, tanken är att vi ska hålla fyra stora fester under året där midsommar blir den andra. Mitt mål är att hålla föredrag vid alla dessa högtider. Så till de som läser detta och vill delta så är det något jag verkligen rekommenderar. Det kommer bjudas på god mat, trevligt umgänge och med aktiviteter i sann nordisk anda.