Skip to content
När är man ”nationell”?
När det kommer till Nordiska motståndsrörelsens partiprogram Vår väg är det många som använder de första två punkterna som själva definitionen av vad en nationalistisk, tredjepositionstillhörande organisation faktiskt är. Jag skulle säga att den definitionen historiskt har varit så väl använd även utanför Motståndsrörelsen, fast i annat format, att jag vill påstå att den vid det här laget är konventionellt accepterad.
Har man alltså en förståelse för både rasfrågan och judefrågan anses man vara nationalist. Och det finns faktiskt en logisk anledning till att dessa två punkter och idéer klumpas ihop: det är för att båda avser en sorts rasfråga. I Norden 2025 bemöter rasfrågan det biologiska hotet i form av den massiva invandringen som just nu sker, medan judefrågan bemöter de sionister – där många är rasfrämlingar – som hotar vårt folk genom maktutövning och kontroll, medelst både våra institutioner och internationella finansinstitut samt andra ma
Snart fyra år har gått sedan Försvarets forskningsinstitut (FOI) presenterade sin rapport Det vita hatet: Radikal nationalism i digitala miljöer. Denna studie ägnas, vilket beskrivs längre fram i denna artikel, till stor del åt att presentera en förvrängd bild av Nordiska motståndsrörelsen. Den nu aktuella rapporten som regeringen ålägger FOI att författa, ska fokusera på ”rasismen” i olika ”Sverigerelaterade digitala miljöer”. FOI ska i projektet samarbeta bland annat med den judiska intresseorganisationen Forum för levande historia.
Uppdragsgivaren regeringen menar att det idag saknas en helhetssyn på ”rasismens olika uttryck i brukarnas användning av internet i sin vardag”. Man vill därför utreda vilka mekanismer som verkar när människor ”drabbas av rasism i sin digitala verksamhet”. Myndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut har tidigare förutom ”radikalnationalistiska miljöer” också undersökt ”digitalt hat mot journalister”. Nordfront har kommenterat dessa rapporter.
Den
