Skip to content
Ursprungligen publicerad 2015-10-13.
Nyligen undrade en person jag mötte hur
det kommer sig att svenskar visar en svag patriotism, just med tanke på
den rekordstora migrationsvåg vi utsätts för i skrivande stund. Jag
kommenterade saken så, att det råder en bakvänd pedagogik som gör folk
förvirrade.
I alla historiska tider har ledarskapet för länder dragit fördel av och uppmuntrat stolthet och nationalkänsla bland befolkningen. Uppmuntran har så att säga kommit uppifrån och ner. I vår tid är det precis tvärtom. Makthavarna gör vad de kan för att döda den nationella självbevarelsedriften. Det är på gräsrotsnivå som patriotismen lever kvar, bland de få personer som trotsar makthavarna och som står emot det sociala trycket som riktas mot oliktänkare.
Henrik Pihlström vill skilja nutidens klagande från sann stridsvilja och patriotism.
Det har även tidigare hänt att ledarskapet
för länder bekämpat befolkningen genom att undertrycka deras nationella
känslor. Då har det
Ursprungligen publicerad 2008-11-12.
När en ny organisation eller ett parti
bildas kan det i inledningsskedet vara en stor tillströmning av rekryter
som tycker att det är spännande när det händer någonting ”nytt”.
Nybildningar bidrar också ofta till att locka till sig individer som för
egna syften jagar ledarpositioner och söker social grupptillhörighet.
Stora visioner om kommande succéer, drömmar om storslagna resultat
utmärker den tidiga entusiasmen. Efter ett tag kommer känslorna att
stabilisera sig när verkligheten för att åstadkomma minsta lilla innebär
disciplin och hårt arbete som inte alltid är direkt ”roligt”. Den
kräver likaså plikttrogenhet och konsekvens, begrepp som den moderna
människan har svårt att förstå sig på.
Nationell kamp är ingen individuell hobbyNär det kommer till den enskilde som tidigare stod bland den jublande publiken och fick utlopp för sina euforiska känslor, visar det sig att många inte duger bättre till än att vara passiva åskådare och
Vissa ord och begrepp har ingen tydlig
innebörd som alla kan vara överens om. Ett populärt ord som många gillar
är ”frihet”. Vad det betyder är inte alla gånger självklart. Få skulle
säga att frihet är något som man ogillar.
Jag tillhör de personer som ofta och gärna använder mig av
frihetsbegreppet. Jag försöker däremot vara noga med att poängtera vad
jag menar i sammanhanget där ordet frihet används. Ordet kompletterar
mitt resonemang och får sin naturliga plats. Att tala om frihet i
största allmänhet är inte ärligt och det håller inte som argument.
Andra ord som ofta utnyttjas i oärliga syften är epitet som används
mot personer man på olika sätt vill bestraffa. Inom de finare politiska
korridorerna och inom etablerad media använder man sparsamt epitet som
”idiot”, ”dumskalle”, ”fårhund” och så vidare. Det skulle göra att
politiker och media förlorar seriositet och trovärdighet.
Det finns däremot vissa epitet och favoritbegrepp som utnyttjas
flitigt av media och
