Sommarvärmen hade kommit och det var dags att bege sig till platsen där Näste 3 skulle hålla orientering i ett skogsområde i Skåne. Andra sa vid mötet att de minns deras orientering i nionde klass, men själv är jag är för gammal för att minnas om vi ens hade det i grundskolan. Men nu skulle jag ta mig till området, cirka 12 mils cykling med egen packning och utrustning för orienteringen. Cyklingen gick mycket bra och blev aldrig riktigt en börda.
Jag hade beslutat mig för att åka till platsen tidigare, man kan titta på kartor hur mycket man vill, men en karta kan aldrig fullt ut beskriva verkligheten och mina aningar slog in när vägarna till den första tilltänkta samlingsplatsen var avspärrade och bara var öppna några timmar varje vecka. Detta var synd och en läxa för framtiden att arrangören måste reka också på plats och inte enbart kan förlita sig på teknologin.
Reservplatsen var dock inte dålig, tvärtom, en plats precis invid en sjö med vacker utsikt och där jag visste om att barnen som skulle komma kunde leka. En annan realitet var att även om avståndet var litet på kartan, så kunde de ynka 200 meterna genom skogen bli långrandiga för alla möjliga hinder fanns på platsen såsom sankmark, snårskog, skoningslöst gallrade träd som låg huller om buller på marken, vilket gjorde att man klev på dem i deras ojämnhet.
Orienteringen var första gången för mig själv och nu skulle jag placera ut kontrollpunkterna och försöka beskriva vart de var. Vissa doldes medvetet så orienteraren endast kunde hitta den genom en bra läsförståelse. Andra var mer öppna i ett försök att vägleda utövarna i rätt riktning. En hänsyn behövde också tas till de olika medlemmarna och de besökande medlemmarna från Näste 7 som också skulle deltaga på aktiviteten.
Vissa hade barnen med sig och det är svårt att släpa barnvagn i skogen, de fick utgöra en grupp som mestadels fick använda sig av stigar och vägar, medan de andra personerna medvetet slussades in i två olika roller. De fick välja mellan att springa hela distansen eller att bära 15 kg packning, banorna blev därför olika för dem också. Tre banor gjordes och det tog totalt 4 timmar att placera ut allting i solskenet. Jag lyckades inte få en enda fästing på mig trots allt arbete, väldigt förvånande.
Efter allt var klart gick jag och la mig, under morgondagen skulle aktiviteten påbörjas och avslutas med ett månadsmöte. När alla kommit till samlingsplatsen fick de 15 minuter på sig att planera sin rutt på den personliga kartan där kontrollpunkterna fanns markerade och sedan släpptes de iväg. Jag var kvar för att passa packningen och paxa grillplatsen tills folk kom tillbaka.
Efter två timmar började folk komma tillbaka och det hade gått bra för vissa, medan andra hade det svårare. Lukas Lindgren sa i senaste Mer än Ord när vi diskuterade aktiviteten, att han kunde bli förbannad på sig själv när han begick enkla fel vid orienteringen och frustrationen kan man förstå när det tar så mycket längre tid och att man kanske inte ens hittar kontrollpunkten överhuvudtaget.
Nu när alla var tillbaka började grillad korv ätas medan barnen valde att prioritera badandet tillsammans. När maten blivit uppäten gick diskussionerna över till Israel och Iran för att avslutas med månadsmöte. Deltagarna höll med om att orienteringen var nyttig för gruppen för att testa sina förmågor och att inte använda mobil för att navigera. Här följer en betraktelse från en av deltagarna:
Jag ingick i packningsgruppen och gick med en annan kamrat som fick agera kartläsare. Min packning vägde någonstans mellan 15-18 kg där jag behövde ta med mig en domkraft för att komma upp till kravet. Solen låg på konstant och det snittade på 25 grader under de cirka 2,5 timmar som vi var ute när vi letade efter kontrollerna. Det var väldigt varierande där vissa kontrollplatser låg synligt medan man behövde leta lite efter andra. Vi var på väg mot en kontroll men hamnade istället i tät skog där vi fick trycka oss fram och försöka hålla humöret uppe innan vi kom ut till en väg efter ungefär 10 minuter av tät skog. Vi begav oss sedan tillbaka till samlingsplatsen för att möta upp med de övriga igen. Detta var en väldigt rolig och härdande upplevelse överlag som arrangören hade gjort ett bra jobb med.
Själv cyklade jag 6 mil från den platsen i det härligt varma solskenet, sommaren är här och Midsommar väntar runt kröken.
