Bonnier och Hjörnes journalister i Göteborg.
”Soppkök till hemlösa”, ”Hjälp till utsatta”, ”Soppa mot hemlöshet”. Ungefär så kan en artikel från de Göteborgs-baserade tidningarna GP eller GT/Expressen se ut.
Beroende på vem det är som delar ut soppan.
När Nordiska motståndsrörelsens aktivisterna arrangerade soppkök för hemlösa svenskar i helgen var det uppenbart att det var “fel” människor som både delade ut soppan och tog del av den. Istället för att slå mot problemet (hemlöshet) angreps problemlösarna (Nordiska motståndsrörelsens aktivister). GP och GT anser nämligen att det är bättre att de tusentals svenska hemlösa som finns i Göteborg fortsätter att gå hungriga och leva i utsatthet – snarare än att de får hjälp av andra svenskar som organiserar sig.
De volontärer som arrangerade soppköket beskrivs redan i rubrikerna som ”militanta” och “nazister” och resterande del av artiklarna handlar om hur våldsamma Nordiska motståndsrörelsen är och den hotbild de skulle utgöra mot “förbipasserande”. För att ytterligare förstärka den påstådda hotbilden använder sig GP av krigsrubriker som att ”flera larmat polisen” och bägge tidningar gör en stor sak av att en kurdisk demonstration ägde runt i närheten – ett möte som volontärerna vare sig kände till i förväg eller brydde sig om när de fick vetskap om den.
Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen kokar bokstavligen soppa på en spik. De vräker ut sig utsagor om ”oroliga vittnen” som påstås ha varit rädda för det soppkök som genomfördes helt och hållet lugnt och ordnat under de fyra timmar som det ägde rum. Artiklarna kryddas sedan med ”fakta” om Kärrtorp och händelsen nyligen på Medborgarplatsen där aktivister från Nordiska motståndsrörelsen greps. Naturligtvis är uppgifterna så sparsmakade att läsaren inte ska få en bild av vad som egentligen hände på dessa platser – det är uppgifterna om våld som ska fram, så att krigsrubrikerna kan motiveras inför läsarna.
Denna sorts rapportering är inte på något sätt ny, men det tål ändå att påpekas att dessa uppgifter från helt andra platser, händelser och situationer inte har någon som helst relevans för den sociala stödaktion som ägde rum för utsatta svenskar i Göteborg nu i helgen. Syftet är helt enkelt att blanda bort korten. När läsaren fått sin dos indoktrinering ska hon vara så förvirrad att hon inte kan koppla samman Nordiska motståndsrörelsens närvaro i Göteborg den dagen med soppkök för utsatta svenskar.
Om det nu överhuvudtaget existerar något sådant som utsatta svenskar?
De två propagandaapparaterna väljer nämligen avsiktligt att beskriva de utsatta svenskarna som “utsatta svenskar” (inom citationstecken) i en illa dold avsikt att förminska de svenska hemlösa. Vad tidningarna vill förmedla är förmodligen att svenskar inte kan vara utsatta utan att vi alla är priviligerade. De hemlösa svenskarna får således veta att de har ett mindre människovärde i GP:s och GT:s ögon, för dessa tidningar både har och hade omskrivit EU-migranter på samma sätt.
Vid sådana tillfällen ser journalistiken helt annorlunda ut – som natt och dag. När det uppdagades att Göteborgs stad lägger 90 miljoner kronor på särskilda insatser för EU-migranter möttes projektet med hyllningar av Göteborgspressen. GP skrev exempelvis att Göteborg nu kommer att ”hjälpa” och ”dra sitt strå till stacken” samt visa ”social delaktighet” för att ”fattiga EU-migranterna” till sist ska få ”en dräglig vardag”.
Samma tidningar ifrågasätter nu varför hemlösa svenskar skulle få särskild hjälp. ”Maten är dock bara till för svenskar”, klagar GP nu när det inte är de ”fattiga EU-migranterna” som får ta del av hjälpen. ”Maten borde vara till för alla”, säger en anonym person som GP säger sig ha talat med.
De hemlösa svenskarna får en sista släng av sleven när GP skriver följande (vilket nu har tagits bort): ”Inga besökare hade vid 13.30-tiden tagit någon soppa berättar GP:s utsända”. Detta är för det första en lögn, för det var ett flertal hemlösa som tog emot soppa under den korta stund som GP:s utsända, Emelie Lindholm, var på plats och uppdaterade GP:s lögnartikel. För det andra vittnar GP:s val att skriva på det sättet om ett cyniskt människoförakt – det är bättre att svenska hemlösa går hungriga än att de tar emot soppa av ”nazister”.
Slutligen framgick det med önskvärd tydlighet att de båda tidningarna inte vill att svenska hemlösa ska få hjälp och att sådana initiativ kanske rentav borde förbjudas. Återigen är det andra som får uttala sig på det sätt som tidningarna önskar. Nämnda GP-reporter Emelie Lindholm skriver bland annat att ”GP-läsare” hört av sig och ”undrade varför Svenska motståndsrörelsen samlats på torget” och att det hela var ”olustigt”. GT:s artikel handlar om att den ansvarige som ansökt om tillståndet för soppköket hade gjort det ”i lönndom” eller ”i annat namn” – som om det vore något konstigt eller att det finns några särskilda regler mot att ansöka under sitt eget namn.
Det finns egentligen så mycket mer att ta upp för att beskriva GP:s och GT:s propaganda – och propaganda är just vad det är – men det känns som att det egentligen inte behövs. Jag varken vill eller behöver dumskalla Nordfronts läsare på det sätt som dessa tidningar gör. Jag är nämligen mycket väl medveten om att det numera bara är en försvinnande del av befolkningen som går på de massmediala lögnerna.
Att pendeln svängt visade sig redan förra veckan då Motståndsrörelsen aktivister genomförde den omtalade – och extremt uppskattade – aktiviteten som trygghetsvärdar på badhuset Oasen i Kungälv. Även då försökte dessa tidningar köra ”nazist”-kortet i syfte att blanda bort korten, så att ingen skulle reflektera över att Motståndsrörelsens aktivister faktiskt skyddade kvinnliga badhusgäster från invandrare som begår sexövergrepp.
Det gick…sådär. Trots att den utomparlamentariska Internetvänstern mobiliserade på sociala medier och forum och panikartat kastade ut detta ”nazist”-kort, fick de överallt till svar: ”Jag struntar blankt i om de är nazister, det de gör är bra”. Nazistspöket har börjat förlora sin verkan eftersom nästan ingen längre har förtroende för de som både konstruerat och varnat för detta spöke. Vilket innebär att folk både kan intressera sig för sann nationalsocialism eller komma att sympatisera med våra handlingar även om de inte delar vår ideologi.
De enda som inte fattat att mainstream-medierna är genomskådade är journalisterna själva. Dessa tror att de kan fortsätta med sina lögner trots att en inte så liten del av befolkningen hyser ett bottendjupt hat gentemot dem och gärna skulle täppa igen deras lügenmauls för gott om det bara var möjligt.
Nu vet vi också att människoföraktet existerar bland de stora medierna även i Göteborg. När man talar om detta förakt brukar man ju annars tala om den journalistiska sekten på Södermalm. De som ser ner på folket, betraktar sig själva som de mest rättfärdiga och goda varelserna på jorden och tror att de är så smarta att de lyckas dölja sitt egentliga människoförakt för resten av befolkningen. De som är så självcentrerade att de inte har förmågan att kliva ur sin egna bubbla och betrakta sig själv självkritiskt. Med tanke på Göteborgspressens hets mot hemlösa svenskar är människoföraktet tydligen något som mer eller mindre alla journalister inom mainstream-media bär med sig – eller får lära sig när de prostituerar sig för att kunna klättra inom sitt yrke.
Människoförakt blir till folkförakt när journalisterna förväntar sig att de måste hetsa mot, hänga ut eller förtala svenskar för att få arbeta inom svenskfientliga, judiskt ägda tidningar som GP och GT. Här spelar det ingen roll att jag och andra påpekar att kejsaren är naken och att det är ostrategiskt att påstå något annat.
Massmedia kommer att fortsätta skämma ut sig genom att svartmåla positiva handlingar som 99 procent av befolkningen fullständigt sympatiserar med – vare sig det handlar om trygghetsvärdar för kvinnliga badgäster eller soppkök för utsatta svenskar. Emelie Lindholm och de andra kommer fortsätta bedriva svenskfientlig journalistik för att visa herrar Hjörne och Bonnier att de minsanna är lydiga och står på deras sida mot svenskarna. Hetsen har blivit ett självspelande piano som kommer att spela vidare tills det tystnar för gott – den dag då massmedia skämt ut sig en gång för mycket. Och efter den här helgen har den dagen kommit ännu närmare.