I den mån du dyker upp och är med i Telegramchatten där alla hänger nuförtiden kommer du få ta del av avsnittet au naturel, de som missar livesändningen kommer få ta del av ett eventuellt aningen omklippt avsnitt som vi publicerar senare under kvällen.
Efter att programmet sänts live tar det lite tid innan det går att höra igen på grund av bearbetning. Finns här ingen spelare ber vi dig att återkomma igen. Tack för din förståelse!
Mer än ord är en aktivistpodcast som drivs av aktivister i Nordiska motståndsrörelsen. Det som sägs i podden är inte alltid exakt vad organisationen står för, utan medlemmars egna tankar.
Som det alltid sker när man beträder bron över Riksväg 73, så började tutningarna höras titt som tätt så fort motståndsmännen stod stilla i några sekunder, trots att varken banderoll eller fanor vecklats ut. Bilisterna fick sig glada vinkningar tillbaka medan det ställdes upp vid räcket på bron. Detta tog något längre tid än vanligt då en halv meter snö var upplogad mot kanterna, nu när vintern till slut anlänt på allvar.
Många positiva reaktioner mottogs från allt ifrån motorcyklister och lastbilschaufförer till vanliga personbilar, samt ett fåtal sura miner och negativa handgester. Något som var väntat, men ändå alltid lika trevligt att se, då man ibland kan ha svårt att uppfatta hur stort det folkliga stödet är i och med den massiva censurkampanj som pågått på alla fronter i åratal mot Moståndsrörelsen.
En stund in i aktiviteten kom det en man joggandes över bron, vilken stannade till bakom kamraterna för att ifrågasätta om dessa inte hade något bättre för sig en dag som denna. Mannen uppmanades att förklara vad det var han menade med kommentaren, varpå han pekade på Tyrrune-fanan. Lite argumentation fram och tillbaka senare visade sig mannen nyfiken på vad det var som faktiskt stod på banderollen. När han fick veta budskapet för dagen svarade han bara att, ”det var ju vettigt”, varpå han tackade för sig och joggade vidare.
Deltagarna kunde bara spekulera i hur vanligt det är att gemene man är avigt inställd till Motståndsrörelsen bara på grund av vad massmedia har ljugit ihop i decennier, när sympatierna egentligen ligger nära till hands.
Statens lakejer kunde självklart inte hålla sig borta en fin vinterdag som denna, men hade lite svårt att ta sig fram såsom de brukar, och fick hålla bilen borta från bron. Två oengagerade poliser kom efter ett tag fram till fots, där kontakt söktes med kamraterna, vilka avstod från samtal. Kvinnan fick som enda svar två olika papper som informerade henne om hur lagen fungerar i Sverige och att hon inget hade att hämta på platsen. När texten lästs igenom lommade hon och kollegan tillbaka till fordonet för att bege sig iväg.
Aktiviteten fortsatte ett tag till innan den avrundades för denna gång och kamraterna skiljdes åt.
I den mån du dyker upp och är med i Telegramchatten där alla hänger nuförtiden kommer du få ta del av avsnittet au naturel, de som missar livesändningen kommer få ta del av ett eventuellt aningen omklippt avsnitt som vi publicerar senare under kvällen.
Efter att programmet sänts live tar det lite tid innan det går att höra igen på grund av bearbetning. Finns här ingen spelare ber vi dig att återkomma igen. Tack för din förståelse!
Mer än ord är en aktivistpodcast som drivs av aktivister i Nordiska motståndsrörelsen. Det som sägs i podden är inte alltid exakt vad organisationen står för, utan medlemmars egna tankar.
Observera: Denna artikel syftar inte till att attackera någon av Nordiska motståndsrörelsens samarbetspartners i Sverige eller i övriga världen. Artikeln ämnar i stället varna organisationens medlemmar och sympatisörer för att det för närvarande sprids mycket propaganda inom vår intressesfär som strider mot vår ideologi.
Vår ursprungliga ståndpunkt
Som många förhoppningsvis redan vet är Nordiska motståndsrörelsen en antisemitisk, antisionistisk och antiamerikansk organisation. Dessa principer har hållits sedan grundandet 1997 och har även dokumenterats tydligt i partiprogrammet Vår väg (särskilt den andra punkten) samt i andra skrifter, såsom Försvarstal för nationalsocialismen.
Vi är fast övertygade om att några av de entiteter som har skapat mest förödelse för vårt folk är USA, Nato, EU och de nuvarande nordiska staterna. Genom folkutbyte, kapitalism och degeneration har de försatt vårt folk i en mycket dålig demografisk situation. Att dessa staters geopolitiska fiender (Ryssland, Kina, Iran, Venezuela m.fl.) inte är vita nationalister är vi fullt medvetna om. Vi är även medvetna om att vårt politiska arbete inte hade gått att genomföra i Ryssland samt att Kina inte har som högsta mål att rädda den vita rasen.
Ordspråket ”min fiendes fiende är min vän” existerar dock av en anledning. Uttrycket har inte använts av människor runtom i världen i över tvåtusen år för att det skulle vara ologiskt eller ineffektivt. Varför ska man prioritera sin dyrbara tid och energi på att hetsa mot och sprida propaganda mot stater som militärt och ekonomiskt strider mot den amerikansk-judiska världshydran? Det är inte USA:s största fiender runtom i världen som håller på att byta ut de vita folken.
Nordiska motståndsrörelsen organiserar inte längs med den svenska staten och dess härskare. Vi organiserar mot den i ett direkt politiskt angrepp, med förhoppningen om en framtida nationalsocialistisk revolution. Vi varken ursäktar, stödjer, förhandlar med, eller kompromissar med de folkförstörare som styr Norden just nu. Varje politisk attack eller embargo mot Nato och EU är ett angrepp som lika gärna en framtida nordisk nationalsocialistisk republik skulle kunna genomföra.
Amerikanerna anfaller den självständiga nationen Venezuela.
Fienden agerar och försöker styra propagandan
Under tidig lördagsmorgon skedde flera attacker mot Venezuelas huvudstad Caracas. Attacken ska ha beordrats av USA:s president Donald Trump. Det är ännu ett exempel i en lång rad militära aktioner där det amerikanska imperiet försöker upprätthålla och stärka sin makt över världen. Samma makt som vi gång på gång har sett leda till folkutbyten, folkmord, ekonomiskt slaveri och en degenererad sexuell kultur innehållande allsköns perversiteter.
Detta ondskans imperium besitter dock inte bara militär makt, utan även en otrolig medial och propagandamässig kapacitet. Detta har vi sett flera exempel på, till exempel när folk i vår ideologiska närhet hyllar sådana som gjort det till sin livsuppgift att själv döda, men också att hetsa andra till att döda, vita ryssar åt den sionistiska eliten.
Med angreppet på Venezuela sattes detta känsliga, men ändå viktiga ämne i strålkastarljuset ännu en gång. Individer som av många skulle kunna anses åsiktsmässigt närstående organisationen har tyvärr i alltför hög grad antingen försvarat eller åtminstone ursäktat USA:s agerande denna vecka.
Jag har personligen sett folk uttrycka att detta beteende från USA skulle vara ”baserat”, eller att man helt struntar i vad som händer i icke-vita länder. Att man skriver en längre kommentar där det nämns i en mening att USA ibland kan kritiseras, medan resten av texten används för att hetsa mot den venezuelanska regeringens legitimitet och dess kopplingar till Ryssland. Att amerikansk makt i området skulle kunna förbättra processen för venezuelaner i USA att återvandra till sitt hemland, o.s.v.
Motståndsrörelsens ledare Fredrik Vejdeland eldar upp den amerikanska flaggan inför publik.
Nolltolerans råder!
Att försvara, ursäkta eller förhandla med en sionistisk makt under förevändningen att man försöker förbättra situationen för vita människor är otroligt dumt. Man kan inte alliera sig med dessa anti-vita krafter! Det är att göra en pakt med djävulen som, trots alla fördelar du får i början av överenskommelsen, i slutändan kommer att förgöra dig och hela ditt folk.
Inom Nordiska motståndsrörelsen kan jag stolt meddela att det råder nolltolerans mot amerikansk-judisk propaganda. Våra medlemmar har möjlighet att få en garanterad fristad från sionistiskt inflytande.
Rapporter från organisationens aktiviteter fortsätter dra läsare till Motståndsrörelsen.se, men när läsarna väl är där så har det under året också lästs flera stycken av de statiska artiklar som beskriver organisationens ideologi och syfte. Att det fungerar på detta vis har aldrig tidigare synts lika tydligt, men är mycket positivt och precis på det vis man önskar att sidan ska fungera. Aktioner drar folk till sidan, där de sedan fördjupar sig ideologiskt och om Nordiska motståndsrörelsen.
Nedan listas de mest lästa artiklarna under året inom fem olika kategorier. Det tas ingen hänsyn till hur mycket arbete som lagts ned på de olika artiklarna eller vilka som varit de mest uppskattade av våra läsare, utan istället är det enda som spelar någon roll hur många unika besökare som läst de olika artiklarna inom respektive kategori.
Uttalanden och nyheter brukar också läsas av många människor. 2025 har dock inte inneburit lika dramatiska händelser som exempelvis under 2024 när organisationen terrorklassades av USA och därför har artiklarna i denna kategori inte heller haft riktigt lika många läsare i år.
Många som aldrig annars nåtts av organisationens budskap kunde göra det under 2025 tack vare Pär Öbergs medverkan hos Anjo.
Aktivitetsrapporterna från de större aktionerna är ofta de mest lästa artiklarna varje månad och i år var den från 1 maj den mest lästa under hela året. Det är givetvis också ett av sidans absolut främsta syfte att just publicera dessa artiklar och därför är det säkert för många också den mest intressanta kategorin.
Skolning och motivation är ytterligare en av anledningarna till att driva motståndsrörelsen.se och även om merparten av de ideologiska, politiska och kampmotiverande artiklarna besöks av en lite mindre, men trogen läsarskara, så sticker ändå en del av dessa artiklar ut och får ganska många läsare.
De mest lästa; Ideologiska, politiska och motiverande artiklarna
Förutom alla de nya artiklar som publicerats under året så innehåller motståndsrörelsen.se också en hel del statiska artiklar på sidans olika menyer, där de översta på listan tillhör de allra mest lästa under året. Här är de som lästs av flest under 2025.
Den sista kategorin som ska listas här i artikeln är Motståndsmedia som släppt flera bild- och filmartiklar också under det gångna året. Statistiken i listan baseras på hur många som klickat in på artiklarna där filmen och bilderna finns publicerade och stämmer alltså inte nödvändigtvis överens med hur många som tittat på filmerna och bilderna ifråga då dessa också har spridits via andra forum.
När kalendern slagit om till ny månad summeras den föregående med en lättsam uppspaltning över det bästa som publicerats på Motståndsrörelsen.se enligt redaktionsmedarbetarna.
Månadsartikeln utgår alltid ifrån publiceringsdatum på Motståndsrörelsen.se och inte utifrån när aktionen som berörs i artikeln ägde rum. Alltså kan exempelvis en aktion som ägde rum i januari lyftas fram i månadsartikeln för februari.
En gammal tradition som återväckts är också Salemmarschen där Motståndsrörelsen hedrade 25-årsminnet av den mördade Daniel Wretström tillsammans med andra nationella. Tillsammans med andra nationella har också European Unity Conference arrangerats för andra året i rad.
Detta är det andra avsnittet i vlogg-projektet med namnet Vejdeland. I avsnittet berättar Fredrik Vejdeland om hur och varför Sverige blev en mångkultur och vad som krävs för att vi ska kunna befria det svenska folket.
Vloggen kommer framledes att utkomma irreguljärt när behov finnes av att behandla mer djuplodande ämnen och försöka besvara frågor som kräver så korrekta svar som möjligt. Det finns redan nu flera avsnitt planerade.
I den mån du dyker upp och är med i Telegramchatten där alla hänger nuförtiden kommer du få ta del av avsnittet au naturel, de som missar livesändningen kommer få ta del av ett eventuellt aningen omklippt avsnitt som vi publicerar senare under kvällen.
Efter att programmet sänts live tar det lite tid innan det går att höra igen på grund av bearbetning. Finns här ingen spelare ber vi dig att återkomma igen. Tack för din förståelse!
Mer än ord är en aktivistpodcast som drivs av aktivister i Nordiska motståndsrörelsen. Det som sägs i podden är inte alltid exakt vad organisationen står för, utan medlemmars egna tankar.
Näste 1 anlitade svart arbetskraft under offentlig aktion i huvudstaden
Runt lunchtid infann sig Näste 1 på Drottninggatan i centrala Stockholm för att sprida information från organisationen och samtala med julhandlande flanörer. Utanför ett av de större varuhusen ställdes det upp med fana och banderoll samtidigt som övriga aktivister började dela ut flygblad.
Efter en kort stund anlände tre stycken poliser varav två hade förstärkningsvapen på grund av risken för terrorattentat i julhandeln. Dessa terrorbekämpare fick snabbt prioritera viktigare saker, likt att stå och glo på frihetskämpar som förde samtal med, såväl Stockholms inhemska befolkning, som turister och etniska främlingar.
Allt förflöt lugnt tills en person utan konsekvenstänk trodde att han kunde slänga ur sig diverse spydigheter och spotta på en motståndsman. Efter en mildare tillrättavisning avlägsnade sig individen. Denna lilla incident gjorde att polisen tyckte sig behöva vara fler till antalet varpå ytterligare tre patruller anlände.
Flera hundra flygblad bytte ägare, men så dök en fräck tjuv upp, som smög sig på en av aktivisterna bakifrån för att norpa åt sig de flygblad personen höll i handen. Men tji fick tjuven som snopet blev stoppad och trillade pladask.
Halvvägs in i aktiviteten kom en gatukonstnär som med kritor började måla olika nationsflaggor på marken och förbipasserande lade pengar på sina respektive nationsflaggor. En motståndsman gick fram till konstnären, en mörk man, som verkade komma från Turkiet och gav honom en slant för att måla en nationsflagga som inte fanns med bland övriga. Det nya Nordens fana. Rasfrämlingen såg först lite frågande ut då han inte visste vad det var för fana men tog sig an arbetet och snart fanns Tyrrunefanan bland de andra.
Under de dryga två timmar motståndsmännen befann sig på platsen hann man även med diskussioner med en afa:it, bli utskällda av en äldre tant som utan respons från andra förbipasserande försökte sig på att dra igång en ramsa mot rasismen, och en vänsterbliven som utan framgång försökte förklara för aktivisterna att det inte finns några vita människor.
Men framför allt hann man med att ingjuta framtidshopp till flera grupper med ungdomar och önska en god jul till sympatiserande svenskar!
Folk strömmade in titt som tätt på den tidiga eftermiddagen medan kökslaget arbetade med de sista förberedelserna inför den stora måltiden. Mat av alla dess slag skulle värmas upp, julskinkan skulle skivas, det kallskurna skulle läggas upp på fat, allt medan gästerna, som bestod av medlemmar, familjemedlemmar och diverse sympatisörer, kunde socialisera med glögg, pepparkakor och annat tilltugg.
I väntan på att de sista gästerna skulle trilla in ställdes alla julbordets läckerheter fram, och glöggen och tilltuggen flyttades åt sidan. När alla slutligen infunnit sig i lokalen, och alla trevligheter avverkats, tog dagens konferencier till orda och välkomnade sällskapet och önskade alla en trevlig dag i folkgemenskapens tecken, varpå folk i turordning fick börja ta från julbordet, med barnen först i kön.
Frossandet i julens alla möjliga delikatesser tog fart, och påfyllning hämtades både en och två gånger av deltagarna, som sträckte sig rejält i åldersspann, från nyfödd till pensionär. Samtal kunde dock hållas utan problem mellan generationsgränserna, oavsett vad det pratades om, vilket är något som alltid uppskattas på alla organisationens tillställningar, då ingen behöver skräda orden eller undvika att yppa sin åsikt eftersom samtliga är djupt införstådda i vår situation i dagens system.
Många skratt och långa samtal senare hade herrskapet till slut länsat julbordet och fyllt sina magar till bristningsgränsen. Det blev därefter dags för kaffe och sötsaker, samtidigt som en medlem hade förberett en frågesport. Frågorna var många, och ämnena väldigt olika, så det gällde att man hade en bredare kunskap än vad man kanske brukar behöva på organisationens övriga aktiviteter.
Till slut kunde en vinnare koras, med enbart två fel av tjugo möjliga rätt, och det inföll sig lustigt nog så att det var konferenciern som var vinnaren, som strax därpå skulle tilldelas en tidig julklapp i form av ljusstakar som har formen av nordiska runor. Konferenciern tackade så mycket och talade kort om vikten av tillställningar som dessa, då kamrater kan få möjligheten att stifta djupare bekantskap med varandra och knyta starkare band till varandra, då ingen orkar kämpa i motvind i oändlighet utan några mer lättsamma avbrott.
Då det blivit kväll var det dags för den sista punkten på dagordningen, nämligen uppträdande av en trubadur samt en del allsång med denne. Detta var en väldigt uppskattat del av dagen och låtar av alla dess slag kunde höras ljuda genom lokalen, från nationalsången, till mer exklusiva sånger som aldrig spelats i offentligheten.
Allteftersom kvällen led mot sitt slut begav sig fler och fler hemåt, samtliga glada över det trevliga sällskapet och goda maten som dagen hade att erbjuda.
En generation dör ut som årstiderna driver grönska till vissnade löv. De som minns 1939 under finska vinterkriget och senare 1944 under fortsättningskriget är på sin ålders höst. Unga soldater som stupade i krigen har länge vilat på platser som Sandudds begravningsplats i Helsingfors.
Redan på fredagen den 5 december besökte jag soldatgravarna för att se platsen i dagsljus. Framför mig närmar sig en finska med ett anteckningsblock och en röd ros. Hennes farbror ligger i en av gravarna och jag hjälper henne att orientera sig utifrån rader och nummer att hitta sin släkting. Under det korta mötet berättar hon om sina intryck av sin farbror och andra släktingar som dog i krigen för Finlands självständighet.
Blåsvarta rörelsen har för andra gången lyckats registrera sitt parti trots särbehandling och repression från myndigheternas sida. Under det senaste året har de visat en livlig aktivitet som lockat både anhängare och antagonister till exempelvis bokläsning på offentliga platser som bibliotek. Där har de sistnämnda hjälpt till att ge dålig reklam av sig själva, vilket gett dubbel seger till Blåsvarta rörelsen.
När Blåsvarta rörelsen samlas vid Helsingfors Järnvägstorg klockan 16 finsk tid på lördagen den 6 december 2025, är det tydligt att marschen ”Suomi Herää” (Finland Vakna) samlat fler deltagare än föregående år. På bilder till denna artikel syns fanbärare med ”Suomi Herää” och finska flaggan visa upp sig från samlingsplatsen fram till Riksdagshuset i Helsingfors.
Hur etablissemanget obstruerar den framväxande nationella rörelsen i Finland är ett ämne värd en separat artikel. Kort summerat är förbudsivern i landet så stark att för makten obekväma rörelser hindras verka på lika villkor. Den tidigare finska grenen av Nordiska motståndsrörelsen förbjöds med motiveringar som inte hade tydlig koppling till gällande lagstiftning. När väl domarens klubba slagit ner följer dock underhuggarna från polis och myndigheter beslutet och det är den rättsordningen vi tvingas förhålla oss till. Blåsvarta rörelsen kunde gällande partiregistreringen skrapa ihop namnunderskrifter och modifiera skrivelser i sina program för att parera repressionen från statsmakten.
De enskilda polismännen i Helsingfors kunde sköta den tillståndsgivna demonstrationen ”Suomi Herää” med självkänsla och professionalism. En fridstörare som kom till trumslagarna på Järnvägstorget avlägsnades och åskådare längs marschvägen höll sig ifrån fysiska sabotage. Utanför Riksdagshusets stora portar förhöll sig disciplinerade konstaplar diskreta medan Blåsvarta rörelsen hade sitt tält för talare längre ned på trappan.
En konferencier välkomnade åskådarna framför Riksdagshuset och den stora finska fanborgen. Blåsvarta rörelsens ledare Tuuka Kuru var den avslutande talaren framför Riksdagshuset. I kronologisk ordning talade Noora Ojamäki, Emmi Sipilä och Lauri Hokkanen före Tuuka Kuru. Det sista momentet framför Riksdagshuset blev att även åskådarna samlades till en manifestation. En stor banderoll på finska om återvandring vecklades ut som alla deltagare kunde samlas bakom. En bit under denna manifestation användes pyroteknik för att krydda budskapet.
Det patriotiska fackeltåget ”612” länkades ihop med avslutningen på Blåsvarta rörelsens demonstration. Det var en mindre promenad till Tölö Torg där facklor tändes vid klockan 19 finsk tid. Fackeltåget gick från Tölö Torg i ett regnigt Helsingfors till hjältegravarna på Sandudds begravningsplats. Detta år hade motdemonstranter evakuerats av polis från att vara i närheten att störa fackeltåget. Enskilda rop förekom längs promenaden och i några partier kunde antagonister skymta bakom polismurar.
Sandudds begravningsplats sken av ljus på varje soldatgrav. Blommor prydde gravar och minnesplatser. Det gällde inte minst den iögonfallande graven av marskalk Carl Gustaf Emil Mannerheim.
Den 13 december var dagen då Näste 3 anordnade sitt årligen återkommande julbord. Medlemmar från Näste 7 var på besök och hade tagit med sig både julgran som barnen fick pynta och eget hantverk.
Medan köket arbetade med förberedelserna kunde medlemmarna dricka egengjord glögg samtidigt som de iakttog en persons många olika träsniderier. Personen har även byggt ett musikinstrument (strumstrick) som skänkts till Fånghjälpen.
När det pyntade långbordet var färdigt och maten utplacerad kunde deltagarna sätta sig ned och äta av julbuffén.
Efter flera tallrikar mat och rejäl paus för att maten skulle sjunka ned i magen, började till slut jullekarna. Varje person hade fått som uppgift att ta med sig varsin liten julklapp och alla deltagare som vill vara med och vinna dessa julklappar delades in i lag. Gjorde laget bra ifrån sig, då fick man ta en julklapp, var man sämst i de olika jullekarna då fick man lämna tillbaka.
Armbrytning var en av grenarna i jullekarna
Lekarna avslutades med att återigen engagera barnen efter att de tidigare klätt julgranen. Nu sprang de ivrigt till bordet med julklapparna och sedan tillbaka till granen där målsättningen var att de olika lagen skulle få julklapparna av barnen. Som tack för sina tjänster fick de varsin julklapp som de rekordhastighet slet av julpappret ifrån.
Med de avslutade jullekarna gick merparten ut för att bevittna en julceremoni som en medlem skapat i mörkret.
Kvällen avslutades sedan med mandel i gröten och saft- och blåbärssoppa. Sedan tackade alla för sig efter att man hjälpts åt att städa i lokalen.
Trumslagarna värmer upp i väntan på marschens start.Massmedia-”journalisterna” verkade inte tycka det var lika kul att själva bli fotade när man åsiktsregistrerade deltagare i en minnesceremoni.”Experten” Christer Mattsson var på plats och höll sig på behörigt avstånd, i väntan på att media skulle ge honom uppmärksamhet.Motståndsrörelsens ledare ingick självklart i fackeltåget.Gustav Blomberg.Den labila transan ”Malin” följde ständigt efter tåget och utstötte diverse mongoloida läten.Polisnärvaron var extremt hög.Altaret till minne av den tragiskt mördade Daniel Wretström.Lukas Lindgren höll ett mycket uppskattat brandtal.Det vackra altaret i Wretströms äraEn tyst minut för den fallne.
