Skip to content
Lördag 8 augusti närvarade Nordiska motståndsrörelsen på Eskilstunafesten, ett arrangemang med marknad, drakbåtstävlingar och mycket mer.
Organisationens aktivister samlades i utkanten av centrala Eskilstuna för en kortare genomgång av dagens upplägg, varpå man tog sig in till marknadsområdet för att, på en plats med mycket folk i rörelse, ställa upp med en banderoll med partiets valslogan – Svenskarna först.
På samtliga gångstråk runt omkring den plats man valt för banderoll och fana, syntes snart motståndsmän som började dela ut flygblad och språka med marknadsbesökare.
Många flygblad bytte händer under dagen.
En liten bit därifrån fanns tält från samtliga riksdagspartier som med budskap om ett tryggare Sverige, bättre sjukvård och skola försökte locka väljare till sig. Alltsammans troligtvis utan en enda tanke på att det är deras egna politik som lett till det samhälle de säger sig vilja förändra.
En blick som säger mer än tusen ord.
Fokfientlig propa
Efter en kortare genomgång av dagens upplägg tog sig aktivister från Nordiska motståndsrörelsen till en större rondell där mängder av bilar passerar på väg till och från det område där själva Summer meet äger rum under dagen.
I rondellen ställdes det i vanlig ordning upp med fanor och banderoller och vid varje in- och utfart till rondellen stod motståndsmän och delade ut flygblad och klistermärken.
Efter närmare två timmar och många hundra glada miner, tummar upp och en och annan arm i en inte helt laglig hälsning, från raggare och bilentusiaster avrundades dagens första stopp.
Denna dag höll Alternativ för Sverige torgmöte i centrala Västerås och motståndsmännen begav sig dit för att lyssna till tal från dess representanter.
Evigt underhållande är det att se den stackars lilla skara motdemonstranter vänstern lyckas samla mot nationalister.
På plats kunde aktivisterna glädjas åt att intresset för nationalism var stort bland stadens ungdomar, flera av
Då Nordiska motståndsrörelsen är den sista utposten mot normaliseringen av avvikande sexualiteter och glorifiering av dessa likt de ”pride-arrangemang” som äger rum runtom i vårt rike, så valde en skara aktivister att protestera mot detta och tydliggöra organisationens ståndpunkt om att den naturliga familjen består av mamma, pappa och barn. Att alla barn har rätten att växa upp med både en manlig och en kvinnlig förebild och inte att det är varje individs rättighet att uppfostra barn hursomhelst.
Denna dag ägde även Cityfestivalen rum vilket bidrog till att det var mycket folk i rörelse när aktivisterna med fanor och banderoll ställde upp i centrala Västerås med budskapet Värna familjen, mamma + pappa + barn. Ett naturligt budskap som väckte vrede hos deltagarna i pridetåget, vilka skrek ut sitt hat mot motståndsmännen och dess budskap. Under hela tiden Nordiska motståndsrörelsen befann sig på plats tyckte sig polisen behöva nästan dubbla antalet poliser än det fann
Aktivisterna började med att värma upp med att löpa en kort distans och göra burpees, varefter man tränade kampsport.
Detta höll på i cirka en timme tills det var dags att röra sig till en bro över E18 där aktivisterna uppmärksammade mordet på Tommie Lindh som dog samma dag för sex år sedan, efter att han blivit knivhuggen av en rasfrämling.
Aktivisterna blev bemötta med mycket positiv respons från bilisterna samt många trevliga Västeråsbor som gick förbi på bron.
Efter en och en halv timme av att uppmärksamma konsekvenserna av mångkulturen rörde sig kamraterna till en grillplats för att socialisera, äta mat och hålla ett månadsmöte.
Nya medlemmar blev även välkomnade i samband med månadsmötet och därefter delades propaganda ut bland medlemmarna och alla började röra sig hemåt efter ännu en lyckad kampdag.
I ett löjligt försök att straffa organisationens medlemmar var flertalet personer kallade till rättegång för två icke-brott som inträffade i staden vid en tidigare offentlig aktivitet. Åtalspunkterna gällde ”brott mot lagen om förbud mot maskering i vissa fall”, samt ”brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor”. Samtliga närvarande kunde som allvarligast vänta sig några dagsböter i händelse av en fällande dom, men systemet var så angeläget om att få kamraterna dömda att det garanterat hade lagts sexsiffriga belopp på allt från förundersökning, förhör, hembesök, rättegång med mera.
Vissa kamrater var polisen så intresserade av att förhöra under utredningen att de dök upp med dragna vapen och bankade på dörren, trots att det enligt de själva enbart var en ringa förseelse likt en fortkörningsbot. Andra fick falska ”husrannsakningar” bara för att polisen skulle kunna lura sig in och tvinga till sig godkännanden av delgivning. Huruvida det
Det märktes redan på resan in till stan att det här var en dag utöver det vanliga, då det var tjockt med bilar parkerade längs med alla smågator man kunde tänka sig. Man begav sig till fots ned mot de centrala delarna med fanorna i hand, där man fick tränga sig genom folkvimlet som sträckte sig längs med gatorna åt flera olika håll, där omkring 300 olika marknadsknallar var uppställda.
Dagens första plats blev i slutet av en av gatorna, där folk gick in och ut ur havet av människor som besökte de olika försäljningsstånden. Med banderollen ”Ett revolutionärt val” och flankerande fanor ställdes det upp, varpå Motståndsrörelsens flygblad om det pågående folkutbytet började delas ut till förbipasserande.
Majoriteten av besökarna var till en början ointresserade av kamraternas närvaro, men här och där började så småningom flygbladen byta ägare och konversationer om dagens budskap hölls med nyfikna som stannade till. Som alltid fick man en del lyckönskningar från redan insatta
Sen förmiddag träffades sällskapet på en regnig parkering i staden för att gemensamt ta sig vidare mot målet för dagen. Effekterna av det blöta vädret visade sig tydligt på de vanligtvis överfulla gatorna och omkringliggande gräsytorna; man kunde inte tro att det var samma tillställning som året innan. Kamraterna tog sig gående till en bekant cirkulationsplats med banderoller och fanor, där man ställde upp i ösregnet till förbipasserandes glädje.
”Stoppa folkutbytet” var en central del i dagens aktivism, vilket man fick ordentligt med gehör för från raggarna. Flygblad och klistermärken bytte ägare intill ett övergångsställe bredvid rondellen, men vädret gjorde sannerligen sitt när det kommer till deltagande i evenemanget. En och annan raggarbil dök dock upp som tidigare år, spelandes nationell musik av olika slag och viftandes med högerarmarna, eller bara tummar upp och lyckönskningar genom rutorna.
Ett bra tag efter att aktiviteten påbörjats dök en ensam MC-p
Som ett tecken från ovan möttes kamraterna av kraftig blåst, en mulen himmel och annalkande regn när man anlände till staden. Med fanor och banderoll i högsta hugg tågade man nedför stadens gator tills man anlände till Fristadstorget, som för tillfället var belamrat med diverse tält och en stor scen framför stadshuset. Stadens alldeles egna Pridejippo var i full gång, vilket hade dragit till sig alla möjliga märkliga människor.
Mitt i smeten ställde kamraterna upp, vilket självklart irriterade de som i vanliga fall skriker om ”allas lika värde” och hur de ”älskar olika”; annorlunda åsikter var dock inte något som uppskattades.
Vissa Eskilstunabor hade sannolikt varit på kurs i Nyköping och började skramla med sina nycklar i protest mot att människor som värnade familjen fick lov att vistas på platsen. Vilsna småflickor som virat in sig i konstiga flaggor ställde sig också framför banderollen i tron att detta skulle förarga nationalsocialisterna, samtidigt som detta blev ett e
Platsen för årets manifestation var den gångbro över E18 i Västerås som organisationen brukar stå på denna dag. En stor banderoll med texten ”Glöm aldrig Tommie Lindh” vecklades ut tillsammans med sex fanor. Grön rök användes också för att få de förbipasserandes uppmärksamhet.
Vädret var behagligt och trafiken tät, något som enligt arrangörerna innebar att ”budskapet nådde tusentals trafikanter”. Aktivisterna rapporterar om positiv respons från bilister i form av tutningar, hälsningar och tummar upp.
Efter en kort stund anlände polis till platsen. Två fullsatta patrullbilar och en polisbuss stannade, men enligt deltagarna på plats förlöpte det hela lugnt. Tråkigt nog hade den äldre dam som var ansvarig på plats cyklat iväg precis innan polismyndigheten kom dit, så det fanns inte så mycket som konstaplarna kunde göra åt det hela.
Efter banderollaktionen genomfördes två tal på ett torg i korsningen mellan Torggatan och Stora gatan, där man återigen tog up
Aktivister och medlemmar tog sig via de centrala handelsstråken fram till Stora torget där de ställde upp med en banderoll som flankerades av fanbärare samtidigt som andra började dela ut flygblad till lördagsflanörer.
Det dröjde bara en kort stund innan dagens första incident inträffade. Efter att en man knuffat till en flygbladsutdelare och därefter knycklat ihop ett flygblad för att slänga det i ansiktet på en annan, såg en motståndsman till att personen blev tillrättavisad på ett för situationen måttligt sätt. Mannen ifråga lärde sig inte sin läxa utan fortsatte efteråt att bete sig högst olämpligt och blev därför återigen tillrättavisad.
En aggressiv gubbe som inte kunde uppföra sig åker i backen.
Kort därpå kom lagens långa arm till platsen först med en bil, sedan en till, sedan ännu en för att till slut troligen ha tömt stadens resurser och hela fem bilar, inklusive hundpatrull hade anlänt till torget för att återställa ordningen, vilken vid det laget återgått t
En skriftlig rapport från aktiviteten finner du här och film finns här.
På väg till första anhalten, rondellen.
Knappt har banderollerna vecklats ut innan man får positiv respons från förbipasserande.
Världens tråkigaste jobb?
Fler och fler poliser kom till platsen för att stå och glo.
En frilansfotograf som jobbade för Aftonbladet tänkte att han hade hittat världens scoop.
Mycket möda för ingenting.
Ett tydligt bevis för att Motståndsrörelsen inte blockerade vägen i flera timmar, som arrangören påstod.
En funktionär påtalar hur viktigt det är att skylten syns för besökarna.
En av många bilar som fallit offer för korrosion.
Inte många glada miner från polisen för dagen.
Reportern från Aftonbladet tror att hon kan publicera en intervju med en motståndsman.
En av många lyckliga ägare av nya klistermärken.
Polisen ansåg att skylten inte längre var nödvändig för be
Efter en snabb genomgång av dagen begav man sig med bil in mot stan. Med flertalet fanor och två banderoller började man till fots röra sig mot en rondell som ligger precis intill flygfältet där majoriteten av bilträffens aktiviteter skulle äga rum.
Det tog inte många sekunder efter att personerna i en raggarbil fått syn på Tyrrunefanorna innan det plötsligt kom ”Vit Makt”-musik ur högtalarna på högsta volym. Kamraterna visste redan då att det skulle bli en lyckad dag och att man var varmt välkomna.
Väl vid rondellen intogs denna med fanor åt alla håll och två olika banderoller. Flygbladsutdelare ställde upp intill in- och utfarterna till rondellen. Av en ren slump befann sig en reporter från Aftonbladet bredvid samma rondell och hade med sig en frilansfotograf.
Dessa var i Västerås för att dokumentera bilträffen, men skulle nu istället tillbringa två timmar med att frenetiskt fotografera Motståndsrörelsen från alla tänkbara vinklar och även intervjua en aktiv
Efter den lyckade dagen vid cruisingen i Västerås begav sig kamraterna till en plats där det hölls en eftersamling av en stor grupp yngre män och kvinnor med raggarbilar. En lite mer avslappnad aktivitet där man hade tänkt samtala med folk och dela ut klistermärken, något som brukar vara väldigt uppskattat av klientelet.
Som en rolig grej hade några masker medtagits och en medlem tog på sig en av dessa för att liva upp stämningen på tillställningen lite extra. Masken kan antingen ha föreställt en skådespelare från en svunnen tid, eller en känd ledare.
Kvällens mest populäre besökare.
Väl på plats blev man oerhört varmt välkomna av raggarna. Flygblad och mängder med klistermärken delades ut, folk sökte sig själva fram för att prata och ta bilder, och kvällens höjdpunkt var såklart den roliga masken; alla ville fota sig själva med medlemmen med masken. Kommentarer som ”vilken jävla kung” kunde höras flertalet gånger under kvällen från besökarna.
Stämningen på
Det hela började på förmiddagen, vid en naturskön plats någonstans ute på landet inom nästenas gränser, där det först av allt skulle hållas ett månadsmöte. Mötet avhandlade det vanliga, med planering, reflektioner och välkomnande av nya medlemmar. Därefter var det fritt att socialisera med varandra och sympatisörerna som dykt upp för firandet.
Samtidigt ställdes bord och stolar i ordning för den kommande lunchen samt att grillarna tändes. Barnen som närvarade sprang skrattande runt tillsammans och lekte i gräset samt på den närbelägna lekplatsen. Vädret för dagen var mestadels soligt även om det kom en och annan regnskur som varade knappt en minut. Hur som helst var det inget som besvärade sällskapet.
Då alla närvarande hade betydligt mer mat än vad de tillgängliga grillarna kunde få plats med, fanns det gott om tid att lära känna kamrater man sällan ser betydligt bättre, samt sympatisörer man träffat för första gången. Vissa i sällskapet hade tyvärr missuppfattat inbjuda
På vad som skulle kunna kallas sommarens första dag befann sig kamrater i Västerås för att utföra en offentlig flygbladsutdelning. Knappt ett moln på himlen och snudd på samma temperatur som man förknippar med sommaren. Det var tänkt att man skulle ta sig till Sigmatorget, där man så sent som första maj höll ett tal, men efter så lite som halva vägen dit dök farbror blå upp och började följa efter.
På torget fanns representanter uppställda för en grupp som sysslade med sjukdomsupplysning av en väldigt specifik sort och dessa ville absolut inte bli förknippade med nationalsocialister och bönade och bad om att motståndsmännen inte skulle stå alltför nära deras utställning. Man föreslog då att man kunde ställa sig mitt i gång- och cykelbanan, och således få ännu bättre exponering för fanorna, vilket polisen tyckte lät som en strålande idé.
Vad skorna hade med sjukdomen att göra var inte uppenbart av utställningen.
Till skillnad från första maj kunde polisen nu uppföra sig, ka
