Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Förra veckan (vilket det var när denna artikel ursprungligen publicerades 2022-11-27. Reds.Anm.) kom det tragiska beskedet att Hèdi Fried hade gått bort. Hédi Fried var en av otaliga personer som överlevt förintelsen och har som judinna haft en stor påverkan på svensk politik. För att minnet av henne och alla andra överlevare ska leva vidare publiceras här några av alla de fantastiska överlevarhistorier som överlevare har vittnat om. Det är extra viktigt att dessa vittnesmål lever vidare då de utgör hela bevisunderlaget för att förintelsen verkligen har skett, eftersom att tyskarna så effektivt kunde genomföra världshistoriens största folkmord utan att lämna ett enda fysiskt bevis efter sig.
Abraham Fischer växte upp i den polska byn Auschwitz och fick som 16-åring vara med och bygga upp det nya lägret utanför byn. De kommande åren tillbringade han sedan på samma läger. Om tiden på lägret berättar han bland annat:
En grupp fångar, men de såg inte ur som människor utan tulpaner, med huvuden stora som blommor, kropparna tunna som stjälkar.
Göteborgs-Posten
— De stod där och vajade. I pannan hade de fångnumret. Det var doktor Mengele som utförde experiment på dem. Jag tänkte ”var har vi hamnat?”
Abraham fick även tjänstgöra som rörmokare och tvingades rensa ut avlopp som satts igen av ben och likdelar då tyskarna envisades med att spola ner judar i avloppen.
Abraham blev slutligen förflyttad till Bergen-Belsen där han placerades i en stor likhög. Tiden i likhögen överlevde han genom att dricka blodet från andra döda judar. När engelsmännen befriade lägret grävde de fram Abraham som då endast vägde 28 kg. Han skickades till Sverige där han matades med nappflaska tills han återhämtat sig.
En kvinna som blivit känd genom filmen Schindlers list är Rebecca Tennenbaum som då tog efternamnet Bau. Rebecka gifte sig när hon åkte på läger vilket har förevigats genom filmen. Rebecka lyckades senare överleva förintelsen tre gånger. Vid ena tillfället bytte hon helt enkelt kö och fick då leva istället. Vid ett annat tillfälle berättade hon att hon hade mens när hon stod i kön till gaskammaren och slapp då att gasas.
Mietek Grocher överlevde inte mindre än nio koncentrationsläger. När ghettot i Warszawa utrymdes och Mietek fick åka tåg till lägret Majdanek överlevde han sex dagar utan vare sig mat eller vatten. Vid ankomsten till lägret blev han anvisad till gaskammaren men Mietek som inte ville bli förintad gick istället baklänges och lurade så vakterna. Vakterna upptäckte dock hans bedrägeri efter ett tag och sköt efter honom men missade. Mietek steg då in till frisören där han fick en ny frisyr och således inte längre gick att känna igen. Mietek har väldigt starkt vittnat om SS-vakternas grymhet:
— Jag såg med mina egna ögon hur han ryckte ifrån henne den lilla bebisen och hur han slet isär bebisen i sina ben, och det är lika sant som att jag sitter här och att jag heter Mietek Grocher.
Mietek, som inte ville vara sämre än Abraham, vägde så lite som 24 kg när engelsmännen räddade honom.
Stephan Ross lyckades dock slå Mieteks rekord genom att överleva inte mindre än tio koncentrationsläger! Inte nog med det utan han klarade detta trots att en lägervakt brutit ryggen på honom efter att Stephan stulit potatis, att han blivit hängd för att ha ätit potatis, fått kroppen förstörd efter ett tuberkulosutbrott och tvingats gömma sig i en toalett med avföring upp till nacken för att inte bli skjuten. För att överleva ska Ross också ha ägnat sig åt kannibalism. Stephan Ross grundade senare New England Holocaust Memorial.
Rivka Yosselevska har vittnat om sitt fruktansvärda levnadsöde i rättegången mot Adolf Eichmann. Rivka blev tillsammans med sin familj och hela byn ihopsamlade av tyskarna och förda till en stor massgrav där de alla sköts och slängdes ned i graven. Rivka som blev skjuten rakt i huvudet överlevde mirakulöst men konstant fylldes det på med nya lik över henne. Rivka började kravla sig upp i högen men alla döda judar runt henne började då bita henne i benen samtidigt som de försökte dra ned henne i högen igen. Trots detta lyckades hon ta sig ut ur graven tillsammans med ett flertal andra, främst barn, som överlevt. Rivka försökte rädda en annan kvinna men de döda judarna bet sig så hårt fast i kvinnan att hon fick ge upp. Tyskarna täckte nu graven med jord och sköt alla som rymt från graven men av någon anledning struntade de i Rivka som blev ensam kvar vid graven när tyskarna lämnade. I tre dagar satt hon där och blev vittne till hur gejsrar av blod sköt upp från graven innan en lokal bonde förbarmade sig över henne och tog hand om henne.
Pola Litvack tillhörde några av de smartare överlevarna då hon lurade döden två gånger helt enkelt genom att klättra ut genom fönstret i gaskammaren.
Minst lika smart var Arnold Friedman som lyckades överleva genom att andas genom nyckelhålet till gaskammaren. Arnold Friedman vittnade också i rättegången mot Ernst Zündel och berättade där att han kunde avgöra utifrån färgen på röken från krematoriet vilken nationalitet juden som brändes hade.
Yanina Cywinska blir den judinna artikeln avslutas med. Yanina tjänstgjorde som barn på koncentrationslägret i Auschwitz där hennes jobb var att släpa ut liken från gaskammaren. Hon fick även under fem dagar, utan vare sig mat eller vatten, hjälpa till att gräva en stor massgrav. När graven var färdig radades hon, tillsammans med en mängd andra judar, upp på kanten för att skjutas. Yanina kunde dock använda en kvinna och ett spädbarn som sköld och lyckades överleva. Vid nästa tillfälle skulle hon istället gasas men då det var kolmonoxid och inte Zyklon B som strömmade ut överlevde hon ensam gasningen. Yanina blev också ett ögonvittne till hur lägervakterna bar väskor av judeskinn, hade lampskärmar gjorda av judeskinn samt tvättade sig med tvål tillverkad av material från döda judar. Efter att lägret hon vistades i blev befriat av japaner tillhörandes 522nd Field Artillery Battalion författade hon boken ”Sugar plum nut” där hon vittnar om all grymhet hon beskådat.
