Skip to content
Som ett tecken från ovan möttes kamraterna av kraftig blåst, en mulen himmel och annalkande regn när man anlände till staden. Med fanor och banderoll i högsta hugg tågade man nedför stadens gator tills man anlände till Fristadstorget, som för tillfället var belamrat med diverse tält och en stor scen framför stadshuset. Stadens alldeles egna Pridejippo var i full gång, vilket hade dragit till sig alla möjliga märkliga människor.
Mitt i smeten ställde kamraterna upp, vilket självklart irriterade de som i vanliga fall skriker om ”allas lika värde” och hur de ”älskar olika”; annorlunda åsikter var dock inte något som uppskattades.
Vissa Eskilstunabor hade sannolikt varit på kurs i Nyköping och började skramla med sina nycklar i protest mot att människor som värnade familjen fick lov att vistas på platsen. Vilsna småflickor som virat in sig i konstiga flaggor ställde sig också framför banderollen i tron att detta skulle förarga nationalsocialisterna, samtidigt som detta blev ett e
Platsen för årets manifestation var den gångbro över E18 i Västerås som organisationen brukar stå på denna dag. En stor banderoll med texten ”Glöm aldrig Tommie Lindh” vecklades ut tillsammans med sex fanor. Grön rök användes också för att få de förbipasserandes uppmärksamhet.
Vädret var behagligt och trafiken tät, något som enligt arrangörerna innebar att ”budskapet nådde tusentals trafikanter”. Aktivisterna rapporterar om positiv respons från bilister i form av tutningar, hälsningar och tummar upp.
Efter en kort stund anlände polis till platsen. Två fullsatta patrullbilar och en polisbuss stannade, men enligt deltagarna på plats förlöpte det hela lugnt. Tråkigt nog hade den äldre dam som var ansvarig på plats cyklat iväg precis innan polismyndigheten kom dit, så det fanns inte så mycket som konstaplarna kunde göra åt det hela.
Efter banderollaktionen genomfördes två tal på ett torg i korsningen mellan Torggatan och Stora gatan, där man återigen tog up
Aktivister och medlemmar tog sig via de centrala handelsstråken fram till Stora torget där de ställde upp med en banderoll som flankerades av fanbärare samtidigt som andra började dela ut flygblad till lördagsflanörer.
Det dröjde bara en kort stund innan dagens första incident inträffade. Efter att en man knuffat till en flygbladsutdelare och därefter knycklat ihop ett flygblad för att slänga det i ansiktet på en annan, såg en motståndsman till att personen blev tillrättavisad på ett för situationen måttligt sätt. Mannen ifråga lärde sig inte sin läxa utan fortsatte efteråt att bete sig högst olämpligt och blev därför återigen tillrättavisad.
En aggressiv gubbe som inte kunde uppföra sig åker i backen.
Kort därpå kom lagens långa arm till platsen först med en bil, sedan en till, sedan ännu en för att till slut troligen ha tömt stadens resurser och hela fem bilar, inklusive hundpatrull hade anlänt till torget för att återställa ordningen, vilken vid det laget återgått t
En skriftlig rapport från aktiviteten finner du här och film finns här.
På väg till första anhalten, rondellen.
Knappt har banderollerna vecklats ut innan man får positiv respons från förbipasserande.
Världens tråkigaste jobb?
Fler och fler poliser kom till platsen för att stå och glo.
En frilansfotograf som jobbade för Aftonbladet tänkte att han hade hittat världens scoop.
Mycket möda för ingenting.
Ett tydligt bevis för att Motståndsrörelsen inte blockerade vägen i flera timmar, som arrangören påstod.
En funktionär påtalar hur viktigt det är att skylten syns för besökarna.
En av många bilar som fallit offer för korrosion.
Inte många glada miner från polisen för dagen.
Reportern från Aftonbladet tror att hon kan publicera en intervju med en motståndsman.
En av många lyckliga ägare av nya klistermärken.
Polisen ansåg att skylten inte längre var nödvändig för be
Efter en snabb genomgång av dagen begav man sig med bil in mot stan. Med flertalet fanor och två banderoller började man till fots röra sig mot en rondell som ligger precis intill flygfältet där majoriteten av bilträffens aktiviteter skulle äga rum.
Det tog inte många sekunder efter att personerna i en raggarbil fått syn på Tyrrunefanorna innan det plötsligt kom ”Vit Makt”-musik ur högtalarna på högsta volym. Kamraterna visste redan då att det skulle bli en lyckad dag och att man var varmt välkomna.
Väl vid rondellen intogs denna med fanor åt alla håll och två olika banderoller. Flygbladsutdelare ställde upp intill in- och utfarterna till rondellen. Av en ren slump befann sig en reporter från Aftonbladet bredvid samma rondell och hade med sig en frilansfotograf.
Dessa var i Västerås för att dokumentera bilträffen, men skulle nu istället tillbringa två timmar med att frenetiskt fotografera Motståndsrörelsen från alla tänkbara vinklar och även intervjua en aktiv
Efter den lyckade dagen vid cruisingen i Västerås begav sig kamraterna till en plats där det hölls en eftersamling av en stor grupp yngre män och kvinnor med raggarbilar. En lite mer avslappnad aktivitet där man hade tänkt samtala med folk och dela ut klistermärken, något som brukar vara väldigt uppskattat av klientelet.
Som en rolig grej hade några masker medtagits och en medlem tog på sig en av dessa för att liva upp stämningen på tillställningen lite extra. Masken kan antingen ha föreställt en skådespelare från en svunnen tid, eller en känd ledare.
Kvällens mest populäre besökare.
Väl på plats blev man oerhört varmt välkomna av raggarna. Flygblad och mängder med klistermärken delades ut, folk sökte sig själva fram för att prata och ta bilder, och kvällens höjdpunkt var såklart den roliga masken; alla ville fota sig själva med medlemmen med masken. Kommentarer som ”vilken jävla kung” kunde höras flertalet gånger under kvällen från besökarna.
Stämningen på
Det hela började på förmiddagen, vid en naturskön plats någonstans ute på landet inom nästenas gränser, där det först av allt skulle hållas ett månadsmöte. Mötet avhandlade det vanliga, med planering, reflektioner och välkomnande av nya medlemmar. Därefter var det fritt att socialisera med varandra och sympatisörerna som dykt upp för firandet.
Samtidigt ställdes bord och stolar i ordning för den kommande lunchen samt att grillarna tändes. Barnen som närvarade sprang skrattande runt tillsammans och lekte i gräset samt på den närbelägna lekplatsen. Vädret för dagen var mestadels soligt även om det kom en och annan regnskur som varade knappt en minut. Hur som helst var det inget som besvärade sällskapet.
Då alla närvarande hade betydligt mer mat än vad de tillgängliga grillarna kunde få plats med, fanns det gott om tid att lära känna kamrater man sällan ser betydligt bättre, samt sympatisörer man träffat för första gången. Vissa i sällskapet hade tyvärr missuppfattat inbjuda
På vad som skulle kunna kallas sommarens första dag befann sig kamrater i Västerås för att utföra en offentlig flygbladsutdelning. Knappt ett moln på himlen och snudd på samma temperatur som man förknippar med sommaren. Det var tänkt att man skulle ta sig till Sigmatorget, där man så sent som första maj höll ett tal, men efter så lite som halva vägen dit dök farbror blå upp och började följa efter.
På torget fanns representanter uppställda för en grupp som sysslade med sjukdomsupplysning av en väldigt specifik sort och dessa ville absolut inte bli förknippade med nationalsocialister och bönade och bad om att motståndsmännen inte skulle stå alltför nära deras utställning. Man föreslog då att man kunde ställa sig mitt i gång- och cykelbanan, och således få ännu bättre exponering för fanorna, vilket polisen tyckte lät som en strålande idé.
Vad skorna hade med sjukdomen att göra var inte uppenbart av utställningen.
Till skillnad från första maj kunde polisen nu uppföra sig, ka
Allt går lugnt till under första maj-talen i Socialdemokraternas regi i centrala Västerås, när två aktivister från Nordiska motståndsrörelsen kommer till platsen. Kamraterna som är neutralt klädda håller sig i utkanten i väntan på order om att den planerade aktionen ska verkställas. Polisen på andra sidan mötet är lyckligt ovetande om någonting och tänker nog att detta kommer bli ännu en tråkig dag på jobbet.
Är det en lågstadieklass som tillverkat dessa plakat? Nej, dessvärre är det vuxna sossar, som bevisar sin egen inkompetens genom att inte förstå vilka problem deras egna politik skapar.
Med rätt talare vid podiet och resterande kamrater på ingång beger sig de två in i byggnaden intill för att veckla ut den medhavda banderollen utan att väcka uppmärksamhet från någon sosse. Så fort båda tagit tag i var sin del av den långa banderollen blir de upptäckta av en person i byggnaden som börjar skrika. Kamraterna beger sig illa kvickt ut igen med banderollen i högsta hugg och spring
En skriftlig rapport från dagen finner du här.
Utdelning av facklor.
Uppställning.
Marschen går längst med Västerås gator.
Polisen hälsar på.
Hjältars blod – rinner inom oss!
Tåget anländer till Sigmatorget.
Ingen av småflickorna kunde tala svenska utan att bryta som en rasfrämling som kom med båten igår.
Johan Staaf håller tal.
Joakim Kannisto inleder sitt tal.
Polisen släpper fram en rasfrämling för att det ska bli lite livat.
Främlingen får smaka på eld.
Kamraterna går till motvärn när polisen drar fram sina vapen.
Främlingen tas åt sidan, och en annan som försöker ta tillfället i akt att attackera blir omkullvält av en kamrat.
Det skriks en hel del åt båda hållen.
Förhandlingar med polisen om vad som händer härnäst.
Polisen frihetsberövar en kamrat.
Talet fortsätter.
Med aktiviteten uträttad och kamraterna åter släppta från polisen går man tillba
Kamrater träffades i ett snötäckt Västerås efter mörkrets intåg, och ställde upp med den för ändamålet framtagna banderollen Martyrernas blod kräver kamp idag! Fanor följde bakom banderollen, och alla övriga demonstrationsdeltagare marscherade därefter med var sin fackla som lyste upp tåget i mörkret.
Längs med gatorna i Västerås gick gruppen och skanderade slagord som Kämpe idag – martyr imorgon och Hjältars blod – rinner inom oss. Det dröjde inte mer än en kvart innan statens lakejer dök upp i följe, och strax hoppade en polis ut ur en civilbil för att förgäves försöka ta reda på vart kamraterna skulle. Utan några svar satte sig mannen i bilen igen och körde om tåget för att röja vägen för demonstrationen, och vid något tillfälle kunde det från bilens högtalare höras att detta minsann var för motståndsmännens egen säkerhet – något som givetvis inte var önskvärt av motståndsmännen som kan ta hand om sin egen säkerhet.
Tåget fortsatte vidare och passerade
Dagen började på förmiddagen med att nästeschefen hälsade deltagarna välkomna, och därefter inledde månadsmötet. På mötet gick man igenom det lyckade arrangemanget av Nordendagarna som varit några veckor tidigare. Positiva såväl som negativa reflektioner över hur allt hade skötts som arrangörer gicks igenom av sällskapet, och förbättringsförslag inför kommande arrangemang togs fram.
Efter att aktivismen som varit gåtts igenom, och framtida planer lagts upp var det dags för nästa punkt för dagen.
Lunch ställdes fram för deltagarna, som fick avnjutas i samband med att Joakim Kannisto höll ett föredrag. Temat för dagen var angående polislagen och riktlinjerna polisen har att förhålla sig till, samt vad vi som opposition till detta system specifikt behöver veta om våra rättigheter vid kontakt med polisen.
Bland annat togs förhållningsregler som proportionalitetsprincipen och objektivitetsprincipen upp. Två rättesnören som polisen älskar att bryta mot när de stöter på organiser
En skriftlig rapport från aktiviteten finner du här.
Aktivisterna förbereder för avfärd.
Motståndsrörelsen på ingång till centrala Västerås.
Vissa människor är så lättskrämda att de fasar över åsynen av fanor i vinden.
Uppställning vid torget.
Joakim Kannisto håller ett kort anförande.
En nyfiken man närmar sig talaren.
Banderollen viks ihop och man ställer upp på led igen.
På väg tillbaka till bilarna.
Uppställning i den ena rondellen.
Flygbladen gick åt som smör i solsken.
Reaktionerna under dagen var nästan uteslutande positiva.
En nyfiken individ finner Motståndsrörelsen så pass intressant att han måste dokumentera händelsen.
En av många olagliga hälsningar under dagen.
På plats i den andra rondellen.
Det är osäkert om polisen hade varit lika ointresserade om en motståndsm
Dagen började med ett enklare månadsmöte där bland annat den kommande planeringen gicks igenom. En ny last med propaganda hade nyligen tagits emot i form av flygblad och klistermärken. Då klistermärken kommer i enorma buntar med samma motiv, och det fanns tio olika, så behövde dessa blandas upp i mer lätthanterliga blandade högar. Tusen och åter tusentals klistermärken räknades upp i högar som täckte hela borden och delades sedan upp mellan deltagarna.
Därefter följde en kortare genomgång om vad dagen skulle innefatta, varefter samtliga fick avnjuta en lunch i goda kamraters sällskap. Med mat i magen begav man sig bilväga till centrala Västerås, då den årliga tillställningen Västerås Summer Meet skulle äga rum, om än mer informellt än tidigare år då kommunen detta år vägrat ge tillstånd för huvudarrangemanget.
Med fanor i fronten tågade man genom staden tills man kommit fram till ett mindre torg, en välbekant plats för vissa, då man stått där flera gånger tidigare i liknande
Grannästena ett och åtta brukar av hävd fira nationaldagen tillsammans – och varför ändra på ett vinnande koncept? Fest- och mötesplatsen var i år förlagd till en plats långt ute på landet i ett kulturlandskap på behörigt avstånd från städers kulturberikning och dekadens – ett val som av vädrets makter belönades med en molnfri himmel och högsommarvärme.
Festplatsen på morgonen.
Medan förmiddagen var vikt för månadsmöten, så skulle eftermiddagen visa sig bjuda på allt från grillning och familjesamvaro via barnanpassade tävlingar och nationella hymner till eldtal och trubadurframträdande med allsång.
Vid förmiddagens månadsmöten för medlemmar och aktivister redovisades den gångna periodens aktiviteter i de både nästena, medan den kommande månadens planerades. För dem som inte kunde delta vid årets version av Organisationsdagarna framfördes en sammanfattning av viktig information därifrån, främst sådan rörande fysisk träning. Mötesdeltagarna informerades också om sommarens
