Begreppsförvirring

Alltför ofta har jag hört personer i närheten av den nationella rörelsen använda begreppen ”vi”, ”oss” och ”Sverige” på ett sätt som gör det svårt att tydligt se distinktionen mellan vän och fiende. Det klassiska exemplet är när vissa pratar om påstådda geopolitiska hot. Uttalanden om att Ryssland skulle utföra påverkansoperationer, hybridkrigföring och diverse kränkningar mot ”Sverige” och ”oss” uttrycks på ett sådant sätt att man skulle kunna tro att vi nationella är en del av det nuvarande nationsbygget Sverige och den regim som styr det. Att staten Sverige inte klarar av diplomatiska relationer med andra länder, är med i krigsalliansen Nato och har ett ”regnbågsförsvar” är inget som angår oss.

Samtidigt förstår jag att många i våra kretsar betalar skatt och till och med kanske arbetar inom en kommun eller region. Då bryr man sig ju om vad som händer med ”mina skattepengar” och att ens arbetade timmar används till något vettigt. Men det är skillnad på att formulera tanken att man känner sig utnyttjad av en antivit parasit som man är i konflikt med, och att känna att man på något hörn är en del av det system som har till uppgift att förvalta dessa skattepengar och bestämma hur kommunala samt regionala arbetare ska spendera sin tid.

Vi anser oss fortfarande vara en del av det historiska Sverige och Norden, men vi är på alla sätt skilda från dess moderna stater och det sionistiska väst generellt. Vi har tagit avstånd från den demokrati, marxism och liberalism som utvecklats i Norden de senaste 200 åren och har i stället valt att gå vår egen väg.

Att vara en motståndsrörelse

Just på grund av att vi är så skilda från fiendens ideologier och statsbildningar, samtidigt som vi är sprungna ur ruinerna efter världens mest förödande krig, behövs det en bra etikett för att beskriva detta. Det är där uttrycket ”motståndsrörelse” kommer in i bilden. Vissa kanske tycker att begreppet är överdrivet och teatraliskt då vi som organisation just nu inte eftersträvar militära mål. Den graden av paramilitarism man besitter avgör dock inte hur legitim ens motståndsrörelse är.

Vårt civila perspektiv på den politiska kampen är fullständigt rättfärdigat. Vi har våra egna domstolar, vårt eget våldskapital, vår egen ekonomi, ideologi och värdegrund. Vi är likt en egen stat som kämpar mot de stater som just nu styr Norden – en stat i staten. Det är bara på grund av den militära förlusten 1945 och politisk repression som vi just nu är försvagade och inte har kommit längre. Byggstenarna för allt som krävs för att bygga en nation finns dock inom organisationen vid det här tillfället. Likaså ambitionen att påbörja konstruktionen av vårt nya vita hemland när tiden är kommen.

Ett annat viktigt koncept med motståndsrörelser är att de inser att det finns materiella och sociala fördelar med att påbörja en likriktning med ockupationsmaktens trupper. En motståndsrörelse stretar dock emot en sådan likriktning, med förståelsen att ockupationens ljumma trygghet och illusion om bekvämlighet är just det – en illusion. För de som styr detta land har visat att de aldrig kommer att ge upp sin förstörelse, trots tidvis fagra ord. Vi har studerat deras handlingar över tid, och inte bara deras retoriska knep och illvilliga gåvor.

Vi är dock inte i konflikt med det stora folkflertalet av vårt ariska folk. Vi organiserar oss sida vid sida med de nordiska folken, mot makten! En andlig kamp om inflytande. Utbölingar och ”den andre” gentemot systemet. En hjälpande, stöttande organisatorisk spjutspets gentemot vårt vita folk. En nationalsocialistisk svärdsegg riktad mot systemet, i handen på de vita arbetare som vaknat och kämpar för sin framtid.

Våga vara revolutionär!

Så våga särskilja dig från systemet och se dig som något annat, något bättre. Den nationella rörelsen har nog med identitet och historia för att inte behöva ta stöd av och åka snålskjuts på människor som hatar och vill förgöra dig.

Revolutionen är den enda tryggheten för vårt folk. Den är bortom den dikterade vågskålen mellan vänster och höger, konservativ och liberal. Revolutionen är till för de ariska folken allena, och det är vårt jobb att en dag göra den möjlig.