Skip to content
Max Fagerstedt, tidigare SD-topp i Boxholm, Östergötland – nu medlem i Nordiska motståndsrörelsen, berättar här öppenhjärtigt om sig själv och om bakgrunden till sitt byte av organisatorisk hemvist. Den förre kommunpolitikern reflekterar över utvecklingen av det parti som han nu har lämnat och berättar lite om sitt nya liv som organiserad motståndsman.
För läsare som kanske inte känner till dig, vill du göra en kort presentation av dig själv?Jag heter som sagt Max Fagerstedt och är en 24-årig man från Östergötland. Här bor jag tillsammans med min sambo som är känd från de livsfarliga kravallerna i Oslo samt våra två katter, vilka än så länge inte är uthängda för nationalsocialistiska sympatier.Den period förra månaden då pressdrevet mot dig och din sambo pågick som värst och du själv hängdes ut i lögnmedier var samtidigt den då du blev medlem i Nordiska motståndsrörelsen och lärde känna nya kamrater. Det måste ha varit en hektisk period för er båda? Känner ni nu att ni har lämnat de
I samlad trupp begav sig aktivister till ett av Västerås centrala torg. På en liten höjd ställde sig en talare upp omsluten av fanor, banderoll och motståndsmän. Talet var både intensivt och känslomässigt, allt ifrån Wretströms liv och handling till hans martyrdöd avhandlades. Efter att talet tystnat och förbipasserande fått ett passande flygblad började deltagarna att röra sig vidare.
Varför står vi här efter så många år och ältar mordet på Daniel? Daniels död tände en fackla, en fackla som lyste upp det mörker vi lever i och tände en eld i tusentals svenskars bröst. Denna eld bestod av ilska och hat mot det system som har hundratals svenskars blod på sina händer till följd av det mångkulturella helvete de tvingat på vårt folk.
På vägen bort från torget stannade man till vid Vestmanlands Läns Tidnings kontor. En av lögnmedias många borgar fick denna dag utstå okvädningsord från en aktivist med megafon, avslutningsvis samlades samtliga utanför lögnarnas portar. Detta för att
Till Näste etts och åttas gemensamma knyt-julbord söndagen den 4 december var förutom aktivister och medlemmar även dessa motståndsmäns och -kvinnors anhöriga inbjudna.
En av arrangörerna hade hittat den perfekta lokalen och tajmingen var perfekt då det kanske var den här säsongens första riktiga vinterdag på dessa ”fjollträsk”-breddgrader. Den skulle hursomhelst för de inbjudna bli till en riktigt trevlig dag i gemytlig miljö med horder av stojande barn och dignande bord långt bort från stadslivets stress.
Dagen inleddes med fika, mingel och bärgning av en dikeskörd bil, medan arrangörsgruppen påbörjade sitt dukande av det egentliga julbordet – en aktivitet som, givet mängden mat, krävde sin tid.
Finesser kännetecknade dukningen.
Diskussioner gamla kamrater emellan varvades med samtal där nya vänskapsband knöts. Stora mängder kaffe, glögg, must, bakverk, frukt och julgodis intogs.
Klass på det fikat.
Möte
Nästa punkt på dagordningen var ett månadsmöt
Det var en vacker höstdag när Motståndsrörelsen återigen besökte Strängnäs under deras årliga marknad. Marknaden i Strängnäs har väldigt gamla anor, då man sedan år 1756 haft kungligt privilegium att anordna marknad, och den beräknas nu ha mellan 30-35000 besökare om året.
Direkt när man intog staden och började närma sig marknaden märkte de många och troligen ditresta poliserna detta, och två polisbilar kom sakta körandes efter varandra åt samma håll som motståndsmännen gick. Man avvek dock ned på en gågata full av olika marknadsstånd för att ta sig vidare till platsen man hade tänkt ställa upp vid, men radiokontakten med övriga poliser måste varit väldigt snabb angående detta stora hot mot besökarna, då det bara tog några minuter efter uppställning med banderoll innan en gammal poliskvinna och fem stycken ännu äldre polisvolontärer demonstrativt ställde upp på rad en kort bit ifrån banderollen.
Ingen kontakt söktes dock av dessa, utan de stod mest och iakttog och fotade det som
Aktiviteten inleddes med att deltagarna begav sig till ett annat partis valmöte på Fristadstorget, för att där dela ut flygblad till åhörare och förbipasserande för att upplysa om att det finns ett revolutionärt val att stödja, inte bara i valtider, utan ett som utgör ett sådant val och är en nagel i ögat på systemet varje dag året om, oavsett om det är val eller ej.
Då det bara var ett fåtal åhörare på plats och inte så mycket folk i rörelse på torget så begav sig deltagarna istället vidare efter knappt en timme, till en marknad med tillhörande tivoli bara något kvarter från Fristadstorget.
Detta visade sig vara ett taktiskt korrekt beslut då det var betydligt mycket mera folk i rörelse på denna plats. Bröd och skådespel är ett passande uttryck för att belysa folks prioriteringar, då intresset för politik även i valtider tycks väldigt svalt för flera partier. Så var fallet för Vänsterpartiet som hade ett valtält uppställt på marknaden. Aktivisterna som anlände i hopp om att
Som det tidigare rapporterats om hölls det ett firande i högtidlig gemenskap med tal av Simon Lindberg i Näste 5 samt ett firande med brännboll och fotokurs i Näste 6.
Firanden av olika slag i Nordiska motståndsrörelsens regi ägde också rum i ”Näste 18” (Näste 1 och Näste 8 tillsammans), i Näste 2 och i Näste 4. Nedan följer en sammanställd rapport från dessa.
Nationaldagsfirande och månadsmöte i Mälardalen
Näste 1 och Näste 8 firade traditionsenligt årets nationaldag tillsammans. Det blev en riktig hel- och familjedag i den västmanländska grönskan. Flertalet aktivister, medlemmar och stödmedlemmar åtföljdes nämligen av äkta hälft och barn, och en hel del sympatisörer hade slutit upp.
Efter avklarat månadsmöte grillades det köttstycken och ostar med mera. Maten avnjöts denna vältempererade solskensdag på filtar i gräset mellan gårdens hus.
Efter maten vidtog en fyrkamp mellan tre nästes- och åldersmässigt blandade lag. Grenarna var pilbågsskytte, jämfotah
Under tisdagen den 10 maj hölls en enorm banderoll upp av aktivister med texten ”Glöm aldrig Tommie Lindh”. Placeringen vid en gångbro över E18 i Västerås, den stora texten och extra specialbelysning, gjorde aktiviteten och budskapet tydligt för alla förbipasserande trafikanter. På banderollen exponerades även Tyrrunan och flera närvarande var klädda i Nordiska motståndsrörelsens aktivistjackor.
Denna dag var det nämligen tre år sedan patrioten Tommie Lindh knivhöggs av afrikanen Abubaker Mohamad Awad i sitt egna hem. Ett drygt dygn efter knivattacken avled Tommie Lindh på sjukhus. Under samma kväll våldtog också afrikanen en kvinna i lägenheten.
I den efterföljande rapporteringen var det tydligt att regimmedia och förbrytaretablissemanget försökte tona ned vad som hänt. Nationella personer över landet och alternativa medier, däribland Nordfront, nystade dock upp fakta kring händelsen. Arbetet fick spridning även internationellt, där nationalister från många länder postade in
Simon Lindberg har flertalet gånger gästat såväl Näste 1 som Näste 8. De två grannästena slår ibland ihop sina månadsmöten, som senast för knappt ett år sedan. Söndag den åttonde maj 2022, en vacker vårdag, kombinerades de två koncepten: Ledaren kom alltså till ”Näste artons” gemensamma möte.
Aktivister, medlemmar och sympatisörer hade slutit upp i stor skara på den västmanländska landsbygden för att socialisera, inspirera(s) och planera fjärran från urban dekadens. Detta kunde lokalbefolkningen på flertalet kilometers avstånd från mötesplatsen sluta sig till av den hissade Tyrrunefanan, som sågs vaja stolt för vinden.
Tyrrunefanan syntes milsvida.
Föredrag
Simon Lindbergs föredrag med titeln ”30-talet närmar sig” och undertiteln ”Inspiration till dagens kamp från dåtidens martyrer” hölls för första gången tio år tillbaka, men har sedan dess utvecklats för att hållas tidsaktuellt. Talet rör sig kring en jämförelse mellan utvecklingen i Tyskland från NSDAP:s grundande 1919 t
Lördag 5/2 samlades Näste åttas aktivister och medlemmar i urban miljö för månadsmöte under vintersolen.
Sammankomsten inleddes för arrangörsgruppens del med mötesförberedelser blandat med fika och nationalsocialiserande medan allt fler kamrater efter hand slöt upp. Några hade rest långt till dagens möte.
Fika och nytt propagandamaterial.
Första aktivitet för dagen var sedan ett tufft träningspass med fokus på styrketräning och förberedelser för aktivisttestet.
Redo för marklyft.
Passet kännetecknades av gott mod och samtliga deltagare gav sitt yttersta.
Bänkande aktivist.
Särskilt glädjande var att så många medlemmar (inte bara aktivister) deltog i träningen.
Efter välbehövlig tvagning följde en efterlängtad knytis-lunch under vilken en film från demonstrationen i Stockholm mot vaccinpass 22/1 förevisades.
Den lyckade demon blev efter filmvisningen ett hett samtalsämne under resten av måltiden. En och annan skröna från tillställningen förmedlades av a
Torsdagen den 9/12 genomfördes aktiviteter på en rad platser i landet för att hedra Daniel Wretström. Deltog gjorde aktivister från Nordiska motståndsrörelsen, oberoende nationalsocialister samt nationella från några andra grupperingar.
Bakgrund: Ett bestialiskt mord utfört av ockupanter
Det var den nionde december år 2000 som den 17 år gamle svenske nationalisten på ett bestialiskt sätt överfölls och tortyrmördades av ett invandrargäng i Salem. När Khaled Odeh utdelade de dödande knivhuggen låg pojken försvarslös på marken efter att ha misshandlats grundligt med en planka. Odeh skar slutligen av den då redan döde ynglingens huvud med sin kniv.
Var och en av mördarna dömdes till samhällstjänst samt böter på 1500 kr! När de lämnade brottsplatsen ska förövarna ha skanderat ”Krossa rasismen!” – vilket också skulle bli Sveriges dåvarande statsminister Göran Perssons kommentar till händelsen – och även denne folkförrädares kanske viktigaste politiska löfte och grund för hans
Solen följde de aktivister, medlemmar och aspirerande medlemmar i Näste 8 som lördagen den 6:e november hade samlats för att hålla en rad utomhusaktiviteter centralt i nästet. Det var kanske den vackraste höstdagen hittills i år med sol från en klarblå himmel och marken täckt av gula och röda löv. Dagen inleddes med iordningställande av festplatsen och anläggande av eld för den kommande grillningen. Samtidigt fikades det och hölls rekryteringsmöten med aspirerande medlemmar. Under själva månadsmötet, som hade huvudfokus på gångna och kommande aktiviteter, gavs rekryterna vid sidan om ytterligare information om organisationen och nästet.
Nu hade elden övergått i glöd och allt från hamburgare, korvar, bröd, köttstycken av olika slag, diverse rotfrukter, haloumi och andra ostar började grillas. Motståndsmän och -kvinnor lät sig väl smaka av förplägnaden, vilken ökade deras välmående även genom att höja kroppstemperaturen, som här och var hade hunnit sjunka något.
Grillning och kaffe
Lördag 9 oktober var det marknad i Strängnäs – ett bra tillfälle för att bedriva folkupplysningsarbete.
Efter en gemensam samling med genomgång av dagens upplägg begav man sig in till marknaden.
På plats ställdes det upp med banderoll, flankerad av fanbärare, samtidigt som andra började dela ut flygblad till förbipasserande.
Direkt kunde man höra hur folk började prata med varandra om budskapet på banderollen, White lives matter, i stil med ”Men, ska det inte vara black lives matter” och ”Där har de en poäng”.
Efter att inte mer än fem minuter passerat, anlände självaste marknadsgeneralen i egen hög person med en mapp instoppad under armen för att se extra viktig ut. Han stroppade sig fram för att börja hytta med hela armen och basunera ut att ”Här får ni inte stå, vi har abonnerat hela marknadsområdet!”.
Den stroppiga herren fick förklarat för sig att mötesfriheten slår hans abonnerade plats likt ett trumfkort.
Han började då prata om att han minsann skulle
Söndagen den 6:e juni sammanstrålade en del motståndsmän och -kvinnor i Näste 1 och 8 för gemytligt nationalsocialiserande och gemensamt firande av Sveriges nationaldag i lummigt mellansvenskt sommarlandskap.
Fanor
Det här var tänkt som en lättsam dag för hela familjen: ingen tung träning, ytterst lite kampsport och inga långa föredrag väntade. Föremålet för dagens firande var nationen – i bemärkelsen Nordens folk. Sveriges nuvarande regim och dess folkmordspolitik må firas av andra men inte av oss. Vädergudarna bjöd på en molnfri himmel och årets kanske hittills varmaste dag.
Näste 8 tjuvstartade först dagen med ett kort månadsmöte innefattande en redogörelse för den gångna månadens kampinsatser och planeringen för den kommande månaden. Kampen går vidare och nästet fortsätter sin tillväxt i den spirande försommaren. Tid och arbete ägnades också åt förberedelser för dagens aktiviteter och måltider.
Förmiddagen bjöd på många handskakningar och kära återseenden – nästena har
Vi befinner oss i skarven mellan vår och sommar. Eldarnas tid. Inför växandets årstid ska det gamla och döda ge plats för det spirande nya. I fredags omhändertogs därför tre EU-flaggor samt en mångfärgad dekadensflagga som skänkts av autonoma nationalsocialister – och alla fyra konsumerades sedan av eld.
Fyra folkfientliga flaggor brinner.
Fanutbyte istället för folkutbyte
De autonoma nationalsocialisterna lät också meddela att de tre halade flaggorna som representerar folkmord på européerna, ersattes med en Tyrrunefana – symbolen för de nordiska folkens befrielse. Sakta och värdigt hissades den och stolt sågs den vaja för vinden över torget.
Tyrrunefanan
Vid halningen av en av EU-flaggorna hyllades de autonoma nationalsocialisterna med applåder, tummen upp och glada tillrop av två förbipasserande herrar som uppskattade aktionen och förklarade att de själva skulle vilja göra samma sak – men inte riktigt hade modet som krävs.
När skamfanan togs ned försökte en argsint
Marie är sedan i juli förra året aktiv medlem i Nordiska motståndsrörelsens Näste 8. Hon är nästets fånghjälpsansvarige och verksam i arrangörsgruppen. Hon deltar i offentliga aktiviteter samt basaktivism. I januari tilldelades hon Radio Regeringens årliga utmärkelse för år 2020 i kategorin Årets nykomling.
Marie är mycket intresserad av runstenar, runor och runskrift.
Skulle du vilja berätta lite kort om dig själv, din uppväxt, familj och ditt uppvaknande för läsare som kanske inte känner till dig?
Jag växte upp i en småstad, några mil ifrån Örebro, tillsammans med mina föräldrar och mina två storebröder. När jag tänker tillbaka på min barndom så gör jag det med enorm värme och jag har alltid sagt att jag har haft den bästa uppväxten man kan önska.
När jag var tolv år så fick jag min häst och jag gick senare på ett naturbruksgymnasium, så djur och natur har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag har också alltid varit en sanningssökare. Det som andra är obekväma att prata
