Skip to content
Ursprungligen publicerat på Nordfront.se.
En menlös titel kan man tycka, då det är många med namnet Vera som reser. Författaren är min bror, ett försök till psykologiskt angrepp på min person. Min person är inte alls märkvärdig om man har den sunda inställningen att man ska hålla sitt edsvurna löfte. Men som ni förstår så har demokratin ingen förståelse för några moralpatos. Där skulle naturligtvis ett svek mot en nationalsocialistisk ideologi bli betraktat som en merit. Nu är jag inte en löftesbrytare och konstigt nog på grund av det ett ökänt monster. Kan ni förstå det? Vi som har genomskådat deras avoga inställning till fosterlandskärlek, rastillhörighet, nationsstolthet och moral är naturligtvis medvetna om denna förgörande indoktrinering mot vårt folk.
Angreppen är många och de på min person i stort sett ointressanta. Jag ångrar att jag i min bok ”När flaggstängerna blommade” inte vidare förklarade min fars beteende. Under 30-talet var det rätt vanligt att föräldrar agade si
Med ännu ett år förflutet och med det massiva mängder aktivism som har genomförts – såväl intern som utåtriktad – har det här arbetats fram en uttömmande rapport. Som vanligt har det ägt rum demonstrationer och torgmöten, kampsportsträningar, vildmarksturer, banderolluppsättningar, föreläsningar, familjeträffar och mycket, mycket annat – från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.
Som det konstaterades redan i Nordiska motståndsrörelsens nyårstal är det inte någon enstaka aktivitet eller aktionsform som sticker ut enormt mycket mer än någon annan under året, utan istället har det varit en mycket jämn hög kvalité genomgående från januari till december.
Sett till kvantitet är nivåerna av aktivism som genomförts bara minimalt lägre än under 2022 och det får för detta året ses som oerhört bra då 2022 trots allt var valår med en enormt ökad mängd aktivism till följd av det. Antalet kamprapporter som publicerats är faktiskt fler än 2022, men då mycket av den kvalitat
UPPDATERING 19:46:
Dagens aktion under parollen ”Martyrernas blod kräver kamp idag!” är nu avslutad och med det uppdateras inte heller denna artikel mer. Mer utförliga rapporter och fler bilder kommer dock publiceras här på sidan inom de närmsta dagarna. För att ge ditt bidrag till Nordiska motståndsrörelsen kan du swisha 0729237256 (Mottagare Victor Johansson) – uppge ”gåva” som meddelande.
UPPDATERAD 19:27:
”Vi kräver hämnd”.
En minnesstund avhölls med flera kortare spontana anförande som sedan avslutades med en tyst minut.
UPPDATERAD 19:16:
Marschaller tänds vid Daniel Wretströms grav.
Blommor läggs ned.
Marschaller har också tänts längs vägen till graven.
UPPDATERAD 19:03:
Ännu en gång tänds facklor. Denna gång på Sura kyrkogård i Surahammar.
UPPDATERAD 18:16:
Fackeltåget uppges nu vara över och Motståndsrörelsen har lämnat centrum. Det ryktas dock om att inte dagen är över ännu. Håll dig
Nordiska motståndsrörelsen har tagit officiell ställning mot Israel och önskar därför också ditt engagemang i denna fråga. Förutom att du ansluter dig till kampen kan du också göra val i din vardag för att inte stärka terrorstaten och sionismen mer än nödvändigt, genom medveten konsumtion och aktiv bojkott.
Vi förstår att det är svårt att undvika alla sionistiska varumärken och försöker därför underlätta något genom att rangordna i olika prioriteringar hur viktigt det är att bojkotta respektive företag och varumärke och en förklaring kring varför. Vissa märken är dock så pass dominerande att de nästan inte kan undvikas och det är heller inte så att vi kommer hålla det mot dig om du inte skulle kunna följa listan dogmatiskt, men förhoppningsvis kan den hjälpa dig att åtminstone göra några bättre val. En bojkott handlar givetvis inte heller om att slänga de produkter du eventuellt redan äger från pro-israeliska företag, utan om att du ska försöka undvika det när du handlar framöver.
Dagen inleddes med att massvis av affischer som tog ställning mot sionismen och terrorstaten Israel sattes upp i Bergens centrala delar. Affischerna sattes upp på väl valda platser där de enkelt skulle kunna ses av många människor. Aktivisterna såg också att flera andra grupperingar varit ute på gatorna och deklarerat sitt motstånd mot Israel.
Efter att ha tapetserat Bergen centrum med affischer i det fina höstvädret var det dags att besöka stadens två största köpcentrum, Galleriet och Bergen storcenter.
Det var inte för att avsluta dagen med en god måltid, utan för att genomföra två stycken större konfettiaktioner som gjorde reklam för Norges bästa nationalsocialistiska nättidning, Frihetskamp.net, som nu är tillbaka efter att ha legat nere en tid.
Papperslappar med webbadressen kastades ut från översta våningen i de bägge köpcentrumen så att de spred sig som konfetti till våningarna nedanför.
Kampdagen beskrivs av de deltagande aktivisterna som mycket lycka
Det personliga exemplet visar till skillnad mot flyktiga åsikter, som ofta är gratis, det beundransvärda i en människas karaktär. Ursula Haverbecks nyfikna ögon skiner av liv, hennes vilja och övertygelse har följt henne under 94 år. Hon bär på en själ som är allt annat än trött.
Mötet med Ursula Haverbeck känns i det närmaste overkligt när vi träffas en tisdag i september 2023. Det som är unikt är inte desto mindre att Vera Oredsson sitter med oss och konverserar på tyska med Ursula. Historia skrivs vid varje meningsutbyte och dokumenteras av våra apparater. Vera och Ursula är två av de få idag levande personligheterna som levt under Tredje riket och vilka från krigsslutet kämpat för det germanska folkets upprättelse.
Vid min senaste vistelse i Tyskland var Ursula Haverbeck inlåst i fängelse. Dömd för att hon haft sina uttryckliga betänkligheter kring den officiella historieskrivningen om den så kallade förintelsen. Hennes talang och briljerande intelligens sträcker sig läng
Den 9 september vajade Nordiska motståndsrörelsens fana återigen över Nordens högsta berg, Galdhöpiggen.
Efter att ha fått blodad tand för vandringar och bergsbestigningar bestämde sig en grupp, som tidigare i år har bestigit Sveriges högsta berg, att ta sig an Nordens högsta berg. Tiden var knapp eftersom sommarsäsongen redan hade börjat präglas av lägre temperaturer, så låga som -15 grader. Kamraterna kunde dock med hjälp av noggrann planering och uthållighet genomföra de förberedelser som krävdes för att ta sig fram till Spiterstulen. På fredagskvällen var tälten resta och kamraterna förberedde sig nu inför ännu en utmaning där ingen riktigt visste vad som väntade dem.
Spektakulär natur.
Målet, om att bestiga Nordens högsta berg, som sedan hemresan från Kebnekaise hade grott, var äntligen i sikte. Med förvånansvärt bra väder och tidig uppstigning började kamraterna nu vandra framåt och uppåt. Trots den omständliga förberedelsen inför det vinterväder som tidigare ut
För vissa medlemmar började dagen redan på morgonen innan trafiken kommit igång på riktigt. Banderoller sattes upp runt om i Stockholm över vältrafikerade vägar in mot stan. Kort därefter möttes flera kamrater upp på en välbekant bro söder om huvudstaden.
Här höll man en broaktion dagen till ära, med budskapet Inga Pedofiler På Sveriges Gator, med flera ledande gestalter ansvariga för Stockholm Pride i åtanke som faktiskt blivit dömda för pedofila brott genom åren. Responsen var så pass positiv att en medlem som tidigare inte stått vid bron blev överraskad över hur glada människor faktiskt var över Motståndsrörelsens närvaro.
En stund in i aktiviteten kom statens våldsmonopol på besök, envisades med att en anmälan skulle upprättas, trots att inget brott begåtts, och höll sig sedan kvar vid platsen under resten av aktiviteten. Med polisen efter sig, något som skulle bli ett signum för dagen, begav man sig sen till närmaste tunnelbana för att ta sig vidare in mot de centrala de
En skriftlig rapport från aktiviteten finner du här.
Aktivisterna förbereder för avfärd.
Motståndsrörelsen på ingång till centrala Västerås.
Vissa människor är så lättskrämda att de fasar över åsynen av fanor i vinden.
Uppställning vid torget.
Joakim Kannisto håller ett kort anförande.
En nyfiken man närmar sig talaren.
Banderollen viks ihop och man ställer upp på led igen.
På väg tillbaka till bilarna.
Uppställning i den ena rondellen.
Flygbladen gick åt som smör i solsken.
Reaktionerna under dagen var nästan uteslutande positiva.
En nyfiken individ finner Motståndsrörelsen så pass intressant att han måste dokumentera händelsen.
En av många olagliga hälsningar under dagen.
På plats i den andra rondellen.
Det är osäkert om polisen hade varit lika ointresserade om en motståndsm
Dagen började med ett enklare månadsmöte där bland annat den kommande planeringen gicks igenom. En ny last med propaganda hade nyligen tagits emot i form av flygblad och klistermärken. Då klistermärken kommer i enorma buntar med samma motiv, och det fanns tio olika, så behövde dessa blandas upp i mer lätthanterliga blandade högar. Tusen och åter tusentals klistermärken räknades upp i högar som täckte hela borden och delades sedan upp mellan deltagarna.
Därefter följde en kortare genomgång om vad dagen skulle innefatta, varefter samtliga fick avnjuta en lunch i goda kamraters sällskap. Med mat i magen begav man sig bilväga till centrala Västerås, då den årliga tillställningen Västerås Summer Meet skulle äga rum, om än mer informellt än tidigare år då kommunen detta år vägrat ge tillstånd för huvudarrangemanget.
Med fanor i fronten tågade man genom staden tills man kommit fram till ett mindre torg, en välbekant plats för vissa, då man stått där flera gånger tidigare i liknande
Artikeln publicerades ursprungligen på Nordfront.se.
Det talas mycket i våra led om revolution. Vi ska ta makten och befria Norden. Nordisk revolution – utan pardon! Men det talas inte lika ofta om hur vi nationalsocialister ska kunna befria Norden. Vi har utsatts för massiv repression från både systemet och IT-jättarna som kraftigt decimerat vår förmåga att nå ut och växa.
I en artikel på Nordfront berörde Max Rosenfors denna fråga [Artikeln bemöttes också av Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och går att läsa här]. ”Är det ingen som har en plan?”, undrade Rosenfors i en ganska defaitistisk anda och menade att den nya, totala censuren är tämligen hopplös och svår att se förbi.
Jag tänkte i denna artikel delge mina tankar i ämnet. Detta är ingen ”officiell plan” för ett maktövertagande eller någon strategi som antagits av någon särskild grupp eller organisation. Det är istället bara just hur jag själv föreställer mig att en befrielse av Norden kanske kan gå till
Månadens bästa aktioner:
Danska Näste 1 demonstrerade mot Abenraa Pride.
Motståndsrörelsen på vandring i Sarek.
Motståndsrörelsen på Jönköpings gator.
Månadens ”shoutout”:
Givetvis har Motståndsrörelsen dragit sitt strå till stacken under den s.k. Pride-månaden. Här i Ludvika genom att ha försett propagandamålade bänkar med varningskyltar för pedofiler.
Här genom att flankera och således neutralisera ett propaganda-paraply med en vacker fana så att Vetlandafolket slapp kräkas under Vetlandafesten.
Och i Stockholm genom avhysning av regnbågsaktivister under en kampdag i huvudstaden.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Det är långt ner… Ytterligare en av många fantastiska bilder från tredagars-vandringen i Lappland.
Månadens nyhet:
Ny domän och sida för Motståndsrörelsen i Norge.
Månadens läsning:
Rapport från FOI: ”Motståndsrörelsen utgör en klippa i den nationella miljön”.
Infiltration eller revolution?
Månadens ti
Vad finns skrivet som är relevant för tiderna vi lever i? En god kandidat kan vara Ernst Jüngers Skogsvägen (Waldgang på tyska, The Forest Passage på engelska). Den behandlar i grunden relationen mellan tyranni och frihet på ett tidlöst, mytologiskt plan. Mer specifikt vägen från en politisk ordning som har degenererat i tyranni till en ny frihet. Man kan karaktärisera den som en slags ideologisk skrift, ett ideologiskt verktyg för att se och förstå vägen till en ny politisk morgondag.
Skogsvägen har flera innebörder
Skogsvägen behandlar den (oftast) omvälvande tiden mellan politiska ordningar på ett teoretiskt och – i den mån något sådant är möjligt – apolitiskt sätt, och visar på hur denna tid har sina egna nödvändigheter och imperativ inneboende, och vilka dessa är. Som bör inses av de inledande raderna (i denna artikel) så är det inte fråga om en manual i någon specifik bemärkelse, utan om en skrift som målar upp en bild i huvudet på läsaren, där denne får se vägen, att
Första intrycken från det österrikiska parlamentet
Under sin tid i Wien började Hitler intressera sig för det österrikiska parlamentet och dess ledamöter. Även före han satte sin fot i lögnarnas tempel för första gången såg han skeptiskt på det som blev sagt där. Författaren var tidigt av uppfattningen att Österrike-Ungerns tyska element på många sätt blev åsidosatt av dess demokratiska styre.
Timmarna som spenderades i parlamentet minskade dock inte fördomarna och de hårda ord som Hitler tidigare yttrat om nyligen nämnda instans. Om något stärktes dessa och efter ett tag förstod författaren att parlamentet i sig var problemet, att dess liberala grund var omöjlig att förlika sig med.
Ett års ostörda iakttagelser var emellertid tillräckligt för att fullkomligt förändra min tidigare uppfattning om denna institution. Jag reagerade inte längre mot den missbildade form, denna tanke antagit i Österrike; nej, nu kunde jag inte längre godkänna parlamentet som sådant. Hittills hade ja
