Man valde att inta position vid en bro som går över E18 i Västerås. Det var en behaglig vårkväll och det var en hel del trafik när kamraterna vecklade ut både fanor och banderoll.
Omgående efter att aktiviteten påbörjats började man höra uppmuntrande tutningar, man såg ett par ungdomar som hängde ut från de öppna bilfönstren och hälsade, man kunde urskilja flera stiliga högerarmar som vinklades olagligt perfekt, samt tummar upp.
Det dröjde inte många minuter innan man började se de första polisbilarna svänga av från E18. Snart stod en liten uppsättning konstaplar runt kamraterna. Kanske hade de inga mord att lösa, inga våldtäkter att stoppa och inga gängkriminella att ta in till stationen? Hur som haver valde de att stanna till just här och just då.
I och med polisens närvaro vågade sig en skeptisk rasfrämling fram. Han försökte ivrigt leta reaktioner från kamraterna, men fick istället sakliga svar och blev förhoppningsvis lite klokare, när han blev informerad om varför han måste lämna Norden. Han fick även förklarat för sig varför vita liv är värdefulla. När man hade sagt hejdå till rasfrämlingen möttes man snart av en av kamraterna som tillfälligt hade avvikit och nu kommit tillbaka. Kamraten berättade att han stötte på samma rasfrämling (som tydligen var muslim) på väg tillbaka och kom bra överens med honom, så snart denne fick veta att Nordiska motståndsrörelsen är för religionsfrihet.
Kamraterna hade även trevliga samtal med många vita människor, som nyfiket dröjde sig kvar, ställde frågor och diskuterade. Kort därefter mötte man 2 rasfrämlingar i 12-årsåldern som utbrast ”är ni nazister?” varpå de ville bli fotograferade tillsammans med några av motståndsmännen. Med vinkande armar ställde de sig fint intill kamraterna, fick sina bilder tagna och man önskade dem sedan en trevlig kväll och sa hejdå.
Sammantaget var Motståndsrörelsen ett uppskattat inslag och väldigt många passerande såg banderollen.
Efter att ha packat ihop började man röra sig ifrån platsen och varje lyktstolpe man såg var utsmyckad med klistermärken från Nordiska motståndsrörelsen.
GLÖM ALDRIG TOMMIE LINDH
Tommie blev brutalt knivmördad, efter att ha försökt rädda sin kvinnliga vän från en besinningslös rasfrämling vid namn Abubaker Mohamad Awad (då 23 år), som under hot att hugga ihjäl henne redan hade hunnit våldta kvinnan. Efter att Tommie Lindh blivit knivhuggen och medan hans kropp blev allt svagare valde rasfrämlingen att, med Tommies blod på sig, återigen våldta den skärrade kvinnan. Tommie blev bara 19 år!
Vi i Nordiska motståndsrörelsen kommer aldrig glömma Tommie Lindh och alla de andra vita män, kvinnor och barn som fallit offer för den förrädarpolitik som varit den faktiska orsaken till deras död. Vi kommer aldrig förlåta de politiker som fattat varje beslut som tagit oss närmare och närmare det helvete vi ser idag!
Tänker du bara se på, eller tänker du också ansluta dig och kämpa för ett fritt och enat Norden?
Tommie Lindh!
Närvarande!
