På lördagseftermiddagen träffades man på Lovön i Mälaren, där Drottningholms slott ligger, som var den första anhalten för dagen. Här tog man gemensamt en rundvandring i parken som omger slottet, och beskådade både den vackra naturen och djurlivet som rör sig omkring. När man var nöjda hoppade man in i bilarna igen och begav sig en kort bit västerut, till Lovö kyrka.
Vid denna kyrka ligger kvinnan begraven som tidigare kallats Tredje rikets första dam, Carin Göring. Då en avatars födelsedag nyligen inträffat hade man beslutat sig för att ha en social aktivitet för att fira dennes minne, och passade samtidigt på att besöka gravplatsen för en för nationalsocialisterna väldigt viktig ikon innan maktövertagandet. Svenska Carin Axelina Hulda Fock gifte sig med den tyske piloten Hermann Göring som senare skulle bli befäl över SA, och gick själv med i NSDAP 1922. Dessa två skulle senare användas av Joseph Goebbels i propagandan som användes i Tyskland, och Carin blev en nordisk ikon.
Väl framme vid graven samtalade man om bland annat tidigare rykten som innefattade kvarlevorna i graven, och hur Carins grav förr orsakat kontroverser då en präst vid kyrkan beklagat sig över att nationalsocialister besökt graven för att hedra den avlidna. Graven rengjordes och blommor ställdes upp under träkorset intill gravarna. I och med att den goda sidan förlorade andra världskriget tog det ända till 2017 innan Carins kvarlevor hittades i, den av kommunisterna skändade, Carinhall i Tyskland, och sedermera kunde identifieras av forskare vid Uppsala universitet för att återbördas till familjegraven i Sverige.
Carin Göring – Närvarande!
Vägen tillbaka till fastlandet tog man sjövägen med färjan som går mellan Ekerö och Slagsta, vilket uppskattades av de minsta deltagarna i sällskapet. När bilarna åter körde på fast mark gick resan till en annan del av Mälaren, där det var tänkt att man skulle grilla över öppen eld och bada bastu.
En vacker solnedgång kunde skådas över sjön strax efter att man kommit fram och man delade upp arbetsuppgifterna inom gruppen så att några värmde upp bastun och några fixade med grillen. Med hjälp av grenar och fallna träd startade man en brasa som snabbt övergick i en ordentlig glödbädd. Maten tillagades över elden samtidigt som man samtalade om diverse ämnen relaterade till nationalsocialismen.
När alla ätit klart byggde man på elden ordentligt då solens bortfall gjort att temperaturen sjunkit till det ensiffriga. Somliga gick nu ned till vattnet och badade och bastade om vartannat medan andra stannade kvar vid brasan för att hålla den vid liv. Efter att alla som velat fått chansen att basta samlades man återigen framför elden.
En gitarr hade medtagits till platsen, och med hjälp av den och mindre instrument sjöng man under en stjärnklar himmel tillsammans låtar från det glada 90-talet, däribland sådana som handlade om mannen som ingjöt hopp inför framtiden, i en nation till synes krossad av globalisterna. Detta pågick fram tills småtimmarna någon gång nästkommande dag, då man till slut packade ihop sina tillhörigheter och åter begav sig till bilarna för att skiljas åt.
