Det personliga exemplet visar till skillnad mot flyktiga åsikter, som ofta är gratis, det beundransvärda i en människas karaktär. Ursula Haverbecks nyfikna ögon skiner av liv, hennes vilja och övertygelse har följt henne under 94 år. Hon bär på en själ som är allt annat än trött.
Mötet med Ursula Haverbeck känns i det närmaste overkligt när vi träffas en tisdag i september 2023. Det som är unikt är inte desto mindre att Vera Oredsson sitter med oss och konverserar på tyska med Ursula. Historia skrivs vid varje meningsutbyte och dokumenteras av våra apparater. Vera och Ursula är två av de få idag levande personligheterna som levt under Tredje riket och vilka från krigsslutet kämpat för det germanska folkets upprättelse.
Vid min senaste vistelse i Tyskland var Ursula Haverbeck inlåst i fängelse. Dömd för att hon haft sina uttryckliga betänkligheter kring den officiella historieskrivningen om den så kallade förintelsen. Hennes talang och briljerande intelligens sträcker sig längre än till detta då hon i samtalen med oss avverkar filosofiska, andliga och historiska ämnen.
Vi försöker att inte vara för påträngande med våra kameror och det känns som att Ursula tar denna tekniska aktivitet med ro. Efter krigsslutet 1945 bodde Ursula Haverbeck under en period i Sverige och det visar sig att hon har nostalgiska minnen av den skandinaviska halvön. En del meningsutbyten på tyska varvas med förtydliganden på svenska och i viss mån även engelska.
Tiden rinner fram timme efter timme. Trots att de två historiska giganterna ser ut att trivas får vi en diskret antydan av Ursulas medhjälpare att det är dags att packa ihop. Videokameran har då spelat in tre timmar och 49 minuter av mötet. När vi plockar undan och förbereder avresa är det ytterligare 32 minuter som fångas. Färden mot en sen middag i staden Bielefeld börjar med en magnifik kvällsvy med solen som sänker sig bakom bergstopparna när vi rullar nedför dalen.
Jag frågar vid avskedet om Ursula kan tänka sig en träff två dagar senare och att låta denna vara ute i hennes trädgård för miljöombytets skull. Denna tanke planterades väl hos vår fantastiska värd. Men innan vi fortsätter denna framgångsberättelse kan vi hoppa tillbaka till Grängesberg i Dalarna.
Den 2 juli 2023 var jag hemma hos Vera Oredsson med blommor och ett brev. Jag bad att Vera skulle läsa upp innehållet. Brevet gällde nyheten om vår kommande resa: ”Ja det var verkligen en överraskning”, kommenterade hon. Fast besluten från första stund att följa med på ett äventyr med sina 95 år i livet. Att ge Vera en resa till Tyskland var stort nog tänkte vi, men att vi skulle lyckas sammanföra henne med Ursula Haverbeck var då en önskan som förutom god planering blott högre makter kunde möjliggöra.
Idén med att få till denna historiska träff hade diskuterats och planerats sedan vintern 2022. Ska det göras så är det nu, blev vårt motto. Motståndsrörelsens mediagrupp lånade ut och instruerade oss i apparater inför resan. Överallt där vi placerade idén fann den positiv respons. Att axla ansvaret av alla höga förväntningar och önskemål som följde var tufft men inte nog att det avskräckte oss detta udda projekt.
När tisdagens möte med Ursula Haverbeck var avslutat berömde vi varandra för att alla bidragit och sa att det som härefter sker blir en bonus. En dagstur till borgen Wewelsburg blev onsdagens bestyr. Borgen är nog mest känd för sina ockulta inslag då den disponerades som högkvarter av organisationen SS under ledning av Heinrich Himmler. Vera Oredsson drog sig inte för att promenera långa sträckor i borgen och dess varierande utställningar.
Sommaren som vi saknat i Sverige fick vi tillbaka i Tyskland med över 25 graders värme och sol. Ursula Haverbeck väntade oss på torsdagen utan sin tyska medhjälpare. Något som indikerade att vi hade hennes fulla förtroende och vunnit hennes vänskap. Medan sällskapet dukade fram och hjälpte Ursula med praktiska bestyr, motsvarande kaffebryggning, åkte jag iväg till affären för en kompletterande inhandling av tilltugg. Vägen till Ursulas hem hade redan fastnat i mitt minne, vilket kan tas som en charmig detalj av den totala upplevelsen.
”Vilken kväll det var!” skrev Vera Oredsson senare hemma i Sverige och underströk värmen, den natursköna trädgården och avsaknaden av mygg samt givetvis det fantastiska sällskapet. Denna kväll var mycket riktigt speciell för att inte säga magisk. Slump, tur, högre makter eller våra skyddande änglar och vakande andar gav oss en stund där sanningen kunde uttryckas. Historisk upprättelse som fångas av kameran att beskådas i framtiden mot evigheten. Motsatsen till fiendens lögnpropaganda och indoktrinering.
När förfrågan om att möta Ursula Haverbeck fördes på tal hos våra tyska kontakter fick vi tillbaka ett önskemål: de ville att Vera Oredsson skulle tala om sin tid inom Tredje riket och organisationen BDM. Publiken i den fullsatta lokalen i Bielefeld blev knäpptyst när Vera Oredsson tog till orda. Hon talade inlevelsefullt utan manus om sina minnen och anekdoter. Intresset gick inte att ta miste på. Tidvis bröt publiken ut i skratt av de humoristiska inslagen som Vera levererade. En stund efter att applåderna stannat upp äntrade jag den belysta hörnan av lokalen för att sy ihop aftonen med några stycken svensk sång och gitarrspel, något som även blev ett välkommet inslag trots uppenbara språkbarriärer.
För att sy ihop detta reportage ska understrykas att fler rapporter och avslutningsvis spännande filmproduktioner kan utlovas under den kommande tiden. Det kommer att ske ett ihärdigt arbete med materialinhämtning, klippning, språköversättningar och annat. Låt så denna redogörelse bli en försmak om något stort som är i görande. Notera anvisad donationskampanj som förenklar färdigställandet av en unik dokumentärserie i fyra avsnitt.
