Ursprungligen publicerad på Nordfront.dk

Det står var och en fritt att fortsatt krampaktigt hålla fast vid berättelsen om ett intaget Danmark, och firandet av ”befrielsen” av ett land som aldrig var ofritt. Historieskrivningen till trots borde en titt på dagens Danmark väcka frågan huruvida det ”befriade” Danmark är en sund scen att betrakta.

Det ”befriade” Danmarks barn

Sedan Danmarks ”befrielse” har folkets och nationens tillstånd blivit värre och värre. Skolorna har i ständigt högre grad förvandlats till kulturmarxistiska indoktrineringsinstitutioner där Danmarks barn fylls med oduglig och falsk kunskap, samtidigt som de går miste om det som är viktigt och sakta men säkert formas till kulturslavar utan förflutet och historia, med en övertolerans för främmande krafter som försöker utradera de själva, deras föräldrar, deras kultur, identitet och historia.

De ”befriade” barnen lär sig i skolan, genom likriktande programmering, att det är synd om fattiga bruna barn på andra ställen i världen, medan ingen berättar för dem om utsatta danskar, de sjuka och äldre. Våra barn lär sig att visa empati för främlingar, medan de på inget sätt uppmuntras att ha någon omsorg om våra egna.

Varje tillstymmelse till individualitet tvättas bort, och systemet lär dem vad som är rätt och fel utifrån systemets optik och marxismens agenda. Systemet vill inte ha barn som växer upp och ställer frågor, utan vuxna som respekterar auktoritet och som är lydiga arbetare och tjänare till det sionistiska styret. Detta uppnås bland annat via skolsystemets karaktärsfostran, som på inget sätt lär eller uppmuntrar barnen till egna tankar, utan endast att lita på lärarens ord och upprepa vad läraren än säger, hur falskt det än må vara, för att fostra en god karaktär.

Det ”befriade” Danmarks ungdom

Barnen växer upp och träder sedan in på ungdomens arena. Här slipas nu det sista av deras naturliga former ned. Om det skulle vara så att någon slank igenom grundskolan som en självständigt tänkande individ, ser nu populärkulturen till att denne rättar sig i ledet. Kapitalismens färgstrålande hjärntvätt pumpas in från alla riktningar i det unga sinnet. Överallt där den unga människan uppehåller sig finns det reklam. Om den unge använder mobilappar, ser på TV, läser tidningar, lyssnar på musik, åker buss, surfar på nätet eller lyssnar på radio så finns reklamen där, här i det ”befriade” Danmark.

Reklamen uppmuntrar till det som gynnar kapitalisterna, snarare än det som gagnar den unga människan själv. De ska påföras olika prylar, ofta dyra. Men värst av allt är det som den unge mest av allt uppmuntras till i det kapitalistiska och kulturmarxistiska, och inte minst ”befriade” Danmark; nämligen trender. De flesta unga människor har inte själva medvetet valt sina uppfattningar och värderingar, det har blivit valt åt dem; genom vad som visas av den judiskt styrda underhållningsbranschen som smart, hippt och ”normalt”.

Underhållningsbranschen; genom musikvideor, tv-serier och film formas den unga människan effektivt efter Hollywoods och den övriga underhållningsindustrins bild, med ett plasthuvud som tänker Golden Globe eller TikTok-tankar. Om den unga människan inte kan identifiera sig med en av grupperna från Hollywoods olika stilar, eller ser ut som modellerna i plastikvärlden, blir man utanför och riskerar att redan i unga år få stifta bekantskap med ensamheten.

Fler unga människor än någonsin i dagens ”befriade” Danmark är också ensamma och har psykiska diagnoser, men som tur är så är det ”befriade” Danmark i besittning av en bred palett med psykofarmaka till unga som annars riskerar att knäckas av att leva ut sitt ”livskall” som lydiga arbetare och tjänare till det kapitalistiska systemet.

Det ”befriade” Danmark har inga problem med att medicinera ungdomen trots biverkningar av medicinen. Sundhet spelar generellt ingen roll i det ”befriade” Danmark. Ett folk är sunt när det är lyckligt, och lycka, livsglädje och framtidstro producerar naturligt många barn, men detta är inte det ”befriade” Danmarks agenda, vilket tydligt kan ses genom samhällets uppmuntran till sexuell aversion. Återigen kan man se hur denna sjuka tendens paketeras in i det ”moderna” och populära, och presenteras för den unga människan i TV-serier och som en exponering i samhället i form av offentliga parader och framhävandet av sexuella minoriteter i media.

De ”befriade” vuxna

Som vuxna är de flesta i dagens ”befriade” Danmark en skugga av vad de hade kunnat vara. Indoktrinerade sedan barndomen, identitets- och historielösa, ofta medicinerade på det ena eller andra sättet och utslitna, lever de sina liv, fokuserade på sina egna intressen, sina jobb, sina banklån och kanske den nära, men mentalt fjärran familjen och något fritidsintresse.

Alla abonnerar på samma livspaket, med lönekuvert, bredband och medlemskap på Coop. Det finns ingen folklighet att finna. Det finns ingen historisk stolthet eller folkkänsla i deras liv. Det finns ingenting att kämpa för, för de lever alla i ett tryggt vuxendagis där andra löser problemen, och själva kan de fokusera på att måla staketet, tända stearinljus på Danmarks ”befrielsedag”, konsumera och rösta vart fjärde år.

I det ”befriade” Danmark försakas folkets själ, och folket tycks ha vant sig vid ett innehållslöst liv. De vuxna har blivit så trötta och dåsiga att de inte märker invasionen av rasfrämlingar, och inte heller hur de förlorar sin väg till en framtid liksom hur de är på väg att försvinna ut ur historien. Dåsigheten är tung för de flesta och det enda fasta riktmärket för dem är den dag de kan gå i pension och få somna i soffan, dö ifred och låta samhället utveckla sig hur det vill.

De verkligt befriade

Några människor slinker dock igenom det ”befriade” Danmarks indoktrinering, undviker systemets likriktningsprogram och klarar sig igenom ungdomen utan att hamna i medicinering och utan att låta sig påverkas av kulturmarxismen. Dessa är, för de dåsiga, samhällets svarta får, men de är sannerligen de verkliga hjältarna och framtidens kämpar, som krigar för allt som är naturligt och rätt.

Det är de, som tar kampen mot det ”normala” för att låta det naturliga segra. De, som tar kampen för deras förflutna och för sin framtid, för folk och nation, som utsätter sig själva för stigmatisering och hån men som ändå uppvisar en järnhård offervilja och en styrka att stå emot flertalet. Det är de, som kämpar för de som inte vill kämpas för. Det är de, som vill segra över det ruttna systemet och få slut på den sionistiska påverkan på deras land och folk.

Det är de, som ser ”befrielsen” som en ockupation, och som drar svärdet för en ny befrielse, en sann befrielse, och en sann hyllning till den danska och nordiska folksjälen! De är ljuset i detta mörker, som lyser starkare för var dag. De är den växande skara av sunda män och kvinnor som går in helhjärtat i kampen. Dessa är de danska nationalsocialisterna!