Tidigt på morgonen, lördagen den 12 november, begav sig medlemmar och aktivister från Näste 6 till Arvidsjaurs kommun för att ägna det nästkommande dygnet åt en vildmarksvandring i lågfjället Vittjokks naturreservat. Med sig hade man även långväga besök från England av en sympatisör som rest hela vägen till Norrbotten för att deltaga på aktiviteten.
När sällskapet anlänt till platsen och påbörjat vandringen fick man ganska snabbt insikt om att man kommer möta utmaningar under äventyret, då landskapet utgjordes av branta berg, djup skog och förrädiska myrmarker som alla måste traverseras under vandringen. I synnerhet då det snabbt fastslogs av ett enigt sällskap att de anlagda vandringslederna och stigarna på området endast lämpar sig för mesar och stockholmare, och att man därför istället skulle färdas genom ospårad terräng.
Redan efter ett hundratal meter in i vandringen möttes man av ett brant berg vars bestigning fick igång flåset på hela sällskapet. Väl uppe på toppen möttes man av mycket kraftig och kall vind, som hade en viss desorienterande effekt.
Efter att man gått en längre bit längs bergskammen och nedstigit berget på andra sidan möttes man snabbt av en till, något mindre topp, som även den bestegs. Under nedstigningen på andra sidan hittade man ett lämpligt skogsparti i skydd från vinden, där man beslutade sig för att ta en lunchpaus med vacker utsikt över det fantastiska landskapet. Alla var verkligen nöjda med naturen som omgav dem, då den inte bär spår av skogsindustrins skövlingar och fördärvande effekt, som annars är fallet i den överväldigande majoriteten av all skog som går att finna i Sverige.
Mätta och belåtna begav man sig längs bergsväggen för att ta sig ned vid bergets fot. För att nå nästa berg var man tvungen att gå runt en stor sjö, och möttes då av en stor myr som man var tvungen att korsa. Det något kalla vädret hade gjort att myren delvis frusit, men ibland kunde man plötsligt sugas ned och få kängorna fyllda av vatten, vilket också hände ett par gånger, till de utsattas förtret. Man mötte också ett ganska brett vattendrag som man var tvungen att ta sig över genom att balansera på fallna träd, som korsades utan att någon fick ta sig ett bad.
När man tagit sig genom myren och nått bergets fot så hade det redan hunnit börja bli mörkt, trots att det var ganska tidigt på eftermiddagen. Man ökade då takten och stannade endast för att fylla på och rena dricksvatten från en närliggande sjö. När man tagit sig upp på berget hade det hunnit bli kolsvart, men man fortsatte vandringen ytterligare ett tag innan man beslutade sig för att gå tillbaka upp på berget, då man tidigare funnit en lämplig lägerplats. Där reste man sina tält och tände en brasa sällskapet kunde värma sig vid och torka sina blöta kläder.
När lägret var rest så tillagade man och inmundigade middag vid lägerelden. Där satt man länge och förde intressanta diskussioner och delade många skratt. Extra intressanta var samtalen med engelsmannen, där man fick insikt över hur inflytelserik och inspirerande påverkan Nordiska motståndsrörelsen har internationellt, vilket man lätt kan glömma som motståndsman i det svenska debattklimatet, där vi ständigt motarbetas och marginaliseras.
Efter att man suttit långt in på kvällen och fört samtal så begav sig sällskapet för att sova, med blandat resultat. Den mycket kalla natten medförde att vissa inte kunde sova alls. En person frös så pass mycket att han övergav tältet och satt vid elden hela natten och höll den varm tills det vankades morgonkaffe till de som nyss vaknat nästkommande morgon.
När man kastat i sig kaffe och frukost packades lägret ihop och man återställde naturen i det skick man fann den, innan man började vandringen tillbaka mot bilarna. Vandringen tillbaka gick i raskare takt och man var tillbaka strax efter lunchtid, där sällskapet kamratligt tog avsked från varandra och samstämmigt enades om att det var en mycket trevlig vandring. Den långväga gästen från England var så pass nöjd att han donerade en stor summa pengar till Motståndsrörelsen, vilket tacksamt emottogs!
Är du trött på att sitta hemma som ett försoffat hjon och se åren rinna iväg i en meningslös modern tillvaro? Res dig då upp och anslut till Nordiska motståndsrörelsen!